Heunisch, f. d. provisoriska badiska regerin-
gens finansminister, som i trenne månader sut-
tit häktad i Colmar, bar på justitieministerns
befallnirg bufvit försatt i frihet.
Budgeten för staden Paris hade nyligen blil-
vit offentli gjord. Den är större än för mån-
gen hel stat. Den stiger nemligen till 50 mill.
francs.
En korrespondent skrifver följande:
I den politiska verlden råder mycken still-
het, !y alla vänta på den lagstiftande försam-
lingers sammanträde och vilja se huru parti-
erna gestalta sig. Allt flera representanter an-
komma till Paris, bland hv:lka maa isynnerhet
märker ledamöter af berget. Otroliga intriger
för att verka på lösningen af den italienska
frågen och för partiernas söndring äro redan
anlagda i alla riktnin
Falloux lärjun
öfver siv mästares sj
vagnar fara de dag!
dervisni 5 mini
19 högeligen bekymrade
doms; 1 långa rader af
till den : ma UuNn-
one hos
nd
su Xx sjukdom, utan
! agera
sa snart
som iche
alt han i
Y och bo:
lagstiftande försarmilinge
Den 17 på f. m.
skild sessior
upp
na de teologer, sor
Som m kl. ö e um. hölls
Länna siwn
i erkebiskoj
af Paris med
2 konciliets syfte. Derpå före
r: De operierda synodo, De mode o vivend
cilio, -t De professione fidei (om Syno-
dens öj pnande, om sättet att förhålla sig på
konciliet, och om trosbekännelsen). Dessa tre
dekreter skul!e ventileras vid första ordinarie
session.
Denna första session hölls den 18 Sept. f. m.
med stor högtidlighet i Saint Sulpices semi
narii-kapell, sedan ren i procession och under
litaniors af-jungande begifvit sig dit. Erkebi-
skopen läste messan och presiderade vid ses
sionen.
Biskoparne af Mesux, af Versailles, af Biois,
ett ombud från biskopen af Chartres samt den
utnämnde biskopen af Orleans voro närvarande
Man såg äfven flere främmande biskopar, såson:
från Sens och Troyes, samt 2 irländsha pre
later, hvilka blifvit inbjudna att bevista ses-
sionerna. Hvarje domkapiiel representeras af
sina deputerade.
Bland teologerna märkte man hr de Cour-
son, chef för S:t Sulpices gille, jesuiten R. P.
de Ravignan, chefen för missions-seminariet
abb Langlois m. fl.
Man uppläste och antog genom votering de
tre dekreterua. De föreskrilna reglorna föl-
jas strängt. Dekretet De modo vivendi in
concilio, innehåller bland annat följande:
Alla andzktsöfningar ske gemensamt. Konciliets
ledamöter uppstiga kl. 5, gå till bönstolen, och be-
vista messan omkring kl. half 8. Efter messan hål-
las biskoparnes och teologernas enskilda öfverlägg-
ningar. Frukost intages omkring kl. 44. Under
måltiden läser man bibeln och den hel. Karls !ef-
vernesbeskrifning, hvilken i 46:de seklet återställde
provincialkoncilierna. Omkring kl. 4 gudstjenst.
Omkring kl. 3 allmän öfverläggning. Middags-
måltiden intages omkring kl. 6. Dagen slutas om-
kring kl. 9, efter hvilken tid allmän bön skall hål-
las.n
Den 18 dennes borttog polisen från en bar-
berarelokal en sköld, hvarpå fanns en qvinlig
figur, föreställande republiken, som rakade ko-
nungarne. Såsom orsak till beslaget uppgafs.
att mamsell Republik var utstyrd med den
frygiska mössan.
Treprocentsfonderna stodo den 19 Sept. på
56,45; femprocents på 89; bankens aktier på
2,345 och nordbanans på 441.
STORBRITANNIEN.
Drottningen lärer den 26 begifva sig från
Balmoral till ön Wight.
Globe, motsäger berättelsen att guvernören
på Malta fått en hvass skrapa, för det han
ogästfritt mottagit italienska flyktingar.
På Goda Hoppsudden fortfar innevånarnes
starka ovilja emot en brottslingskolonis anläg-
gande derstädes. Guvernörn gör allt hvad han
kan för att förmå regeringen att afstå från pla-
nen. Orlogsångfartyget Hecate har blifvit istör-
sta hast utrustadt, för att gå med depescher
till Cap. Enligt Standard skola dessa depe-
scher innehålla order om de till Cap utskeppade
brottslingars förflyttning till ön Tristan dA-
cunha.
TYSKLAND.
Det mörker hvari preussiska regeringens po-
litik bitintills varit inhöljdt i fråga om tyska
saken tyckes nu börja klarna upp.
Förhandlingarne mellan Österrike och Preus-
sen rörande grundandet af en ny provisorisk
centralmakt fortgå sin nära lösning till mötes.
Kommer en förening mellan Österrike och
Preussen till stånd, på det sätt som icke blott
från de så kallade stortyskarnes sida, utan från
alla håll förkunnas, så har trekungaförbundet
och dess tvillingbroder, grundlagsförslaget va-
rit blott — ett missförstånd.
I denna mening tala Berlinerblad. Frank-
furterjournalen deremot påstår att Preussen
allt för myckei fruktat för österrikiska infly-
tandet öfver den skiljedomare, som skulle väl
jas på det sätt Osterrike föreslagit. 1 stället
har Preussen proponerat en skiljedomstol, vald
af AR tvcka ctatar