RÄTTEGÅNGS- OCH POLISSAKER.
Den ör stölden hos handlanden Leja arreste-
a Ericsson var i dag åter till förbör
inställd i poliskammaren. Den koffert, innehållande
diverse toilsttsaker m. m., som af Ericsson blifvit
inlemnad till en skräddaregesäll, och som Ericsson
vid sista förhöret uppgaf sig hafva köpt på assistans-
auktion, de inneliggande effekterna i diverse
köpmansl dar, hade af hr Lejas yngre son blifvit,
jemte större delen af de öfriga effekterna, igenkänd
såsom sig frånstulen. Till bevis härpå företedde hr
Leja ett bref, hvars sigill äfven fanns anbragt å kof-
ferten, hvilket vid jemförelse var fullkomligt lika
med brefvets. Ericsson, tillfrågad om han ville er-
2reppet, påstod fräckt att han var egare
till såväl kofferten som de öfriga sakerna, hvilka
hafva köpt på förut uppgifna ställen,
han sade s
samt utöste det plumpaste ovett emot hr Leja, i
trots af polismästarens tillsägelse att han skulle hålla
sig tyst. M:let remitterades till domstol.
— Hviiken farlig lektion de mera vana tjufvarne
gifva de nylåringar, som hafva den olyckan att blif-
fickur, hvilket sednare han pantsatt, hvartill han
dock nekade, ehuru han vid arresteringstillfället
ännu innehade assistanssedeln derå, var åter i dag
uppförd till förhör, sedan uret nu genom öfverståt-
ts åtgärd blifvit utlöst från pantlåne:
edan klockan af målseganden blifvit igen-
känd, tillfrågades B. ånyo om han ville erkänna till-
greppet, hvilket ytterligare bestyrktes genom en uret
åtföljande skrifv
underteck sad af Bryngelsson, men B. kunde icke på-
taga sig siölden; icke heller visste han hvem som be-
a eller ens hvem som var egare till den-
Målet remitterades till domstol.
— De sjömän, som enligt berättelse i Aftonbladet
för sistl. thvrsdag hållit oväsen på och utanföre en
krog i Ske änden, pliktfälldes i går, 8 till antalet,
att för oljuc ta 4 rdr 32 sk. hvardera, hvarjemte
en bland dem, som igenkändes hafva varit anförare
för de öfrige samt oqvädat polisbetjeningen, dessutom
dömdes att böta 3 rdr 46 sk. bko.
— Dräncen Anders Andersson från Sollentuna
socken hade en morgon på Hötorget stannat med
sitt lass i hörnet af Holländaregatan så att andra af
allmogen, som skulle upp på torget, ej sluppo fram.
Han blef gånger af polisuppsyningsmannen En-
berg tillsagd att köra upp på torget, men härpå sva-
rade han :ket trankilt ja ja! de ä inte så brott
me hä. De
förevisade si
ä tiss nog i morron bitti! och då E.
t tienstetecken, ytirade han: Sånt der
strunt har jag sett förr, o.s.v. Då E. slutligen såg
att goda ord voro förgäfves tog han slutligen i bets-
let på häs:en för att leda honom längre upp, men
nu sprang Andersson, under flera oqvädinsord på
E: och ga! honom flera knuffar för bröstet. — Vid
polisförhöret hade modet likväl betydligt fallit; han
bad nu gr:iande om nåd och lofvade att aldrig
göra så mer. FE. afstod äfven från sitt ansvarspå-
stående, så att han slapp med att böta för fylleri
och oqvädinsord, tillsammans 6 rdr 32 sk., hvilka
i brist af tillgång skulle afsittas med vatten och bröd.
(Dagbl.)