matista förbillanden med Porten. — Ali Pa-
scha, den turkiske utrikesministern, underrät-
tade n br von Titow, att befallning afgått
till Fusd Effendi, Turkiets fullmäktig i Donau
fursterdömena, att genast afresa till Peters-
burg, för att för kejsaren förklara sultanens
meninz i afseende på flyktingarnes utlemnan-
de, och undanrödja allt obehag; men detta
meddelande besvarades af hr Titow med en
ny not, hvari han antydde, att Fuad Effendis
iwisian skulle befinnas alldeles onyttig; att
pall t-uka på någon diskussion i ämnet vore
porin:l:;; kejsarens vilja vore, att de polska
och ungerska fiyktingarne skulle utlemnas;
och Porten måste, inom 30 timmar, svara ka-
tegoriskt, om den ville lyda kejsaren eller ickep.
Aldrig — anmärker härvid den engelska
korrespondenten — träffas i civiliserade sta-
oria, alt en regering försökt en dylik
F emot en annan, och aldrig har ett sän-
i på dylikt sätt förojämpat det bof, som
hterat det. Ehuru Österrike en gång
n not till Porten om de ungerska flyk-
es utnämnande, så var denna åtgärd
snararc vidtagen i enlighet med Rysslands ön-
skan, härstammande ensamt ifrån kabinet-
tet i n. Osterrike har på den sednaste
tiden icke varit annat än tzarens kattfot (cat-
paw). I Ungern nödgas det uträtta allt det
smutsiza bestyret (do all the dirty work) och
bära bunsdhufvudet. Österrikes triumfer bafva
i sjelfva verket varit sjelfförstörande, hennes
segrar sjelfimördande. Det bar fått lära nu,
huru dödande Rysslands vänskap är, när det
ligger krossadt under sin bundsförvandts gåf
vor. Det tros här allmänt, att österrikiske
ören, grefve Stärmer, skulle gerna in-
på en vänlig uppgörning med turkiska
styrelsen, om han icke vore tvungen att efter-
komma Rysslands maktbud.
Sen! på natten samma dag, den 17 Septem-
ber, ricddelade Porten åt ryska och österriki-
ska arnbassadörerna sitt slutliga svar om flyk-
tingarnes utlemnande. Fruktan för ett afbrott
i förbåtlandena- med Ryssland bar icke afskräckt
turkiska styrelsen; sultanens konselj har en-
hälligt afslagit kejsarens begäran.
Genast afbröt hr von Titow sina diplomati-
ska förhållanden hos Porten; och furst Radzi-
vil ärnade lemna Konstantinopel några timmar
före den vesterländska postångbåtens afgång.