Emedlertid bevisar detta kejsar Ferdinands
steg, att hars eget hofparti bedrifvit ett spel
af så förkastlig art, att monarken sett sig nöd-
sakad uppoffra maktens behag, för att inför
samtid och efterverld söka två sina händer,
och afskudda sig ansvaret för följderna af sy-
stemets konseqventa fullföljande. Men det ma-
chiavellistiska uti denna reaktionspartiets ma-
növer ligger i öppen dag. Kejsar Frans Josef
ägde både moralisk och politisk förpligtelse att
respektera sin faders och företrädares offentligt
och såsom regent gifna löften, samt kunde så
mycket mindre anses fritagen från uppfyllan-
det af denna pligt, som den monark, hvars kej-
serliga ord blifvit lemnade ett folk såsom ga-
ranti för dess heligaste rättigheter, frivilligt
till honom afträdt sina kronor och följaktligen
äfven sina regentspligter mot folken. Så myc-
ket tadelvärdare blir då reaktionspartiets bruk
af den makt som det förstått att tillvälla sig.
genom att lägga makten i en ynglings händer,
för att hafva fritt spel. (Forts.)
UTRIKES.
Med dagens Stralsundspost ankomne utländ-
ska tidningar gå från London till den 16, från
Paris, Frankfurt och Wien till den 17, från
Hamburg till den 19, samt från Berlin och
Stettin till den 20 dennes.
DANMARK.
Hamburgerbladen berätta från hertigdömet
Holstein, att permitteringen af det 26—30:åriga
manskapet redan skett och många permitterade
hade redan kommit åter till Altona.
Ifrån Flensburg berättas, att den förut om-
talade adressen till konungen af Preussen af-
gått till preussiska utrikesministern v. Schlei-
nitz i Berlin, för att öfverlemnas till konungen.
Ifrån södra Slesvig inberättas, att på flera
ställen presterskapet hållit sammankomster och
beslutat afgifva förklaringar, att de icke åtlyda
landsförvaltningens påbud angående kyrkobö-
nen, 0. s. v. Somliga hafva dervid äfven fö-
retagit sig att protestera emot den sakernas
ordning, som stilleståndets vilkor medfört, och
uppmana invånarne att icke låta rubba sin öf-
vertygelse, m. m. Landsförvaltningen har, i
anledning af dessa förhållanden, meddelat nå-
gra prester, som vägrat uppläsa dess förordnin-
gar, att derest de icke göra det och åtlyda
påbuden, deras pastorater förklaras lediga och
anslås till återbesättande.
OÖfverste Hodges har från engelska regerin-
gen fått befallning att under stilleståndet stän-
digt vistas i Flensburg; och England har äfven,
såsom medlande makt, uppmanat preussiska
regeringen att uppfylla stilleståndsvilkoren.
I Kiel hade landtförsamlingsbyrån församlat
sig, för att rådslå, huruvidi församlingen skulle
till den 1 Nov. sammankallas.
Ifrån Altona yttras det hopp, att den tyska
nya provisoriska centralmakten, blott den snart
blifver färdig, skall få afgörandet sig anförtrodt
om fredsslutet med Danmark, emedan Preussen
då icke längre kan anses berättigadt att afsluta
freden. Friherre von Heintze antydes såsom
den då lämpligaste personen för underhand-
lingen.
FRANKRIKE.
Presidenten Bonaparte skall vara illa helå-
ten med att hans bref till öfverste E. Ney alls
icke var omnämdt i det af Thiers upplästa ut-
skottsbetänkandet i romerska frågan. En all-
varsam konflikt lär till och med hafva varit
nära att utbrista, emedan IL. Bonaparte skulle
i alla punkter hafva velat upprätthålla den
politik, som blifvit antydd i nämnde bref. Ryk-
tesvis talades äfven om ett nytt manifest, som
presidenten Bonaparte skulle ämnat utfärda i
form af ett bref till Odilon-Barrot, hvilket seder-
mera skulle införas i Monitören. Falloux skulle
då fått underrättelse om denna plan och hotat
med att gå ur kabinettet; äfven krigsministern
Rulhiere skulle hafva velat följa honom — och
något nytt bref hördes ej af, utan skulle hr
Bonaparte, som nu icke heller kan räkna på
det demokratiska partiets stöd, ansett rådligast
att förlika sig med den reaktionära majorite-
ten med Thiers, Mol, de Broglie och Beran-
ger i spetsen.
Emedlertid har presidenten vid samma tid
blifvit på det försmädligaste anfallen af de le-
gitimistiska bladen, som låta honom förstå att
han i tidens fullbordan, då Henrik V åter upp-
stiger på sina fäders thron, kan för sin be-
skedlighets skull blifva hågkommen rå något
sätt. Den Elyseiska hoforganen Dix Decem-
bre, har häröfver råkat i det största raseri och
öfverträffar nära nog de allra rödaste tidnin-
sarne i sina häftiga utfall mot majoritetens :!e-
gitimistisk-orleanistiska fraktion.
Efter tvenne dagars debatter har lagstiftande
församlingen med 421 röster mot 175 antagit
den ministeriella propositionen, hvari föreslås
fortfarande årligt apanage af 300,000 fr. för
hertiginnan af Orleans.
Den 18 dennes skall diskussionen börjas i
len romerska frågan.
Från Algier har regeringen erhållit den un-
lerrättelse, att en föregifven Bou-Maza, som
ippviglat Jurjurastammarne, blifvit i spetsen!
ör 4 å 53,000 kabyler, totalt slagen och d5-
lad af 1,000 infödda ryttare, som anfördes af
n underlöjtnant. Den officiella Monitören pri-
ar danna Ilvcande vanenhravd. utförd af att!