nitorm som helst, gjorde oss bekanta med för . Ibilden till Zelina. Vår artikel har redan blifvit alltför lång oc rlvi måste derföre undertrycka åtskilligt, som: rlännu skulle vara frestade att tillägga. O -Iförl. funnit vår granskning sträng, kansli -Ihård, bedja vi honom blott att anse den si som en gärd af den upprigtiga aktning oc den uppmärksamhet, hvarmed vi anse oss pli; Itige att emottaga ett hvart af hans litteräi -larbeten. C. TRYCKFRIHETSMÅLET MOT TIDNINGEN UPSALA Hr professor Dellden i Upsala har till re ; insändt följande så kallade Upplysning. I Uti Aftonbladet 4 2146 förekommer en emot Cor sistorium Academicum i Ups la rigtad anmärknir Iderföre, stt nämnde domstol förmenas hafva, em Tföreskriften i 5 45 mom. Tryckfrih. Förordn. ar Igående böters förvandling endast till fängelse å fås ning, dömt svaranden Hanselli till 23 dygns fängels Ivid vatten och bröd vid bristande tillgång af d: ålagde bötesbeloppet 33 rdr 46 sk. Ehuru denn janmärknings obehörighet faller genast i ögonen fö ej blott stora practici, utan äfven för mindre e1 Ifarne jurister, har man dock ansett sig böra, på de allmänhetens omdöme ej måtte missledas, meddel följande upplysning i denna enkla, rättsfråga. Stadgandet i 5 15 mom. T. F. lyder Böter ce ter denna lag må ej förvandlas i annat straff, ä fängelse å fästning — hvilken föreskrift Consistori um ock tillämpat vid förvandlingen af de, efter I F:s 3 8 42 mom. Hanse!li ådömde böterna 66 rd 32 sk. bko, som blifvit förvandlade till 2 månader fängelse å fåstoing. Men svaranden var tillika an klagad för, och af juryn känd skyldig till ansva tillika efter 3 8 mom. T. F. (som endast hänvi sar till allmänna lagen, utan att sjelf innehålla nå gon straffbestämmelse) jemförd med 48 kap. 8 S oc 60 kap. 5 S Missg.B. allmänna lagen. Här måst således domaren, vid förvandlingen af de efter dess allmänna lagens rum ådömda böterna, iakttag den i lag allmänneligen stadgade grunden fö förvandlingen, och derföre förvandlades dessa 3; rdr 46 sk. i nämnde antal dagar af fängels: vid vat ten och bröd. Huru detta förfarande kunnat väc ka en viss munterhet ibland åtskillige jurister i hu vudstaden är lika oförklarligt, som det är otvifvel aktigt, att det af Aftonbladet förordade sättet at förfara vid förvandlingen skulle hafva haft till på: följd, om ej återförvisning, åtminstone rättelse a misstaget, i de högre domstolarne. Derom kan anmärkaren ytterligare öfvertsga sig om han slår upp Juridiskt arkif band. 19, häft. 4 sid. 72, der i just likartadt fall, som detta, er uderdomstol, hvilken hade förvandlat alla böterna i fängelse ä fästning, med uraktlåtande af den skil nad consistorium iakttagit, fick sitt beslut ändrad! och af kongl. Svea hofrätt och rikets högste domstol med full sammanstämmighet mellan alla desss öfverdomare, rättadt just till det olika förvand:lingssätt, som consistorium i förevarande mål lagenligt tillämpat, men icke destomindre uppgifves hafva begått en blunder in amplissima forma. Af grannlagenhet underlåte vi att besvara den til! slut tillagde reflex:onen, angående saknaden af professor Bergfalk, vid behandlingen af domstolsmålen i de akademiska konsistorierna. Det anade oss nästan att det besynnerliga : utslaget uti tryckfrihetsmålet skulle förklara: på sätt här skett, nemligen enligt den princi pen att böter, som ådömas med tillämpning a sådana rum i allmänna lagen, till hvilka tryckfrihetslagen hänvisar, äfven förvandlas efter allmänna lagen icke till enkelt fängelse, utan till vatten och bröd. Vi kunna likväl med trygghet påstå, att man allt hittills hvarken bland jurister i allmänhet eller bland publiken gjort sig den föreställningen att ett sådant tolkningssätt kunde och borde äga rum, samt att med böter efter denna lag,, såsom orden lyda i tryckfrihetslagen, kunde och borde förstås alla de böter som ådömas till ansvar för förbrytelser emot tryckfrihetslagen. Det prejudikat, som professor Delldn åberopat från Högsta domstolen, torde också för den stora pluraliteten i landet vara en ganska märkvärdig nyhet. Emedlertid ser man att fäderne vid ett universitet här visat en synnerlig omvårdnad att det litterära samfundet må blifva behandladt efter bokstafven, och dess medlemmar veta nu hvad deras frid tillhörer, och att de hafva en utväg att få späka sin lekamen, i fall de skulle blifvit för feta på sitt skriftställeri. Får detta tolkningssätt bestå, så finnes icke heller något hinder att sedan man lyckats erhålla ett fällande utslag mot en i politiskt afseende förhatad skriftställare, traktera honom med det af hrr von Hartmansdorff och Rääf i Småland så mycket omtyckta afflictiva straffetn, t. ex. för ett något skarpt angrepp mot nembetsmän i och för embetet. Hvilken bygglig utsigt för litteraturen, att hafva spöknippan hängande öfver sig såsom ett Damokles-svärd, och hvilket förträffligt vapen för en rådande faktion under Perioder af någon agitation i sinnena. emertR— RR ERRR tInsändt.)