hvari England yrkar. på nödvändigheten att göral!
slut på kriget i Ungern, hvilket sårar de civi-l
liserade nationernas känsla, samt tillika fästerll
uppmärksamheten derå, att kardinalkollegietsj!
förfarande ökar den italienska frågans svårig-!
heter.
Införseln af tobak under de första sex må-l:
naderna detta år har utgjort 300,0C0 skålp. ochl(
af vin 80,000 gallons mer än under motsva-l(
rande tid förlidet år. Afven införseln af rudi-l;
materier har stigit betydligt, t. ex. den af in-:
digo med 10,000 centner, af lin 20,000 cent-l
ner, salpeter 84,000 centner, bomull mer änl!
30 procent, ull 71, proc. och silke 8 proc. I:
Pet har väckt mycket uppseende och en viss.
farhåga i Eogland, att ett parti nordamerikanskt
jern af 4350 tons blifvit infördt till Liverpool:
och såldt för lika billigt pris som engelskt jern,!
hvilket det öfverträffade i godhet.
En europeisk industri-exposition skall öppnas
i London år 18531, och förberedelserna till den-:
samma hafva redan börjat. Prins Albert står
i spetsen för bestyrelsen. I Hydepark skall upp-l:
föras en. praktfull byggnad af hittills oerhördal:
dimensioner. Drottningen har utsatt ett första!
pris af 3000 L., hvarom alla nationer kunnal
kon! urrera. Prisdomarne skola väljas äfven bland l:
andra nationer än den engelska. .
Aila deltagare i oroligheterna den 26 Sept.
sistl. år på ön GCorfu hafva erhållit pardon, l!
utom de som flytt och derigenom sjelfva erkänt I
sig brottsliga, samt de som deltagit i mordenl:
den 16 Maj detta år.
TYSKLAND.
Den intressantaste af de preussiska kamrar-
nes sittningar egde rum i första kammaren d.
24:e. då regeringskommissarien v. Bölow öf-
verle:onade regeringens förslag i tyska för-
faltningsfrågan och afgaf förklaringar dertill.
De fyllda tribunerna, den fullsatta diplo-
matis.en vittnade om den politiska betydelsen
af denna sittning. När hr v. Bälow med den
hemlighetsfulla akten, på hvilken allas blickar
nyfiket riktade sig, besteg tribunen, blef upp-
märksamheten på det högsta spänd. Grefve
Bälow läste upp dokumentet, som innehöll en
väl uppställd skarp utveckling af en allmän
tysk sförfattnings nyaste historia. Ty värr
var hang stämma så svag, att det var särde-
les svårt att följa detsamma. Med särskildt
intresse vände sig blickarne (icke sällan, om
än förstulet, äfven från ministerbordet) till
diplozcatlogens barrier, mot hvilken hr Pro-
keseb von der Osten lutat sig, följande före-
draget med spänd uppmärksamhet. När grefve
Bälow lemnat tribunen och nedsatte sig jemte
Camphausen, tryckte denne med synbar bjert-
lighet hans hand.
Föredraget började med en återblick på de
förvirringar, midtibland hvilka preussiska re-
gerinzen fattat beslutet, att försöka Tysklands
förening till en förbundstat på en ny grund-
val. Frankfurternationalförsamlingen hade i
känslan af sin maktfullkomlighet gått utom de
af Pcocussen till överenskommelse gjorda för-
slag, och de tyska förhoppningarne tycktes
blifva ett rof för ett brottsligt parti, som tog
desamna till förevändning. Midt under detta
virrvarr måste den preussiska regeringen Irå-
ga sig sjelf, om dess närmaste pligter tillätol,
att egaa sig af all kraft åt så svåra och
vidt utseende planer; om icke gränserna förl!
hvad man eftersträfvade borde göras mnågot.
trängre. En möjlighet fanns att återvända tilll.
det garala förbundets princip. Det gamla för-
-bundets tider voro lyckans och fredens, och
den gamla förbundsförfattningen kunde vidare!
utveciia sig genom organismens förenkling, il
nödfal! genom biträde af utskott af landskam-
rarne: man hade på denna grundval lätt möj
liggjort en öfverenskommelse med de öfriga
europeiska staterna; de voro beredda att bjuda ;
Preussea handen till en sådan öfverenskom-
melse. Den materiella fördelen hade obetin-
gadt föreskrifvit denna väg. Men regeringen
fann icke detta tillbakagående öfverensstäm-
ma med nationens fordringar och icke heller
med regeringens löften och pligt; hon föredrog
att ännu en gång sträcka handen till räddning
åt dem, som i rörelsens hvirfvel kommit nära
sin undergång. Hvad som syntes rättmä-
tigt och utförbart borde icke vara invigdt åt!
undergsagen; genom en skarp sofring skiljdes
det frin de orena elementerna och sålunda
bragtes lagförslaget af den 28 Maj till stånd.
Det Preussiska nedstörtade det demokratiskt-
sociala partiet, men hon erkände att de storal
skakningarna icke kunde fullständigt öfvervin-
nas, innan nationen vunnit ordning i den en-l.
het som hon eftersträfvade. Denna fordran på
enhet är i sig sjelf hvarken revolutionär eller
omöjlig; den bör blott uppfyllas genom enl
förbundsförfattning som motsvarar de verkliga
förhållandenas rättmätiga fordrivgar. Derföre!
inbjöd hon de tyska regeringarne att med
henne öfverlägga om författningen, för att,l
sedan hvarje förhållande till frankfurterförsam-
lingen upphört, framlägga den för en ny riks-.
dag till revision. Resultatet af dessa förhand-
lingar var förbundet af den 26 Maj. Detl
saulle åstadkomma en trängre förbundsstat in-.
om det bestående förbundet, hvilken vorel.
grunda! på frivillig öfverenskommelse. För-.
fattnin:sförslaget, som de biträdande staterna
göra til silt eget, grundar sig på tvenne huf-
vudvilkor: på Österrikes icke-deltagande och
på Preussens ordförandeskap. Aila tillvitelser,
att Preussen sträfvar efter hegemonien och sö-
ker tilifälle till maktutvidgning i Tysklands
sak, ärov alldeles ogrundade; hvarje närmare
betrakteise visar att dessa de väsendtligaste
vilkoren för författningen nödvändigt uppkom-
ma för fordringarne på en förbundsstat och icke
ärd uppställda i följd af Preussens fria val.
Förbundsstaten fordrar åtminstone dessa båda,
på en gång en stark och gemensam exekutiv-
makt i spetsen på det den må stå ett helt
emot utiandet och ordningen i det inre måls
4 a
I fö AN mm mr ke bot K——R
MAA MH mm mm ar on As -
SÅ
SS I ee fä JA