Heunisch, f. d. provisoriska badiska regeringens finansminister, som i trenne månader suttit häktad i Colmar, bar på justitieministerns befallnirg bufvit försatt i frihet. Budgeten för staden Paris hade nyligen blilvit offentli gjord. Den är större än för mången hel stat. Den stiger nemligen till 50 mill. francs. En korrespondent skrifver följande: I den politiska verlden råder mycken stillhet, !y alla vänta på den lagstiftande församlingers sammanträde och vilja se huru partierna gestalta sig. Allt flera representanter ankomma till Paris, bland hv:lka maa isynnerhet märker ledamöter af berget. Otroliga intriger för att verka på lösningen af den italienska frågen och för partiernas söndring äro redan anlagda i alla riktnin Falloux lärjun öfver siv mästares sj vagnar fara de dag! dervisni 5 mini 19 högeligen bekymrade doms; 1 långa rader af till den : ma UuNnone hos nd su Xx sjukdom, utan ! agera sa snart som iche alt han i Y och bo: lagstiftande försarmilinge Den 17 på f. m. skild sessior upp na de teologer, sor Som m kl. ö e um. hölls Länna siwn i erkebiskoj af Paris med 2 konciliets syfte. Derpå före r: De operierda synodo, De mode o vivend cilio, -t De professione fidei (om Synodens öj pnande, om sättet att förhålla sig på konciliet, och om trosbekännelsen). Dessa tre dekreter skul!e ventileras vid första ordinarie session. Denna första session hölls den 18 Sept. f. m. med stor högtidlighet i Saint Sulpices semi narii-kapell, sedan ren i procession och under litaniors af-jungande begifvit sig dit. Erkebiskopen läste messan och presiderade vid ses sionen. Biskoparne af Mesux, af Versailles, af Biois, ett ombud från biskopen af Chartres samt den utnämnde biskopen af Orleans voro närvarande Man såg äfven flere främmande biskopar, såson: från Sens och Troyes, samt 2 irländsha pre later, hvilka blifvit inbjudna att bevista sessionerna. Hvarje domkapiiel representeras af sina deputerade. Bland teologerna märkte man hr de Courson, chef för S:t Sulpices gille, jesuiten R. P. de Ravignan, chefen för missions-seminariet abb Langlois m. fl. Man uppläste och antog genom votering de tre dekreterua. De föreskrilna reglorna följas strängt. Dekretet De modo vivendi in concilio, innehåller bland annat följande: Alla andzktsöfningar ske gemensamt. Konciliets ledamöter uppstiga kl. 5, gå till bönstolen, och bevista messan omkring kl. half 8. Efter messan hållas biskoparnes och teologernas enskilda öfverläggningar. Frukost intages omkring kl. 44. Under måltiden läser man bibeln och den hel. Karls !efvernesbeskrifning, hvilken i 46:de seklet återställde provincialkoncilierna. Omkring kl. 4 gudstjenst. Omkring kl. 3 allmän öfverläggning. Middagsmåltiden intages omkring kl. 6. Dagen slutas omkring kl. 9, efter hvilken tid allmän bön skall hållas.n Den 18 dennes borttog polisen från en barberarelokal en sköld, hvarpå fanns en qvinlig figur, föreställande republiken, som rakade konungarne. Såsom orsak till beslaget uppgafs. att mamsell Republik var utstyrd med den frygiska mössan. Treprocentsfonderna stodo den 19 Sept. på 56,45; femprocents på 89; bankens aktier på 2,345 och nordbanans på 441. STORBRITANNIEN. Drottningen lärer den 26 begifva sig från Balmoral till ön Wight. Globe, motsäger berättelsen att guvernören på Malta fått en hvass skrapa, för det han ogästfritt mottagit italienska flyktingar. På Goda Hoppsudden fortfar innevånarnes starka ovilja emot en brottslingskolonis anläggande derstädes. Guvernörn gör allt hvad han kan för att förmå regeringen att afstå från planen. Orlogsångfartyget Hecate har blifvit istörsta hast utrustadt, för att gå med depescher till Cap. Enligt Standard skola dessa depescher innehålla order om de till Cap utskeppade brottslingars förflyttning till ön Tristan dAcunha. TYSKLAND. Det mörker hvari preussiska regeringens politik bitintills varit inhöljdt i fråga om tyska saken tyckes nu börja klarna upp. Förhandlingarne mellan Österrike och Preussen rörande grundandet af en ny provisorisk centralmakt fortgå sin nära lösning till mötes. Kommer en förening mellan Österrike och Preussen till stånd, på det sätt som icke blott från de så kallade stortyskarnes sida, utan från alla håll förkunnas, så har trekungaförbundet och dess tvillingbroder, grundlagsförslaget varit blott — ett missförstånd. I denna mening tala Berlinerblad. Frankfurterjournalen deremot påstår att Preussen allt för myckei fruktat för österrikiska inflytandet öfver den skiljedomare, som skulle väl jas på det sätt Osterrike föreslagit. 1 stället har Preussen proponerat en skiljedomstol, vald af AR tvcka ctatar