hvari England yrkar. på nödvändigheten att göral! slut på kriget i Ungern, hvilket sårar de civi-l liserade nationernas känsla, samt tillika fästerll uppmärksamheten derå, att kardinalkollegietsj! förfarande ökar den italienska frågans svårig-! heter. Införseln af tobak under de första sex må-l: naderna detta år har utgjort 300,0C0 skålp. ochl( af vin 80,000 gallons mer än under motsva-l( rande tid förlidet år. Afven införseln af rudi-l; materier har stigit betydligt, t. ex. den af in-: digo med 10,000 centner, af lin 20,000 cent-l ner, salpeter 84,000 centner, bomull mer änl! 30 procent, ull 71, proc. och silke 8 proc. I: Pet har väckt mycket uppseende och en viss. farhåga i Eogland, att ett parti nordamerikanskt jern af 4350 tons blifvit infördt till Liverpool: och såldt för lika billigt pris som engelskt jern,! hvilket det öfverträffade i godhet. En europeisk industri-exposition skall öppnas i London år 18531, och förberedelserna till den-: samma hafva redan börjat. Prins Albert står i spetsen för bestyrelsen. I Hydepark skall upp-l: föras en. praktfull byggnad af hittills oerhördal: dimensioner. Drottningen har utsatt ett första! pris af 3000 L., hvarom alla nationer kunnal kon! urrera. Prisdomarne skola väljas äfven bland l: andra nationer än den engelska. . Aila deltagare i oroligheterna den 26 Sept. sistl. år på ön GCorfu hafva erhållit pardon, l! utom de som flytt och derigenom sjelfva erkänt I sig brottsliga, samt de som deltagit i mordenl: den 16 Maj detta år. TYSKLAND. Den intressantaste af de preussiska kamrarnes sittningar egde rum i första kammaren d. 24:e. då regeringskommissarien v. Bölow öfverle:onade regeringens förslag i tyska förfaltningsfrågan och afgaf förklaringar dertill. De fyllda tribunerna, den fullsatta diplomatis.en vittnade om den politiska betydelsen af denna sittning. När hr v. Bälow med den hemlighetsfulla akten, på hvilken allas blickar nyfiket riktade sig, besteg tribunen, blef uppmärksamheten på det högsta spänd. Grefve Bälow läste upp dokumentet, som innehöll en väl uppställd skarp utveckling af en allmän tysk sförfattnings nyaste historia. Ty värr var hang stämma så svag, att det var särdeles svårt att följa detsamma. Med särskildt intresse vände sig blickarne (icke sällan, om än förstulet, äfven från ministerbordet) till diplozcatlogens barrier, mot hvilken hr Prokeseb von der Osten lutat sig, följande föredraget med spänd uppmärksamhet. När grefve Bälow lemnat tribunen och nedsatte sig jemte Camphausen, tryckte denne med synbar bjertlighet hans hand. Föredraget började med en återblick på de förvirringar, midtibland hvilka preussiska regerinzen fattat beslutet, att försöka Tysklands förening till en förbundstat på en ny grundval. Frankfurternationalförsamlingen hade i känslan af sin maktfullkomlighet gått utom de af Pcocussen till överenskommelse gjorda förslag, och de tyska förhoppningarne tycktes blifva ett rof för ett brottsligt parti, som tog desamna till förevändning. Midt under detta virrvarr måste den preussiska regeringen Iråga sig sjelf, om dess närmaste pligter tillätol, att egaa sig af all kraft åt så svåra och vidt utseende planer; om icke gränserna förl! hvad man eftersträfvade borde göras mnågot. trängre. En möjlighet fanns att återvända tilll. det garala förbundets princip. Det gamla för-bundets tider voro lyckans och fredens, och den gamla förbundsförfattningen kunde vidare! utveciia sig genom organismens förenkling, il nödfal! genom biträde af utskott af landskamrarne: man hade på denna grundval lätt möj liggjort en öfverenskommelse med de öfriga europeiska staterna; de voro beredda att bjuda ; Preussea handen till en sådan öfverenskommelse. Den materiella fördelen hade obetingadt föreskrifvit denna väg. Men regeringen fann icke detta tillbakagående öfverensstämma med nationens fordringar och icke heller med regeringens löften och pligt; hon föredrog att ännu en gång sträcka handen till räddning åt dem, som i rörelsens hvirfvel kommit nära sin undergång. Hvad som syntes rättmätigt och utförbart borde icke vara invigdt åt! undergsagen; genom en skarp sofring skiljdes det frin de orena elementerna och sålunda bragtes lagförslaget af den 28 Maj till stånd. Det Preussiska nedstörtade det demokratisktsociala partiet, men hon erkände att de storal skakningarna icke kunde fullständigt öfvervinnas, innan nationen vunnit ordning i den en-l. het som hon eftersträfvade. Denna fordran på enhet är i sig sjelf hvarken revolutionär eller omöjlig; den bör blott uppfyllas genom enl förbundsförfattning som motsvarar de verkliga förhållandenas rättmätiga fordrivgar. Derföre! inbjöd hon de tyska regeringarne att med henne öfverlägga om författningen, för att,l sedan hvarje förhållande till frankfurterförsamlingen upphört, framlägga den för en ny riks-. dag till revision. Resultatet af dessa förhandlingar var förbundet af den 26 Maj. Detl saulle åstadkomma en trängre förbundsstat in-. om det bestående förbundet, hvilken vorel. grunda! på frivillig öfverenskommelse. För-. fattnin:sförslaget, som de biträdande staterna göra til silt eget, grundar sig på tvenne hufvudvilkor: på Österrikes icke-deltagande och på Preussens ordförandeskap. Aila tillvitelser, att Preussen sträfvar efter hegemonien och söker tilifälle till maktutvidgning i Tysklands sak, ärov alldeles ogrundade; hvarje närmare betrakteise visar att dessa de väsendtligaste vilkoren för författningen nödvändigt uppkomma för fordringarne på en förbundsstat och icke ärd uppställda i följd af Preussens fria val. Förbundsstaten fordrar åtminstone dessa båda, på en gång en stark och gemensam exekutivmakt i spetsen på det den må stå ett helt emot utiandet och ordningen i det inre måls 4 a I fö AN mm mr ke bot K——R MAA MH mm mm ar on As SÅ SS I ee fä JA