i en fullkomlig atomism förekommas. Ämnesläsning
både för lärare och lärjungar eger rum i den öppna
skolan, ambulatorisk ämnesläsning inom den slutna.
Sådant är skolans yttre. Beträffande dess inre or-
ganisation, d. v. s. sättet och ordningen för arbetet,
ämnenas fördelning i de särskilda klasserne, samt
disciplinen, har man sökt begagna sig såväl utaf de
erfarenheter, för hvilka man har nya elementarsko-
lan i Stockholm att tacka, utan att derföre anse sig
böra rent af efterbilda densamma, såsom ock af den
erfarenhet lärarne vunnit genom sin tjenstgöring,
dels vid det gamla läroverket, dels ock i synnerhet
vid den förr nämnda privata läroanstalten, en grund-
sats, hvilken man, såsom af det föregående torde
vara klart, äfven följt i det yttre.
Sålunda äro sättet och ordningen för arbetet så
till vida enahanda med hvad i nya elementarskolan
praktiserats, att arbetet i allmänhet sker å lärorum-
met och under lärarens ögon. Man har dock icke
ansett sig böra helt och hället utesluta hemläsnin-
gen, utan begagnar ännu hemlexor, hvilka dock icke
äro af större omfång, att deras öfverläsning för de
yngre blott böra upptaga en och för de äldre unge-
fär en och en half timmes tid af qvällen, sedan de
allmänna lektionerne blifvit afslutade kl. 5 och af
den beskaffenhet, att privat undervisning icke är af
nöden för dem som ega vilja att arbeta på egen
hand. Någon egentlig kursläsning efter den nya e-
lementarskolans method har man icke för afsigt att
vid skolan begagna, obetaget dock de lärjungar, som
vilja och kunna, att jemte den statariska läsningen
under lärarens handledning arbeta framåt. Ena-
handa är förhållandet med monitörsystemet. Det är
i närvarande ögonblick omöjligt att begagna, allden-
stund äfven de äldsta inom skolan äro för unga att
dertill vara tjenliga, och för resten icke behöfligt,
då lärarne sjelfva, såsom ock bättre är, ännu hinna
med att sköta de särskilda lexlagen.
Beträffande ämnenas fördelning i de särskilda
klasserne, tillåter oss icke utrymmet att denna gång
meddela någon detaljerad uppgift på kurserne för
hvarje klass — de äro också till en del ännu icke
fullt bestämda. Vi inskränka oss derföre till att an-
föra det vigtigaste. Till grund för språkbildningen
komma hädanefter modersmålet och tyskan att läg-
gas, i stället för latinet, som fordom härtill af helt
och hållet traditionella orsaker begagnades. Första
klassen läser intet annat språk än svenska. Tyskan
vidtager i andra klassen. I den tredje göres början
med latinet, samt med franskan för dem som icke
läsa det förra språket. För dem deremot som läsa
latin begynnes det franska språkets studium först i
den fjerde klassen Undervisning i grekiskan lem-
nas endast i femte och sjette klasserne. I christen-
dom meddelas undervisning hela skolan igenom; i
den egentliga dogmatiken först i de öfre klasserne.
Studerandet af fäderneslandets historia börjas vid in-
trädet i skolan, af den allmänna först i femte och
sjette klasserne. Arithmetik och öfningar i linear-
teckning göra i de lägsta klasserne hörjan till ma-
thematikens studium, hvarefter längre upp geome-
trien vidtager. Skriföfningar anställas med lärjun-
garne i alla ämnen der detta är af nöden och så
fort de kunna anses dertill mogna.
I disciplinarisk väg bafva inga särdeles förändrin-
gar varit af nöden. Redan under flera år har man.
sökt uppehålla diseiplinen på aktning och förtro-
ende mellan lärare och lärjungar såsom dess all-
männa grund, i stället såsom fordom genom fruktan.
Den mundltliga tillrättavisningen och varningen ut-
gör den första straffgraden. Den andra består i för-
seelsens upptecknande i den s. k. Anmärknings-
boken, en uppfinning som alltjemt visar sig på det
högsta verksam i åvägabringandet och underhållan-
det af en jemn, lefvande vexelverkan emellan famil-
jen och skolan. Kroppsstraffet tillämpas efter regeln
först sedan de moraliska straffen visat sig otillräck-
liga, då den felaktige, såsom det heter, nedflyttas i
strykklass; utgör den 3:dje graden, hvarefter relega-
tion följer såsom den fjerde, sedan den felaktige vi-
sat sig oförbätterlig. Det är dock hvarje lärare obe-
taget att undantagsvis genast använda kroppsstraffet,
med förbigående af de begge första straffgraderne,
ifall han någon gång pröfvar detta vara af nöden.
Ett begrepp som man för framtiden vill göra sig
till en hufvudsak att hos lärjungarne inplanta, är
begreppet om lärjungarnes jemlikhet inom skolan,
eller att den ene inga andra företräden eger fram-
för den andre, än dem, som med nödvändighet äro
en följd af öfverlägsna kunskaper, större flit och ett
noggrannare uppfyllande af sina skyldigheter i all-
mänhet. Inom skolan, som man gerna kan kalla
barnens, den af det yttre oförderfvade mensklighe-
tens samhälle, bör väl om någonstädes denna jemn-
likhet kunna blifva verklig, hvilken ingen an: an ari-
stokrati äger än själens, inga andra företräden än
sedlighetens och den personliga förtjenstens, men
hvilken man inom borgerliga samhället vill anse så-
som en utopi. Och redan i denna grundsats, efter
vårt sätt att se, en af den nya skolans lifsprinciper,
eger den ett omätligt företräde framför den gamla
skoleförfattningen, hvars stränga hierarchiska öfver-
och underordning icke blott emellan läroverkets 2:ne
stora afdelningar skola och gymnasium, utan äfven
emellan de särskilda klasscrne inom hvarje afdel-
ning, födde af sig en mängd låga och lumpna käns-
lor af afundsjuka, fåfänga och inbilskhet, och lade
grunden till en skef uppfattning af så väl mensk-
lighetens förhållande i allmänhet, som samhällets i
synnerhet.
Sådan är i korthet den plan efter hvilken, må-
hända med några detaljförändringar, arbetet vid här-
varande skola för framtiden kommer att fortgå, —
sådan den form denna skola nu fått och med hvars
utvecklingshistoria inom denna kommun, man trott
sig böra göra allmänheten bekant.
mRNA