mäteriförrättningar i Riket under sistl. året,
finner man: att 360 Landtmätare med 160
medhjelpare och 1532 elever varit sysselsatte
vid 1,166 laga skiften och 1,729 diverse för-
rättningar, hvarvid nära 26!, millioner alnar
blifvit å delningslinien, rågånvgar, stängselsträck-
ningar och vägar afmätte eller delade. I år
böra 3,015 förrättningar redovisas.
Afvittrings och storskiftes förrättningar äro
icke inberäknade.
1848 års arbetsförtekning för Kongl. Gene-
ral-Landtmäteri- Kontoret utvisar:
4:0 att under året 759 mål och ärender till öf-
verdirektörsembetet inkommit, hvilka, äfvensom åt-
skilliga från förra året qvarliggande, blifvit, med
blott få undantag, expedierade. De utgående expe-
ditionerns antal utgjorde 1034.
9:0 Af tvenne från förra året balanserade och 38
under året inkomne skattläggningsakter, hafva 32
blifvit reviderade och 9 till följande år balanserade.
3:0 35 landtmät rielever hafva, efter i kontoret
åtnjuten undervisning, blifvit examinerade och till
auskultanter konstituerade.
4:0 För sockne-karte-verkets bearbetande hafva
nyare kartor blifvit transporterade till komplettering
af äldre transporter öfver flere byar och hemman i
Stockholms län, hvarjemte rekognosceringar och be-
tydliga mätningar blifvit verkställde för komplette-
rande af kartorne öfver Östra Ryd och Riala sock-
nar, hvilka kartor ock i koncept fullbordades och
uträknades, samt kartan öfver Östra Ryd jemväl
renritades. Dessutom har gravering och tryckning
af kartan och beskrifningen öfver Kulla socken blif-
vit ombesörjd.
5:0 7 st. från landtmätare inkomne socknekartor
med tillhörande beskrifningar och tabeller hafva blif-
vit granskade.
6:00 För enskilde personers räkning hafva 139 st.
kartor blifvit kopierade; och
7:0 från landtmätare inkomne renoverade karte-
handlingar äro, till en myckenhet af 20 böcker in
folio, ordnade och registrerade.
Fda
— I natt har en stark storm varit här rå-
dande. Ett af de större, utgångna träden på
Carl XIII:s torg har dervid omkullblåst och
splittrats, samt i fallet krossat en lykta och
lyktpålen.
— I anledning af en artikel, undertecknad äldre
officer, som finnes i Lördagens Aftonblad, har Red.
blifvit anmodad att, till förekommande af mtssför-
stånd, upplysa det san:ma artikel, ehuru på anmo-
dan af författaren, öfverlemnad till Red. af en bland
de officerare, som deltagit i opinionsyttringen från
Stockholm rörande Zachrisson, icke är författad af
någon bland dessa, utan af en för saken helt och
bållet främmande officer.
— Afionposten triumferade för några dagar
sedan deröfver, att tidningen Barometern i af-
seende på kammarbildningen i representatio-
nen instämt med Götheborgs reformsällskap,
som enligt A. P:s förmenande öfverenskommit
om representationens bildande på två kamrar,
med lika rättigheter. Aftonposten frågade hvad
A. B, (menas troligen Aftonbladet) kunde
hafva att säga härom, att i rikets andra stad,
der den radikalaste tidning utgifves, ett så
konservativt stadgande kunnat beslutas. Ochp,
sade Aftonposten, när detta kunnat ske på det
färska trädet, midt under den värsta stormen,
när man sedan ser än den ena, än den an-
dra, ja. sjelfva A. B. affalla ifrån de ifråga-
gavarande enhälliga grunderna i Örebro, huru
mycket tror A. B. väl deraf står qvar ett år
vå daton, 0. s. v. Härpå har Handelstidningen
svarat med följande upplysning:
Aftonposten vill synbarligen härmed inbilla sina
läsare. att Götheborgs reformsällskap skiljt sig ifrån
de i Örebro antagna grunder och att härvarande re-
formvänners program blifvit uppstäldt och antaget
sedan Örebromötet redan försiggått; men vi äro i
tillfälle att upplysa A. P., att det af Barometern
åberopade Götheborgsförslag är ett par år gammalt
och att Götheborgsombuden vid mötet i Örebro från-
gingo detta förslag och förenade sig om det, som då
antogs. I stället för att man således härstädes skulle
ha gjort ett affall från Örebroförslaget, har man!
jemtupp gjort raka motsatsen, och det torde finnas
få platser inom riket, der berörde förslag så lifligt
understödjes som här, Vid den af Aftonposten om
ett år utlofvade kollationeringen, torde flere dylika
upptäckter måhända göras.n
En korrespondent i Handelstidningen yttrar
angående tryckfribetsmålet mot tidningen Up-l
sala, och Caonsistorii academici tolkningssätt,
följande:
Det befängda tryckfrihetsmålet i Upsala, emot
utgifvaren af tidningen afsamma namn, lärer komma
att uppväcka en principfråga, som det väl egnarju-
ridiska fakulteten vid universitetet att väcka. Den
sjelftagna domarrätt i tryckfrihetsärenden, som con-
sistorium academicum tillvällat sig, lärer haft för
ändamål att göra gällande den sats, att författare
kunna dömas till vatten och bröd för bristande bö-
ter, eller hvarföre icke äfven till spö, författarinnor
till ris o. s. vy. Ty professor Dellden tolkar orden
i tryckfrihetsförordningen, att böter efter denna
lag må ej förvandlas i annat straff än fängelse å
fästning, så, som rörde det endast de fall, då lagen
icke hänvisar på rnissgerningsbalken. Nu är det
likväl klart, att ehuru för vissa fall straffbestämmel-
sen sker i jemförelse med vissa bestämmelser i all-
männa lagen, är det dock endast på grund af tryck-
frihetslagen, som tryckfrihetsmål få afdömas; och
således är det tydligt, att med tryckfrihetsförordnin-
gens ord: böter efter denna lag, menas allt bötes-
ansvar, som i tryckfrihetsmål ifrågakommer.
Men huru professorerna i Upsala läsa lagen, vet
man af de många kasserade domar, som konsisto-
rium afkunnat, och deras begrepp om grundlagar,
medborgerlig frihet, konstitutionellt regeringssätt,
0. 8. V., äro dessutom allmänt bekante.
Det är så tydligt, att då i 4 af tryckfrihets-
förordningen bestämdt upphäfvas alla förut gällande
lagar, stadganden och föreskrifter i afseende på
tryckfriheten, så är det blott efter den förordnin-
gen (,denna lag), som i tryckfrihetsmål alla straff,
och således äfven alla böter, ådömas, att man väl
ej kan med sundt förnuft antaga motsatsen.
—————— —
— Bland dem, som offentligen yttrat sig
öfver det Zachrissonska målet, hvilket nu allt-
mer börjar ses från den politiska synpunkten,
som gifver det sin egentliga betydelse, utmärker
sig en artikel i Handelstidningen, hvaraf sed-
nare delen innehåller en liten hicstaorick öfver-