är tre gånger så stort som metallbehållningen, -
lterna af den 15 och 235 Mars samt den 271r
tl kyrkomöte lor provinsen fouts Sppler
es den 11 dennes med stor högtidlighet.
Enligt en artikel i Monitören stiger antalet döm
I de personer, som innefattas i presidentens jam:
ednaste amnesti, till 1341. Vid hans utnäm-nam
ing funnos i fängelserna och på fångskeppenten i
114 Juni-insurgenter. AL dessa hade han gör
n Januari till Oktober 1849 efterhand fri-gifv
ifvit 1256, så att det före den sednaste am-
estien ännu fanns vid Cherbourg och Belle-
sle 1858 fångar, af hvilka 505 förr hade va-lpor
it straffade. De öfriga, med undantag af 12,
om under tiden dött, hafva alla blifvit fri-),
ifne. len
Louis Bonaparte skall sätta sig emot utfö- för
andet af en till den Versailleska domen hö- fes:
ande bestämmelse, att namnen på de in con- om
umaciam dömde jemte sjelfva domen skola R
ippslås på en skampåle framför Palais de Ju- at
tice. Louis Blanes och Caussidieres namn...
blefvo sålunda uppslagna, sedan de bliivit vi
lömde af den höga domstolen i Bourges. utt
På grund af meranämnde i Versailles fällda des
lom skola 29 nya folkrepresentanter väljas ef-l
er de 29, som blifvit dömde. Seinedeparte- pre
ventet skall välja 4 nya, Nedra Rhen 4, Ofsa por
Rhen 3, Sione-et Loire 6, Cher 2, Öfra Pyre- gor
icerna 2, Allier, Isere, Loire-et-Cher, Loire,
Öira Loire, Nidvre, Var och Ofra Vieirne hvar-
lera 1. en
La Reforme, och Democratie Pacifiquen föl
ouchålla ett bref från de af den höga domsto-
; me
en i Versailles dömde till deras försvarare, 1
hvilket de förklara sig fullkomligt gilla sinaj
advokaters vägran att ingå 1 ett försvar, som an
icke kunde blifva fritt; denna vägran öfver- bli
enss ämde med deras egen vilja. AdvokaternasM?
korporation har emediertid till korporationens m:
råd inkallat de försvarare, som höra till rät- -
de
ierna i Paris.
Banknotecirkulationen steg enligt den sed-
naste bankberättelsen till något mer än 4471; .
millioner. Ett dekret från Mars 1848 förbju-l3p
der banken att utgifva ett större beiopp al no-l,ä
ter än 452 millioner. Som man ser är dettal
maximum snart uppnådt och banken kan då vä
endast göra sina operationer med reda pen-ma
ningar. Detta förhållande har föranledt bank-len
direktionen att vända sig till finansministern, dv
med begäran att för nationalförsamlingen fram- Bo
lägga en proposition, som går derpå ut,att be-
myndiga banken till att utgifva 109 nöllioneri)
noter mera, hvilket kunde ske med desto större
säkerhet, som bankens valuta är så stor, och pe
man i allmänhet anser såsom en regel, att ban-sa
ker kunna utgifva noter till ett belopp, som na
utan att säkerheten derigenom förminskas.
Ministern har emedlertid trott sig böra afslå
de:ta yrkande. La Presse, tadlar honom starkt lj,
bärför och yttrar med skäl, att en bank, somlje
endast ser sig i stånd till att betala med redalk,
penningar, under det hela verlden begär no- p
ter, är ett löjligt oting.
Delessert har, i anledning häraf, gjort föl- Ik
jande motion: m
vArt. 1. Från närvarande lags kungörande
upphöra banknoternas tvungna kurs; dock !
kunna statskassorna aldrig vägra mottaga bank-
noter såsom betalning.
vArt. 2. Det maximum, som genom dekre-lg
HIstern Bach skrifvit följande bref:
b
TlApril 1842 blifvit bestämdt för utgifvande aflh
banknoter och som är faststäldt till 452 mil-
lioner, upphäfves.
STORBRITANNIEN.
Richard Cobden har till österrikiska mini-
Min herre! Dessa rader äro icke ställda till er
som medlem af österrikiska regeringen; de riktas
- I till er personligen, som en man, hvars upplysta och
, Miberala tänkesätt gjort ett så varaktigt intryck på
I mig, då jeg hade det nöjet att göra er bekantskap
i Wien. Ni skall finna en ursäkt för detta steg
1 deri, att jag gör det i intresset af de grundsatser
af mensklighet och civilisation, som då voro Oss
begge lika dyrbara. Ännu uppfylld af de tänkesätt,
-lsom år 4847 anbefallde mig åt er vänskapliga upp-
-lmärksamhet, kan jag icke antaga att dessa i dag
tiskulle finna en mindre kraftig försvarare i er, än
de gjorde på den tiden. En rysning af fasa har ge-lj
nomsrängt mitt fädernesland vid de kallblodiga grym-,
Il
mm ms - mm -
Iheter, som förevigats i och med Ungrarnes upp-
r offrade anförare. Denna känsla inskränker sig icke
till blott en klass eller ett parti, ty der finnes icke
en enda i England, som i tal eller i skrift försva-l,
rar österrikiska regeringens handlingssätt. De civi-,
liserade staternas på kontinenten tankar härom hal,
tvifvelsutan redan trängt fram till er, och de Nord-.
åmerikanska Förenta Staternas torde äfven snart
blifva bekanta i Wien. Ni är för upplyst att icke
veta, att samtidens enhälliga omdöme äfven blir ef-
terverldens domslut. Men har ni också betänkt, att
efterverlden icke skall ställa inför rätta den brutala
soldaten, grymhetens verktyg, utan ministrarne, som
äro ansvariga för hans förbrytelser? Jag skulle icke
vilja tala till några lägre bevekelsegrunder, än de,
som ligga i en hedrande ärelystnad; men har ni
emellertid också betänkt, hvilka faror som hota er
på den nu beträdda banan? Ni, som är bevandrad
2-1i den engelska historien, kan icke hafva glömt, att,
1-I fyra år efter Jefferys blodsdomstolar, icke blott
nn Ihan sjelf, utan äfven hans kungliga herre irrade om-
kring som olyckliga flyktingar undan rättvisans häm-
hblnande hand. Eller lefva vi i en tid, då det all-
tt männa samvetets röst mera ostraffadt kan hånas, än
(- i sjuttonde århundradet? År det icke tvertom det
egendomliga i vår tid, att på våldet, det må utgå
från folket eller från regeringen, en reaktion följer
r-lmed i ögonen fallande hastighet? Dock, jag tar
At I mig för stor frihet, då jag erbjöd mig att värna om
3- j ert rykte, eller då jag tillät mig att intressera mig
tt för er personliga säkerhet. — Jag appellerar till er
leli bumanitetens namn, att göra slut på detta skräck-
välde, som, icke tillfreds med att slagta sina offer,
äfven pinar hvarje bättre känsla hos menniskan; —
ty verlden har gjort för stora framsteg i civilisation,
för att länge på sin skådebana tåla bjeltar af Albas
-leller Haynaus natur. — Jag besvär er att offentligt
t-linlägga protest emot detta juridiska slagtande af
krigsfångar, mot det ännu nedrigare piskandet af
ju qvionor vch bortförandet af barn, och på detta sätt
Ifrånsäga er all ansvarighet för handlingar, som skola
2 löfverhölja upphofsmännen med evig Vapära.
ja
(es
ol RTR Ge BT
a FEAT
st mt chef på post-jakten Postiljonen som