OM DEN POLITISKA BETYDELSEN AF DEN SÅ KALLADE PARISER-PORTFÖLJEN. Under den politiska strid, som ägt rum sedan republikens inrättande i Frankrike, och under den kommerciella kris, som thronens fall och hela statsskickets förändring nödvändigt måste framkalla, har det reaktionära partiet ständigt påstått, att förtroendet icke kunde återkomma annat än genom ,ordningens seger, hvarmed nyssnämnde parti i sjelfva verket icke förstår något annat än de demokratiska och republikanska grundsatsernas uppoffrande. De reaktionäre, sammansatte af de genom sin rikedom eller sina relationer till de förra maktägande inflytelserikaste män, hafva -förstått ställa så till, att de för närvarande hafva en obestridd öfvervigt i den lagstiftande försåmlingen, i följd hvaraf också reaktionen, såsom allmänheten sett af tidningsunderrättelserna, åter börjat intåga med flygande fanor och klingande spel, som man säger. Sedan partiet sålunda fått öfverhanden och kan göra hvad det vill; sedan de egentliga republikanerna blifvit undanskjutne och några ibland dem befinna sig i fängelse; sedan Rom kapitulerat och konservatismen i alla andra länder haft ypperliga anledningar att fröjda sig åt den vändning sakerna tagit i Paris, så skulle man väl tro, att det omtalda förtroendet skulle återkomma och affärerna återtaga sin verksamhet. Såsom den förnämsta barometern på den större handeln och rörelsen i detta hänseende anser man bankens så kallade portfölj, det vill säga heloppet af de vexlar, som diskonteras af denna inrättning. När kapitalisterna insätta kontanta penningar i banken och dess metalliska valuta stiger, men summan af de belånade vexlarne minskas, så är detta ett säkert tecken till rörelsens aftagande; när valutan uttages, för att användas till enskilda företag, och vexlarnas antal ökas, så angilver det en stigande rörelse. Detta är så enkelt, att det kan fattas af en hvar. Nåväl, med förra posten hade man den underrättelsen, att Pariserbankens portfölj den 19 Juli utgjorde 46,281,590 francs, och provinsbankernas 81,785,110, då beloppen den 3 Oktober 1848 deremot utgjorde, i Pariserbanken 71,343,608 fr. och i provins-bankerna 115,072,552, och blott på den sista veckan hade Pariserportföljen fallit 11, million. Således har denna rörelse, just under den tid, som den s. k. ordningens,, d. v. s. reaktionens, sak haft en fuliständig framgång, aftagit med mer än en tredjedel.