TZiLUDCCK, SVA LI dKUTI UTIVIUKTIR VEM SIaver miände, är fortfarande fri såväl från cholera, som annan smittosam sjukdom. (A. P.) ee — Svenska jägareförbundet hade till högtidsdagens firande allmänt sammanträde i förbundets lokal uti Solnaparken onsdagen den 11 sistl. Juli. Sedan de ekonomiske angelägenheterne blifvit afhandlade samt åtskillige nya ledamöter i förbundet invalde, företogs målskjutning å tafla, hvarvid priset, förbundets medalj i silfver, tillerkändes hr J. Dubost för uppnådde 31 points, samt den mindre belöningen hr E. Littman för 28 points. Härefter förehades så väl s. k. björnsom stjernskjutning, hvarmed fortsattes till långt fram på aftonen. Sammankomsten var gynnad af det vackraste väder, som ditlockat en talrik skara åskådare. Vid förbundets tvenne nästföregående sammanträden den 23 Maj och 13 Juni detta år, hafva prisen tillfallit, vid förra tillfället hr E. Littman för 29 och vid det sednare hr C. Sundin för 32 points, hvarförutan vid sistnämnde tvenne sammankomster den mindre belöningen tillerkänts hrr Lemke, Zachrisson, Lindberg, Dubost och Ramström. — Bildningscirkeln hade förlidne söndag d. 29 Juli, i likhet med förra åren en lustfärd på 2:ne ångfartyg ut i det gröna. Resan ställdes först till Riddersvik, hvars egare på det mest förekommande sätt mottog sällskapet, ledsagade det genom parken och inbjöd styrelsen att intaga förfriskningar. Sällskapet frukosterade i talrika grupper uti parken, hvarefter man på en äng framför gården roade sig med dans och folklekar. Hvar och en sökte efter sin förmåga bidraga till allas trefnad. Kl 1 afreste sällskapet till Svartsjö slott och saluterades, liksom vid ankomsten, af ett i trädgården befintligt batteri. Sedan man kommit i land spisades middag, och en liflig kommers med filbyttor ökade munterheten. Derefter tågade sällskapet, med fanor, musik och sångare i spetsen upp till slottsträdgården. Afven här saluterades med kanoner. Vid Gustaf Adolfs lind gjordes halt, och vice ordföranden höll ett historiskt föredrag om Svartsjö slott, dess märkvärdigheter och åtskilliga utmärkta personer, som der varit boende. I slottet sjöng man och dansade i de gamla salarna. På hemfärden höll en norrman, kandidaten Fries, ett improviseradt föredrag om den sanna bildningen, som åtföljdes af lifliga bifallshurra. Derefter uppträdde konstruktör Andersson och svarade på föredraget af hr Fries, samt utbragte ett trefalldigt hurra för Norges bildningscirklar och för hr kandidaten. Ett vackert fyrverkeri, som bekostats afen ledamot af sällskapet, afbrändes under hemresan. Omkring 700 personer hade deltagit i denna utfärd, och den al männa munterheten jemte det billiga priset gjorde, att de flesta önskade ett nytt tillfälle till en sådan. — I Den nya Skånska Correspondenten, berättas följande från Lund under den 28 Juli: Kanslerssekretesaren Nordström ankom hit sistl.. onsdag, såsom det tros med uppdrag att å kanslerns vägnar öfverlema densammes afsägelse af det honom i strid med grundlagen uppdragna kanslersembetet. Det vore verkligen hugnande att erfara, att den som ämnats till den förste medborgaren uti samhället sjelfmant visade sig vilja akta dess grundlagar. Såsom kandidater till det ledigblifna kansleriatet nämnas redan hr biskopen ochiprokanslern W. Faxe, mecenaten hans excellens grefve Bonde och den af det allmänna och akademien så högst förtjente öfverstekammarjunkaren baron Gyllenkrook. Vi lyckönska till ett godt och ändamålsenligt val. — I Norrköpings Tidningar, läses: Då hr landshöfdingen baron Palmstjerna den 30 sistl. Juni anlände till Finspong för att hålla en jordransakning, uppvaktades han, berättar Ö. K., af en deputation, som framlemnade en af bruksegare, possessionater och bönder inom Finsponga län nästan enhälligt undertecknad petition derom, att hr landshöfdingen ville till Kongl. Mat:t frambära ortens önskan, det vice häradshöfdingen L. Norin måtte blifva till ord. domare i Hällestads och Tjellmo med Risinge Tingslags domsaga utnämnd, samt denna underdåniga anhållan med sitt förord styrka. Hr landshöfdingen yttrade sin fägnad deröfver, att häradshöfding Norin lyckats genom sin embetsutöfning tillvinna sig ett så allmänt förtroende, aktning och tillgifvenhet, ansåg äfven närvarande opinionsyttring vara ett för hr Norin både hedrande och gagneligt vittnesbörd, men vägrade btämdt att sjelf frambära petitionen, emedan hr landsböfdingen icke fann en en sådan inblandning vara sig tillständig, då han ej, såsom landshöfding, har någon befattning med domareembetens tillsättande. Emedlertid behagade hr landshöfdingen åtaga sig att till Hans excellens justitiestatsministern insända petitionen. — I tidningen Upsala läses följande: Consistorium academicum lärer, enligt hvad som transpirerat genom ledamöternas försorg, hafva vid någon sammankomst förliden vecka predestinerat, att framdeles förklara sig vara behörig domstol, att upptaga tryckfrihetsmålet emellan denna tidnings