re motstånd vore förgäfves, och blott ledde till hela landets ödelävIgande, hvarföre han förordade kapitulation. Enligt till Wien ankommen depesch från Faynau hade Görgey derefter, den 40 dennes, vid I VYilagos med sin armå sträckt vapen på nåd och onåd. Wiener-Zeitung meddelar sjelfva depeschen laf följande lydelse: H. Exc. fälttygmästaren Haynaus telegrafiska depesch till H. M. Kejsaren. H. Exc. fälttygmästaren baron Haynau tillkännagifver, medelst kurir, som i dag med aftonträngen skall inträffa i Schönbrunn, för H. M. Kejsaren att den 13 dennes rebellchefen Görgey med en stor del af hans armå, 30till 40,000 man, sträckt vapen på nåd och onåd.n Wien den 17 Aug. 1849. Af den k. k. Stadskommendaturen. Ett berlinerblad yttrar sig härom, som följer: Den i vårt gårdagsblad meddelade underrättelsen om sakernas oförväntade sorgliga vändning i Ungern bekräftar sig, tyvärr, fullkomligt. Kossuth, Böm och Dembinski hafva lemnat skådeplatsen, och det blodiga dramat nalkas skyndsamt sin utveckling. Likväl är ännu det mörker, som sväfvar öfver dramats sista akt, ogenomträngligt. Hittills hafva vi blott kunnat inhemta följande temligen tillförlitliga uppgifter: Görgey, som enligt ryska bulletiner den 28 Juli stod vid Miskolez, tillbakaträngde den 29 general Grabbe till Putnok. Den 2 dennes stod han med sin kår vid Theissoch Hervad-flodernas sammanlopp, och hade, såsom vi inhemta af Kossuths skrifvelse till Böm, fått order att gå till Arad för att förena sig ined de öfriga ungerska stridskrafterna. Men då Paskiewitsch emedlertid den 2 dennes hade besatt Debreczin, återstod för Görgey ingen annan väg, än attöfver Nyeregyhaza och NagyKaroly, närma sig Siebenbäörgens gräns, för att här om möjligt träda i förbindelse med Bem, hvilken likaledes af Kossuth fått order att stöta till hufvudarmen vid Arad. Men emedlertid blef Nagy-Sandor, som skulle uppehålla furst Paskiewitsch vid Debreczin, för att underlätta Görgeys operation, angripen af den! ryska hufvudarmån under Riädiger (3:e armökåren), Cuprinov (2:a armekåren), samt generalerna Bebutow och Gillensehmidt, och slagen uti en blodig drabbning. Görgey tågade vid samma tid i ilmarscher förbi Debreczin på östra sidan; dagen efter slaget befann han sig 33 verst öster från Debreczin. Så långt gå de underrättelser om Görgey som inhemtas af de ryska bulletinerna. UrKurier Warsawzkyp o. några andra källor hemta vi följande: Görgey drog sig allt mera österut, men blef nu förföljd af ryssarna, som isynnerhet vid Nagy-Karoly hårdt ansatte honom. Ankommen till helt nära Siebenbärgens gräns, erfor han Bems öde. Denne hade, efter flerfaldiga vexlande strider med Läders och Grotenhelm, vändt sig mot Herrmanstadt med en stor del af sin här, och den 5 levererat en blodig drabbning med general Hasfort, utanför Herrmanstadt och på stadens gator, och derefter, oupphörligt dragande till sig förstärkningar, tågat mot Marosch,som han passerade vid S:t Ivany, för att uppnå Klausenburg, och derifrån verkställa koncenrtreringen vid Arnod. Men den 6 uppnåddes han vid Gross-Scheuern och, efter en 12 timmars blodig drabbning, slagen. Den 7 fortsattes förföljandet af hans trupper, som allt mera upplöste sig och förskingrades i bergstrakten. RysIsarne framträngde deremot till Klausenburg, loch Görgey fann således vid Siebenbärgens Igräns, istället för Bems vänskapliga armå, fiendtliga förposter. Emellertid har Bem personliIgen lyckligt undkommit till Arad, och infunInit sig vid ungerska armåen, vid hvilken vi d. 10 finna honom deltaga i hufvudbataljen vid Temesvar. För Görgey återstod intet annat än att skyndsamt vända sig mot söder; men då nu äfven Grosswardein var taget af Paskiewitsch, måste han passera förbi staden på östra sidan och inträffade sålunda på sin marsch mot Arad i Vilagos. Här synes han hafva qvarlemnat sin här och sjelf ilat till Arad, för att bevista Iparlamentets session. I Arad hölls nu ett stort Ikrigsråd, hvaruti de förnämsta ungerska generalerna deltogo. Resultatet af öfverläggningarne hafva vi här ofvan anfört. Kossuth, Bem, Dembinski och en mängd af riksdagens ledamöter begåfvo sig till Orsowa, och berättas redan hafva uppnått turkiskt område. Görgey gaf sig till furst Paskiewitsch blott med det vilkor, att fursten skulle blifva en förespråkare för honom, hans trupper och hela landet hos monarken. Enligt en berättelse skall Görgey gifvit husarregementerna befallning till uppbrott, men då de vägrade att lyda, hade GörIgey beslutat sig för kapitulation. — FästninIgen Arad har derefter på Görgeys befallning öppnat sina portar och den 16 blifvit besatt af Haynau., ) . En korrespondens från Wien uppgifver, att Å Görgey, På uppdrag af parlamentet och efter samtliga de ungerska generalernas och regeringens deröfver inhemtade tanke, verkställt kapitulationen, och att man tror, att Görgey blir benådad. I Uti en sammankomst i Neutra den 11 skall I Görgey på Kossuths förslag blifvit utnämd till diktator, och emottagit kallelsen, samt efter långa öfverläggningar i armens och det insurlgerade ländets namn hafva förklarat sig beredd till kapitulation. Bref från Haynaus högqvarter berätta, att general Pöltenberg i diktatorn Görgeys namn ankommit till Paskiewitschs läger för att enligt fullmakt underhandla om kapitu.Ilationen. Men furst Paskiewitsch meddelade honom ej audiens, utan lät säga honom genom sin adjutant att underhandling ej kunde komma li fråga: de harda vända ov 4:11 an Acterrikisk