DV es talare, som då icke egt den styrka och lyftning i tanka och språk och frambragt så många i alla afseenden örträffliga dikter, som han, under det de ej med honom varit jemförliga i omdömets skärpa, i smakens stadga, i bildningens grundlighet och omfattning och i uttryckets estetiska behag? Till dessa namn kunde vi bifoga flera, en Börjesson, Erik den 44:s och hans sons sångare, en N. Arvidsson, öfversättaren af Oisians Sånger, m. fl — — — —— Namnet Ihre är ett stort och oförgätligt namn i svenska språkforskningens historia, men den på detta fält store Ihre var ej den nuvarande excellensen med detta namn, utan en af hans — förfåder. Excellensen må vara en aldrig så smakfull, snillrik, bildad och lärd man, — svenska språket och litteraturen hafva likväl, oss veterligen, om honom ingenting att förkunna. Ar det alltså svenska akademiens mening att nu börja belöna ättlingarne för förfådrens förtjenster? Då finnas visst många, som på grund af sin legitimitet, ej äro säkra för svenska akademien, som genom en dylik rekrytering kan, i förhållande till sin id, få ett rätt pikant utseende. Svenska folket står för dess samhällsförfattnings historia i stor skuld hos hr professor Nordström. Svenska konungen, såsom en representant af folkets aktning och tacksamhet, erbjöd hr professorn derföre en pliats i Sverige. Med glädje förnam man, att tillbudet antogs, och hoppades nu, att en ny, på grund af rikare tillgång på källor, omarbetad upplaga af Sv. samhällsförfattningens historia skulle snart blifva en bland frukterna af hr professor Nordströms ankomst till Sverige. Men huru högt man än skattade nämnde arbete, hafva vi ej hört, att dess förträfflighet låg så i formen, att dess författare, framför de förut uppräknade arbetarne på svenska akademiens egentliga fält, förtjenade en plats i! nämnde akademi. Vill man nödvändigt skrida utöfver sitt egentliga område, så kunna vi emot hr Nordström sätta andra män, som, likt honom, indirekt beröra svenska akademien, men stå den närmare. Vi nämna då professor Schlyter, våra landskapslagars äfven utom landet berömda utgifvare. Är han ock blott vetenskapsman utan att vara utmärkt som en smakfull stilist, så har han dock indirekt, genom språkmonumenternas framdragande och kommenterande, verkat ij för svenska akademiens syftemål. Doktor Reuterdahl, svenska kyrkans, häfdatecknare, förtjenar ock att bredvid, om ej framföre hr Nordström, ihåg-! kommas; likaledes författaren af Svensk Fauna och Skandinaviens Ur-Invånate, hr professor Nilsson. Men dylika män, till hvilka vi räkna professor Nordström, anse vi företrädesvis böra få en plats i svenska vetenskapsoch vitterhets-, historieoch antiqvitets-akademierna, icke i svenska akademien, så länge den har för sitt mål mera berättigade män att tillgå. Vi kunna äfven nämna en man, som kan, tro vi, besegra hvilken som helst af svenska akademiens ledamöter på dess eget fält, i äkta svensk prosa, i sann svensk vältalighet. Vi mena hr expeditionssekreteraren J. G. Richert. Läse man t. ex. motiverna till nya lagförslaget, och må man sen opartiskt fälla sitt omdöme Men huru skulle en man med hans åsigter, vore han aldrig så svensk, aldrig så bildad, aldrig så utmärkt svensk stilist, kunna inkomma i den nuvarande svenska akademien! — Friskytten behandlar samma ämne i sitt manår. Det är egentligen hr Nordström, som der sitter mest emellan. Ett fragment af denna artikel lyder som följer: Riksarkivarien, professoren, kanslerssekreteraren vid Upsala och Lunds universiteter, riddaren af kongl. nordstjerneorden och af kejserliga ryska Sanct Wiladimirsordens fjerde klass, filosofie och juris doktorn Johan Jakob Nordström är en af dessa rikt begåfvade, om hvilka evangeliet däger: den der hafver, honom skall varda gifvet, att han skall nog hafva ). Utmärkelser, äreställen, inkomster hafva regnat öfver hr Nordström, han kan göra anspråk på samhällets högsta och bästa platser, han kan bli landsböfding efter von Hohenhausen, biskop efter Nibelius, generalfälttygmästare efter Arbin, minister, kardinal och påfve och allt hvad han vill... Skulle der icke finnas ett rum i svenska akademien för en sådan man, en så frejdad man? Gafs här någon annan tvekan än den, huruvida icke den lilla svenska akademien var alldeles för liten att inrymma en sådan storhet som hr Nordström? Det är sant att liksom man säger den frejdade professor Nordström, säger man också den frejdade borstbindaren Jansson. Söker man efter frukterna af hr Nordströms skaldskap och vältalighet, af hans snille och smak, så har man lika svårt att finna dem som en veritabel Uddevallaborste af Janssons tillverkning. Hr Nordström har ett väldeligen utpuffadt namn och derbakom ...? hr Jansson har en stor skylt åt Drottninggatan och en liten, mycket liten verkstad inne på gården. Här har blifvit offentliggjordt ett dokument, som kan komma en på rätt egna tankar om hr Nordströms frejdstorhet. Detta dokument är Peter den stores testamente. cAndra punkten af denna märkliga urkund ålägger Ryssland att ur alla civiliserade länder i Europa draga till sig, i krig generaler, i fred konstnärer och lärde... Det är obegripligt att Ryssland så litet frågar efter sin odödlige herrskares vilja och sin egen fördel, att det, i stället att draga Europas lärde till sig, låter taga ifrån sig dem det redan har — låter beröfva sig en sådan kapacitet som hr Nordström påstås våra. Eller är det verkligen ingenting rart med hr Nordström? Eller är han icke vår — vår med hull ocb hår? Den sista frågan är af någon vigt i fall det är sant att en plan är å bane att bereda hr Nordström väg till en taburett vid konungens rådsbord. Man vill så gerna vara fri för den farhåga Aftonbladet uttalade häromdagen, att de europeiska folken ej längre hafva Ryssland blott i Ryssland, utan i flera länder måste frukta att hafva Ryssland i sina egna hof och deras konseljer ........sssess Nordström skall inom svenska akademien fylla rummet efter Franzen, Selmas skald. Om hr Nordström skall känna sig inspirerad att besjunga någon Selma, blir det väl ingen annan än vår gamla konservativa Selma Laura Theorell. Hr Rydqvist är far åt Heimdall, som föddes af nio mör; nu är hr R. de nio musernas förklarade älskling. För att sålunda tid efter annan figurera för nio damer på en gång behöfsisanning en kropp af jern, och knappast den förslår. Också lärer hr R. vara krasslig. Ett skäl till för hans intagning å svenska vitterhetens gubbhus. Emedlertid synas de nyvalda nu snart hafva genomgått den värsta delen af pressens skärseld. Det kan väl svida en smula för ögonblicket, men kritiken tystnar snart och sedan är ändå hvar och en af dem xen af de aderton,. Något kan man väl uthärda för en sådan heder. — Uti Götheborgs Handelstidning förekomasmAn ÅtaAr am Jam mndnatmd ans: T oo Tr är og