Article Image
är tre gånger så stort som metallbehållningen, lterna af den 15 och 235 Mars samt den 271r tl kyrkomöte lor provinsen fouts Sppler es den 11 dennes med stor högtidlighet. Enligt en artikel i Monitören stiger antalet döm I de personer, som innefattas i presidentens jam: ednaste amnesti, till 1341. Vid hans utnäm-nam ing funnos i fängelserna och på fångskeppenten i 114 Juni-insurgenter. AL dessa hade han gör n Januari till Oktober 1849 efterhand fri-gifv ifvit 1256, så att det före den sednaste amestien ännu fanns vid Cherbourg och Bellesle 1858 fångar, af hvilka 505 förr hade va-lpor it straffade. De öfriga, med undantag af 12, om under tiden dött, hafva alla blifvit fri-), ifne. len Louis Bonaparte skall sätta sig emot utföför andet af en till den Versailleska domen höfes: ande bestämmelse, att namnen på de in conom umaciam dömde jemte sjelfva domen skola R ippslås på en skampåle framför Palais de Juat tice. Louis Blanes och Caussidieres namn... blefvo sålunda uppslagna, sedan de bliivit vi lömde af den höga domstolen i Bourges. utt På grund af meranämnde i Versailles fällda des lom skola 29 nya folkrepresentanter väljas ef-l er de 29, som blifvit dömde. Seinedepartepre ventet skall välja 4 nya, Nedra Rhen 4, Ofsa por Rhen 3, Sione-et Loire 6, Cher 2, Öfra Pyregor icerna 2, Allier, Isere, Loire-et-Cher, Loire, Öira Loire, Nidvre, Var och Ofra Vieirne hvarlera 1. en La Reforme, och Democratie Pacifiquen föl ouchålla ett bref från de af den höga domsto; me en i Versailles dömde till deras försvarare, 1 hvilket de förklara sig fullkomligt gilla sinaj advokaters vägran att ingå 1 ett försvar, som an icke kunde blifva fritt; denna vägran öfverbli enss ämde med deras egen vilja. AdvokaternasM? korporation har emediertid till korporationens m: råd inkallat de försvarare, som höra till rätde ierna i Paris. Banknotecirkulationen steg enligt den sednaste bankberättelsen till något mer än 4471; . millioner. Ett dekret från Mars 1848 förbju-l3p der banken att utgifva ett större beiopp al no-l,ä ter än 452 millioner. Som man ser är dettal maximum snart uppnådt och banken kan då vä endast göra sina operationer med reda pen-ma ningar. Detta förhållande har föranledt bank-len direktionen att vända sig till finansministern, dv med begäran att för nationalförsamlingen framBo lägga en proposition, som går derpå ut,att bemyndiga banken till att utgifva 109 nöllioneri) noter mera, hvilket kunde ske med desto större säkerhet, som bankens valuta är så stor, och pe man i allmänhet anser såsom en regel, att ban-sa ker kunna utgifva noter till ett belopp, som na utan att säkerheten derigenom förminskas. Ministern har emedlertid trott sig böra afslå de:ta yrkande. La Presse, tadlar honom starkt lj, bärför och yttrar med skäl, att en bank, somlje endast ser sig i stånd till att betala med redalk, penningar, under det hela verlden begär nop ter, är ett löjligt oting. Delessert har, i anledning häraf, gjort fölIk jande motion: m vArt. 1. Från närvarande lags kungörande upphöra banknoternas tvungna kurs; dock ! kunna statskassorna aldrig vägra mottaga banknoter såsom betalning. vArt. 2. Det maximum, som genom dekre-lg HIstern Bach skrifvit följande bref: b TlApril 1842 blifvit bestämdt för utgifvande aflh banknoter och som är faststäldt till 452 millioner, upphäfves. STORBRITANNIEN. Richard Cobden har till österrikiska miniMin herre! Dessa rader äro icke ställda till er som medlem af österrikiska regeringen; de riktas I till er personligen, som en man, hvars upplysta och , Miberala tänkesätt gjort ett så varaktigt intryck på I mig, då jeg hade det nöjet att göra er bekantskap i Wien. Ni skall finna en ursäkt för detta steg 1 deri, att jag gör det i intresset af de grundsatser af mensklighet och civilisation, som då voro Oss begge lika dyrbara. Ännu uppfylld af de tänkesätt, -lsom år 4847 anbefallde mig åt er vänskapliga upp-lmärksamhet, kan jag icke antaga att dessa i dag tiskulle finna en mindre kraftig försvarare i er, än de gjorde på den tiden. En rysning af fasa har ge-lj nomsrängt mitt fädernesland vid de kallblodiga grym-, Il mm ms mm Iheter, som förevigats i och med Ungrarnes uppr offrade anförare. Denna känsla inskränker sig icke till blott en klass eller ett parti, ty der finnes icke en enda i England, som i tal eller i skrift försva-l, rar österrikiska regeringens handlingssätt. De civi-, liserade staternas på kontinenten tankar härom hal, tvifvelsutan redan trängt fram till er, och de Nord-. åmerikanska Förenta Staternas torde äfven snart blifva bekanta i Wien. Ni är för upplyst att icke veta, att samtidens enhälliga omdöme äfven blir efterverldens domslut. Men har ni också betänkt, att efterverlden icke skall ställa inför rätta den brutala soldaten, grymhetens verktyg, utan ministrarne, som äro ansvariga för hans förbrytelser? Jag skulle icke vilja tala till några lägre bevekelsegrunder, än de, som ligga i en hedrande ärelystnad; men har ni emellertid också betänkt, hvilka faror som hota er på den nu beträdda banan? Ni, som är bevandrad 2-1i den engelska historien, kan icke hafva glömt, att, 1-I fyra år efter Jefferys blodsdomstolar, icke blott nn Ihan sjelf, utan äfven hans kungliga herre irrade omkring som olyckliga flyktingar undan rättvisans hämhblnande hand. Eller lefva vi i en tid, då det alltt männa samvetets röst mera ostraffadt kan hånas, än (i sjuttonde århundradet? År det icke tvertom det egendomliga i vår tid, att på våldet, det må utgå från folket eller från regeringen, en reaktion följer r-lmed i ögonen fallande hastighet? Dock, jag tar At I mig för stor frihet, då jag erbjöd mig att värna om 3j ert rykte, eller då jag tillät mig att intressera mig tt för er personliga säkerhet. — Jag appellerar till er leli bumanitetens namn, att göra slut på detta skräckvälde, som, icke tillfreds med att slagta sina offer, äfven pinar hvarje bättre känsla hos menniskan; — ty verlden har gjort för stora framsteg i civilisation, för att länge på sin skådebana tåla bjeltar af Albas -leller Haynaus natur. — Jag besvär er att offentligt t-linlägga protest emot detta juridiska slagtande af krigsfångar, mot det ännu nedrigare piskandet af ju qvionor vch bortförandet af barn, och på detta sätt Ifrånsäga er all ansvarighet för handlingar, som skola 2 löfverhölja upphofsmännen med evig Vapära. ja (es ol RTR Ge BT a FEAT st mt chef på post-jakten Postiljonen som

28 november 1849, sida 2

Thumbnail