Article Image
detsamma ensamt handligga, lärer, enligt hvad det
förljudes, regeringen, utan att ens kommunicera be-
svären ti! konsistorii hörande, ogillat dess åtgärd och
anbefsll: dosamma att, gemensamt med skolcolle-
i-arnt behandla och afgöra ärendet.
- M. bar biskopen i Wexiö stift doktor
Heurlin, uti skrifvelse den 6 innevarande månad,
anmält, av läroverken inom berörde stift äfvensom
undervisningen redan blifvit så ordnade, som kongl.
cirkuläret den 6 sist. Juli i 3 och 5 punkterne fö-
reskrifver; att befrielse från läsning af de gamla
ö dan vid innevarande termins början blif-
; att den fördelning af ämnen och läro-
timmar, som för ambulatoriska läseordningens infö-
rande varit nödig och hvartill lärarne uppgjort för-
slag, blifvit af Ephorus så tidigt fastställd, att den
vid medlet af nästl. Sept. månad kunnat till efter-
lefnad påbjudas, hvarefter föreläsningarne såväl vid
gymnasium som skolorna, i enlighet med denna läse-
ordning. fortgått; samt att gymnasii- och skollärarne
afsagt sig all högre än enkel presterlig tjensteårsbe-
räknirg frin och med den dag, lönetillökningen af
dem tiltrides, (rektorn vid Wexiö skola, Ståhl, lik-
väl med vilkor af ersättning för inkomster, som han
kommer att förlora) samt att samtelige lärarne åta-
git siz för framtiden den förändring i sina ålig-
ganden, som uti en blifvande ny skolordning kan
varda aubefalld.
— Avn vid Upsala kathedralskola, har, enligt
hvad erkebiskopen hos K. M. anmält, från och med
innevarand2 läsetermins början undervisningen blif-
vit, på sätt 3 och 5 punkterna af samma kongl. cir-
kulärbref föreskrifva, ordnad. Jemnlikt af collegium
scholasticum uppgjordt och af ephorus tills vidare
faststä!dt förslag, har denna organisation egt rum
på följande sätt: De förenade bildningsliniernas ge-
mensamma grund utgöres af 2 slutna klasser, nedra
och öfra prima, hvardera med sin lärare, som un-
dervisar i klassens alla läroämnen, men lärotiden i
hvardera klassen beräknad till ett år. Från denna
gemensamma grund utgå båda bildningslinierna, hvar-
vid under de 4 första åren, nemligen i secunda och
tertia, meddelas gemensam undervisning i kristen-
dom, svensk historia och geografi, men särskildt i de
öfriga till lärdoms- och apologistskola hörande; och
bafva lärokurserna i skolans afdelningar blifvit så
beräknade, att den lärjunge, som vid 8 ärs älder
intages, anses kunna, med vanliga anlag och godkänd
flit, på 14 år fullända sina skolstudier, på hvilken-
dera bildningslinien som helst, och sålunda admit-
teras till universitetet vid 49 års ålder, hvaremot
det, i anseende till medgifven flyttning äfven under
läseårets lopp, står ynglingar med bättre naturanlag
eller med utmärktare flit öppet att till och med vid
46 å 47 års ålder hafva genomgått alla läroverkets
afdelningar. Den anbefallda ämnesläsningen för lä-
rare har så vidt med afseende på lärjungarnes stora
antal varit möjligt, blifvit från och med secunda i
alla undervisningens ämnen införd, hvarigenom dock
lärarnes undervisningsskyldighet betydligt ökats, så
att de 5 förut anställde, äfven framgent behöflige
duplikanter måst åtaga sig ord. lärares ansvar och
undervisningsskyldighet och för hvilka således ord.
löner å 600 rdr bko hvardera blifvit begärda, äfven-
som för 2 andre jemväl behöflige lärare, nemligen i
mathematik och fysik samt en i moderna språk, lö-
ner å 840 rdr bko begärts, så att skolans ord. lä-
rarepersonal, oberäknadt läraren i naturalhistorien,
komme att utgöra 48. Derjemte har erkebiskopen
anmält att skolans safntelige lärare dels afsagt sig
all högre än enkel tjensteårsberäkning från och med
den dag, de få tillträda de förhöjda löner, öfvergångs-
staten upptager, eller från början af innevarande
hösttermin, dels åtagit sig för framtiden den förän-
dring i sina åligganden, som i en blifvande ny skol-
ordning kan blifva anbefalld.
— Organisationen af Hernösands gymnasium samt
lärdoms- och apologistskolor till ett sammar hängande
läroverk har nu af epborus blifvit stadfästad. Hela
lärokursen är fördelad i 9 hufvudafdelningar och i
följd deraf läroverkets lärjungar i 9 klasser, af hvilka
de två nedersta undervisas af klasslärare, de 7 öfriga
af ämneslärare. Med afseende på den medgifna be-
frielsen från läsningen af de gamla språken, fördelas
ungdomen i 4 bredvid hvarandra fortgående språk-
linier, hvaraf på den första (A) undervisas i alla
andra föreskrifna ämnen, men ej i de gamla språ-
ken, på den 2:ra (B) läses jemte öfriga läroämnen
latin, på den 3:e (C) derjemte grekiska och på den
4:e (D) äfven hebreiska språken.
Enligt den gjorda fördelningen mellan de serskilda
klasserna och språklinierna, börjar undervisningen i
svenska språket i första klassen och fortsättes till
och med den 6:te, eller tilldess det filosofiska läro-
ämnet vidtager; i det tyska i andra klassen och fort-
sättes i alla de öfriga; i det franska under nu in-
gående läseår först i 5:te klassen, men framdeles på
linien A i 3:dje, på linien B i 4:de och på linien
C och D i ö5:te klassen; i latinet på linierna B, C
och D i 3:dje klassen; i grekiskan på linierna C och
D i A4:de klassen; i hebreiskan på linien D i 7:de
. klassen.
Kristendom och biblisk historia läses i de 3 lägre
klasserna samt theologi och kyrkohistoria i de fyra
öfriga till lika omfång på alla linierna. Äfvenså är
undervisningens omfång lika på alla lihierna uti geo-
grafi, historia, naturalhistoria (hvilken börjar redan
i de lägre klasserna) och geometri, hvilken sist-
nämnda såsom linearteckning meddelas i 2 och 3
klassen. I aritmetik fortgår undervisningen på li-
nierna A och B hela läroverket igenom, men på
linierna C och D endast till 7:de klassen, der alge-
bra på nyssnämnda linier vidtager. På linierna A
och B. börjar algebra i 6:te klassen o. s. Vv.
(Eckl. T.)
AR
— Ehuru föga denna vinter tyckes lofva i musi-
kaliskt hänseende, bör man dock ej förbise en ljus-
punkt, som bildar ett afbrott mot dessa mörka a-
spekter, och synes egnad att åtminstone till en del
försona med de felslagna förhoppningarne i afseende
på den dramatiska musiken. Vi mena de sex vio-
linqvartett soirter, som äro under förberedelse och
hvaraf den första redan i nästa månad lärer vara att
förvänta.
Violinqvartetten, jemte symfonien, uppställ r den
form, hvari tonkonstens egentliga väsende renast
och sjelfständigast utpreglar sig; den fordrar hos
kompositören en sällsynt förening af snille och ve-
tande, den utgör för exekutören ett osvikligt prof,
om han är något mera än blott konsertvirtuos, och
är för åhöraren ett verksamt musikaliskt bildnings-
medel. på samma gång den gifver honom den ange-
Åi— —— V. . 2 22XS eos
Thumbnail