utan unna Posttidningen att ostördt inskörda alla de lagrar, som derpå äro att vinna. Vi skola en annan dag, sedan Posttidningen hunnit urladda allt sitt tordön, lugnt företaga er granskning af dess beteende. — Kommerskollegium har den 49 Juli anmoda landshöfdingeembetena i Calmar och flere län, at! 4:0 förständiga magistraterne i stapelstäderne inom länet att infordra upplysning, dels huruvida några föreskrifter särskildt för någon af dessa städer blifvit meddelte eller något bruk eller usance uppkommit, ti:l följd hvaraf de skeppsklarerare tillkommande arfvoden och afgifter annorlunda beräknas än i enlighet med hvad i Kongl. förordningen för skeppsklarerare af den 44 Mars 1748 13, 14, 45 och 16 S5. Kongl. förklaringen den 414 December 4761 och Kongl. kollegii den 30 Januari 1848 utfärdade kungörelse bestämmes, samt i sådant fall, huru och till hvad belopp nämnda arfvoden och afgifter för närvarande beräknas och utgå, dels om och i hvad mån den genom 414 i Kongl. förordningen den 4 Mars 4748 och 40 i Kongl. resolutionen på städernas besvär den 4 Juli 1752 medgifna rättighet, att utan miklarebiträde ombesörja klarering af fartyg, i berörde städer begagnas och om i allmänhet fragter derstädes utan sådant biträde slutas, samt om i sådant fall bruket är olika, i fråga om inrikes och utrikes sjöfart; 2:0o att med föreläggande af viss lämplig tid genom magistraterne i länets stapelstäder infordra såväl handelsföreningarnes och skeppsrederiernes som dervarande skeppsklarerares och genom kronobetjeningen öfrige skeppsrederiers inom länet yttrande i följande omständigheter, nemligen: a) huruvida det må anses nödigt och lämpligt, att stadga vissa vilkor för behörighet att utöfva skeppsklarerarebefattning, eller att bestämma ett visst antal skeppsklarerare för hvarje stapelstad, i förhållande till den större eller mindre sjöfart staden idkar, eller om i öfrigt någon förändring i nu gällande föreskrifter rörande rättigheten till utöfvande af nämnde befattning samt sättet för skeppsklarerares antagande kan anses af behofvet påkallad. b) om arfvodet för fartygs klarering anses böra, såsom mu är stadgadt, bestämmas i ett för allt, i förhållande till fartygets drägtighet, ehvad både inoch utklarering eller endast endera delen ombesörjes, samt utan all annan särskild ersättning än den för klareringsinlagan nu medgifna, eller arfyode bör betalas särskildt för inoch särskildt för utklarering, eller särskilda arfvoden erläggas för de klareringen tillhörande men icke alltid förekommande åligganden, såsom för öfversättningar af skeppsdokumenter, när sådana fordras, m. m., samt om någon skillnad i arfyodets belopp anses böra ega rum vid klarering från eller till inrikes ort mot den för klarering från eller til! utrikes ort. c) om arfvode för fraktslut anses böra bestämmas efter lästetal eller efter viss procent af frakten. d) huruvida någon förhöjning på det hel: i de skeppsklarerare nu lagligen tillkommande afgifter anses vara af billighet påkallad; samt e) om i öfrigt några nya eller förändrade stadganden rörande de med fartygs klarering gemenskap egande ämnen anses vara erforderlige; börande magistraterne, efter emottagande af de genom dem infordrade upplysningar och yttranden, desamma jemte egna utlåtanden till Kongl. Maj:ts befallningshafvande insända, hvarefter Kongl. Maj:ts befallningshafvande behagade dermed, äfvensom med de från öfrige skeppsrederier i länet aflemnade yttranden, till Kongl. kollegium inkomma och dervid för egen del sig i ämnet utlåta.