nitorm som helst, gjorde oss bekanta med för
. Ibilden till Zelina.
Vår artikel har redan blifvit alltför lång oc
rlvi måste derföre undertrycka åtskilligt, som:
rlännu skulle vara frestade att tillägga. O
-Iförl. funnit vår granskning sträng, kansli
-Ihård, bedja vi honom blott att anse den si
som en gärd af den upprigtiga aktning oc
den uppmärksamhet, hvarmed vi anse oss pli;
Itige att emottaga ett hvart af hans litteräi
-larbeten. C.
TRYCKFRIHETSMÅLET MOT TIDNINGEN
UPSALA
Hr professor Dellden i Upsala har till re
; insändt följande så kallade
Upplysning.
I Uti Aftonbladet 4 2146 förekommer en emot Cor
sistorium Academicum i Ups la rigtad anmärknir
Iderföre, stt nämnde domstol förmenas hafva, em
Tföreskriften i 5 45 mom. Tryckfrih. Förordn. ar
Igående böters förvandling endast till fängelse å fås
ning, dömt svaranden Hanselli till 23 dygns fängels
Ivid vatten och bröd vid bristande tillgång af d:
ålagde bötesbeloppet 33 rdr 46 sk. Ehuru denn
janmärknings obehörighet faller genast i ögonen fö
ej blott stora practici, utan äfven för mindre e1
Ifarne jurister, har man dock ansett sig böra, på de
allmänhetens omdöme ej måtte missledas, meddel
följande upplysning i denna enkla, rättsfråga.
Stadgandet i 5 15 mom. T. F. lyder Böter ce
ter denna lag må ej förvandlas i annat straff, ä
fängelse å fästning — hvilken föreskrift Consistori
um ock tillämpat vid förvandlingen af de, efter I
F:s 3 8 42 mom. Hanse!li ådömde böterna 66 rd
32 sk. bko, som blifvit förvandlade till 2 månader
fängelse å fåstoing. Men svaranden var tillika an
klagad för, och af juryn känd skyldig till ansva
tillika efter 3 8 mom. T. F. (som endast hänvi
sar till allmänna lagen, utan att sjelf innehålla nå
gon straffbestämmelse) jemförd med 48 kap. 8 S oc
60 kap. 5 S Missg.B. allmänna lagen. Här måst
således domaren, vid förvandlingen af de efter dess
allmänna lagens rum ådömda böterna, iakttag
den i lag allmänneligen stadgade grunden fö
förvandlingen, och derföre förvandlades dessa 3;
rdr 46 sk. i nämnde antal dagar af fängels: vid vat
ten och bröd. Huru detta förfarande kunnat väc
ka en viss munterhet ibland åtskillige jurister i hu
vudstaden är lika oförklarligt, som det är otvifvel
aktigt, att det af Aftonbladet förordade sättet at
förfara vid förvandlingen skulle hafva haft till på:
följd, om ej återförvisning, åtminstone rättelse a
misstaget, i de högre domstolarne.
Derom kan anmärkaren ytterligare öfvertsga sig
om han slår upp Juridiskt arkif band. 19, häft. 4
sid. 72, der i just likartadt fall, som detta, er
uderdomstol, hvilken hade förvandlat alla böterna
i fängelse ä fästning, med uraktlåtande af den skil
nad consistorium iakttagit, fick sitt beslut ändrad!
och af kongl. Svea hofrätt och rikets högste dom-
stol med full sammanstämmighet mellan alla desss
öfverdomare, rättadt just till det olika förvand:-
lingssätt, som consistorium i förevarande mål lag-
enligt tillämpat, men icke destomindre uppgifves
hafva begått en blunder in amplissima forma.
Af grannlagenhet underlåte vi att besvara den til!
slut tillagde reflex:onen, angående saknaden af pro-
fessor Bergfalk, vid behandlingen af domstolsmålen
i de akademiska konsistorierna.
Det anade oss nästan att det besynnerliga :
utslaget uti tryckfrihetsmålet skulle förklara:
på sätt här skett, nemligen enligt den princi
pen att böter, som ådömas med tillämpning a
sådana rum i allmänna lagen, till hvilka tryck-
frihetslagen hänvisar, äfven förvandlas efter
allmänna lagen icke till enkelt fängelse, utan
till vatten och bröd. Vi kunna likväl med
trygghet påstå, att man allt hittills hvarken
bland jurister i allmänhet eller bland publi-
ken gjort sig den föreställningen att ett sådant
tolkningssätt kunde och borde äga rum, samt
att med böter efter denna lag,, såsom orden
lyda i tryckfrihetslagen, kunde och borde för-
stås alla de böter som ådömas till ansvar för
förbrytelser emot tryckfrihetslagen. Det pre-
judikat, som professor Delldn åberopat från
Högsta domstolen, torde också för den stora
pluraliteten i landet vara en ganska märkvär-
dig nyhet. Emedlertid ser man att fäderne
vid ett universitet här visat en synnerlig om-
vårdnad att det litterära samfundet må blifva
behandladt efter bokstafven, och dess medlem-
mar veta nu hvad deras frid tillhörer, och att
de hafva en utväg att få späka sin lekamen, i
fall de skulle blifvit för feta på sitt skriftstäl-
leri. Får detta tolkningssätt bestå, så finnes
icke heller något hinder att sedan man lyckats
erhålla ett fällande utslag mot en i politiskt
afseende förhatad skriftställare, traktera honom
med det af hrr von Hartmansdorff och Rääf i
Småland så mycket omtyckta afflictiva straf-
fetn, t. ex. för ett något skarpt angrepp mot
nembetsmän i och för embetet. Hvilken
bygglig utsigt för litteraturen, att hafva spö-
knippan hängande öfver sig såsom ett Damok-
les-svärd, och hvilket förträffligt vapen för en
rådande faktion under Perioder af någon agita-
tion i sinnena.
emertR— RR ERRR
tInsändt.)