sig i ämnet utlåta.
DJURGÅRDSTEATERN.
pFrihetshjeltarne, komisk tidsmålning i 3
akter, af G. v. P., öfvers. från tyskan.
Politiken är ett fält, som öfverhufvud föga
egnar sig till bearbetning för komedien, men
icke desto mindre har man ofta sett teater-
författare deraf betjena sig, såsom ett slags
stimulus för sin dramaturgiska uppfinningsför-
måga. Madame Birch-Pfeiffer har i några af
sina bäst lyckade produkter med framgång be-
gagnat sig af politiska situationer, för att gifva
variation och kolorit åt sina dramatiska taflor,
och mången mindre talangfull penna, än hen-
nes, har, lockad af hennes och några andra
dramatiska författares framgång i denna genre,
försökt sig på den politiska satirens slippriga
bana. Frihetshjeltarnes, författare har, med
mycken fyndighet, begagnat den sednast för-
flutna tidens politiska företeelser i Tyskland
till stoff för sin komiska tidsmålning, och
med karrikering af de demokratiska rörelserna
i Berlin, samt den slesvig-holsteinska fanatis-
men, utan skonsmål riktat satirens gissel mot
de goda tyskarnes demagogische Umtriebe.
Men hvad som lyckas för en Birch-Pfeiffer,
hvars raffinerade satir och eleganta fram-
ställningssätt för ett mindre skarpsynt öga ka-
sta en fint doftande slöja öfver mången skef
och förvillande tanke, mången väl sagd och
pikant sofism, utfaller icke lika lyckligt
då de nobla manåren, det eleganta språket,
den fint polerade ytan saknas, och författarens
bemödande att söka knalleffekter genom kar-
rikering af dagens händelser, alltför ohöljdt
framstår. Härmed vilja vi ej hafva sagt, att
den der polituren och fernissan förhöjer det
moraliska värdet af något i grunden moraliskt
falskt eller skeft; utan blott att de talangfullt
dolda lytena lättare öfverfaras eller förbigås,
än de mera okascherade. Dessa allmänna re-
flexioner hafva icke specielt afseende på ifrå-
gavarande pjes; men hvars stoff och tendens
dock gifvit oss anledning att anmärka en af-
väg, hvarpå vi tro den dramatiska konsten
lätt kan råka vilse, om den gör till sin upp-
gift att med sofismer oorträsonnera sanningar,
och genom karrikatyrer prisgifva till åtlöjet
hvad som i sjelfva grunden stöder sig på en
högre sanning, en vacker och sann ide, eller
en ädel tanke, eburu dessa sanningar, idter
och tankar genom öfverdrift, genom fanatism
råkat vilse och genom någon tillfällighet fått
sig en plats på gränsen af det komiska. Ge-
nom att på sådant sätt använda satirens och
löjets vapen, sårar man den moraliska sannin-
gen i dess innersta väsende och nedrycker
derigenom den dramatiska konsten och litte-
raturen från dess högre ståndpunkt af den
esthetiska bildningens bundsförvandt och väk-
tare.
Frihetshjeltarne, äro tvenne unga män, som
till täckmantel för sina kärleksintriger betjena
sig dels af de berlinska demokraternas frihets-
sträfvanden, dels af de varma sympatier, som
begreppen om en kränkt nationalitet och be-
gäret att understödja en (ur tysk synpunkt)
förorättad och våldförd stamförvandt, tillvun-
nit Slesvig-Holsteinska insurrektionen i Tysk-
land. Men såväl motiverna till, som syftet af
dessa båda politiska fenomener hvila i grun-
den på en ren moralisk bas, hafva en mora-
lisk sanning till utgångspunkt och en mora-
lisk rätt till ändamål. Att först uti extrema
typer framställa personifieringar af dessa tvenne
principer, för att sedan mot dem rikta gyck-
lets och satirens udd, blir sofistiskt och o-
rättvist, om sanningen af dessa idter icke kan
bestridas.
Denna missvisning uti styckets tendens har
referenten ansett sig icke böra lemna oanmärkt.
Hvad deremot sjelfva intrigens anläggning och
utveckling vidkommer, måste man göra för-
fattaren den rättvisan, alt han förstått skick-
ligt väcka, underhålla och stegra intresset,
samt genom dramatiskt lif och rörlighet, ro-
liga infall och besatta påhitt gjort sin pjes till
en af de muntraste i sitt slag.
En rik baron v. Gleisenburg (hr Åhman),
bosatt i någon af provinserna, bar en son, Ju-
lius, hvilken såsom studiosus uppehåller sig i
Berlin; en gammal välmående kryddkrämare i
en småstad, Joachim Krabbe (hr Deland), har
äfven en son med namnet Julius, som stude-
rar i Berlin. Dessa båda unga män hafva i
Berlin gjort hvarandras bekantskap. Båda hafva
de blifvit ohjelpligt träffade af Amors pilar;