ängsvattning, att man derefter äfven kunde begagna
ängen till bete.
Grefve Rulh hade insändt en qvantitet vinterkorn
för att utdelas som prof, bland de medlemmar som
önskade det. :
Landtbruksmötets åkerbruks-sessions förhandlingar
afslutades derpå.
Sektionen för Boskapsskötseln.
En till denna sektion hänvisad fråga: Hvad är
orsaken tiil att hornboskap, förd från slättlandet till
höglandet, så ofta lider af blodpissning ? föredrogs nu.
Hr Carlsson anförde att man trodde det härröra
af bladen på ek och lönn i skogarne.
Professor With: yttrade att förkylning hos den will
skogstrakter från slättlandet förda, ej vid dess luft
vana boskapen ansågs såsom en orsak, men trodde,
att man bör mera fästa uppmärksamheten vid jord-
månen och deraf beroende vegetation. En del af
träden i skogarne innehålla safter af sammandragan-
de egenskap, äfvensom en del skogsplantor, af ane-
mon- och ranunkelslägtena. Då boskapen för tidigt
utdrifves på bete i skogarne, innan knappt något
gräs finnes, börjar den äta knopparne af nämnde
träd och plantor. Likaledes mot slutet af somma-
ren, då gräset aftager, äta kreaturen löf och plan-
tor, som de annars ej vilja äta. Man bör således i
skogiga trakter sjelf uppföda kreatur, eller köpa dem
från andra skogstrakter. Man bör icke släppa ut
dem för bittida på våren eller för sent på somma-
ren, eller åtminstone om morgonen dessförinnan ge
dem ett foder. Vidare bör man söka förbättra ve-
getationen, och, när sjukdomen börjar visa sig, taga
de angripna kreaturen in på stall. Hvad behand-
lingen angår, afrådde han sammandragande medel,
som förorsakade obstruktion och döden. Man bör i
sjukdomens första stadium bruka åderlåtning, syrliga
och kylande medel, samt laga att de sjuka kreatu-
ren hafva öppet lif. Men vill sjukdomen icke ge
vika för denna antiflogistiska kur, då måste man
nyttja sammandragande medel, såsom pulveriserad
grön vitriol, pulveriserad alun eller blodsten, men,
för att förekomma obstruktion, iakttaga den försig-
tighet, att ingifva dem uti en fet olja, såsom t. ex.
rofolja. Så länge sjukdomen är i sitt första stadium,
är urinen blodröd, och då måste man fortfara med
den antiflogistiska kuren, men när urinen är mörk
som tjära, har sjukdomen öfvergått till andra sta-
diet, och då måste man gripa till den sednare kuren,
Hr Sjögren sade sig hafva botat flera hundrade
kreatur. Man hade icke funnit sammandragande
medel skadliga, hvarken i början eller i slutet af sjuk-
domen, som bestod i en slapphet i njurarne. Dock
skulle man naturligtvis hindra obstruktion under ti-
den. Kuren var: 4 lod salpeter och 4 lod alun i
ett halft stop dekokt på linfrö eller, i brist deraf,
ekbark. Hr S. hade äfven märkt, att om man for-
drade kalfvarne inne det första året, men med sam-
ma foder som vexer på betet, få de icke sjukdomen.
Hr Liiders upplyste, att sjukdomen förr varit
mycket allmännare än nu, men aftagit med den sti-
gande kulturen. Omtalte en huskur som hade af
honom begagnats med god nytta, nemligen: Surdeg
med Plantago media.
Prof. With vitsordade att surdeg vore ett ganska
godt medel.
Kapten Hjärne, nämnde att sjukdomen äfven går
mycket i Westergöthland vid Billingen, hvarest var
det enda bete, invånarne der i trakten hade för sina
kreatur; och att man begagnat många medel dere-
mot, tills en person på sednare tid användt det af
prof. With omtalade medel, som sällan slog felt,
ehuru man der på orten sällan började behandla
sjukdomen, förr än den var ovanligt långt avancerad.
Ryttm. Stjernsvärd uppgaf som medel en mat-
sked ryssolja.
Från förra landtbruksmötet uppskjutna frågan Litt.
) Har det blifvit utrönt huruvida Guenons kän-
netecken på mjölkkors godhet äfven kunna tillämpas
på vår svenska boskap?
Hr Andersson på Gunherlöfsholm hade inskickat
än afhandling i ämnet, som är tillgänglig i bokhan-
eln.
Löjtn. Edman och hr Sjögren hade funnit att
nämnde method vanligtvis är af nytta.
Prof. With trodde att man icke kunde draga ett
säkert resultat af något enskilt märke, utan endast
genom att kombinera alla kända sådana, som kunde
bidraga till full insigt af kreaturens beskaffenhet.
Men man vore Guenon tack skyldig, för att han
ökat förrådet af tecken till kors rikedom med ännu
ett, som, om det lägges till det föregående, bidrager
till en säkrare vägledning.
Frågan litt. d) Äro de egenskaper som erfordras
hos en för krigsbruk tjenlig hästrace så olika dem,
som fordras hos goda landtbrukshästar, att kronans
stuterier, hvilka hufvudsakligen lära afse det förra
ändamålet, icke på samma gång kunna befrämja det
sednare ?s
Landsh. v. Rosen trodde att kronostuterierna borde
vara sådana att de kunde tjena till att upprätthålla
både racer till krigstjenst och åkerbruk. Men då
borde hållas särskilda racer, antingen i särskilda
stuterier hvar för sig eller blandade vid samma stu-
teri, och helst hingstarne, som man nu anser för
tjenligast, utskickas omkring till betäckning samt
stona stanna qvar på stuterierna, för att bibehålla
racen der.
Ordf. anmärkte att meningen med frågan vore
huruvida en och samma hästrace kunde vara tjen-
lig till begge bruken. Erfarna hippologer besvara
denna fråga både nekande och jakande.
Prof. With trodde det icke vara omöjligt att en
och samma race kunde passa för båda ändamålen.
Samma egenskaper, som staten fordrade för en kaval-
lerihäst, skulle äfven en enskild önska för sina hä-
star. Enda skilnaden vore att staten ovilkorligtfor-
drade dem sådane, under det den enskilte i nödfall
finge hjelpa sig fram med sämre.
Landsh. Rosen bad hr With upplysa huruvida
han trodde att en god ridhäst äfven kunde vara en
god draghäst.
Landsh. gr. Posse trodde, att så olika egenskaper
fordrades af en kavalleri- och en arbetshäst, att de
icke gerna kunde förenas i samma race. Han ville
att vid kronans stuterier skulle finnas tvenne racer.
Enskilda personer hade redan sådana beskällare, som
endast voro ämnade att frambringa landtbruksafvel.
Församlingen beslöt en opinionsyttring att häst-
kulturen borde uppmuntras genom premier.
Sektionen för boskapsskötseln afslöt sina förhand-
lingar.
Sektionen för skogshushållningen och
binäringarne.
Ordf. prof Palmstedt höll ett föredrag öfver för-
delarne af ett förbättradt sätt att bereda smör så
att det erhåller mera fasthet etc.
fven höll hr prof. ett föredrag om beredningen
af löpe.
Öfv. Blom uppläste en sin afhandling om flytt-
bara hus, samt förevisade dertill hörande prancher.
Dessa afhandlingars uppläsande upptog hela den
for dessa sektioners möte bestämda tid, hvarföre
diskussionen öfver de uppgifna frågorna uppsköts.
MERA OM DÅRHUSET VID DANVIKEN.
UPPRÖRANDE HÄNDELSE.
Då red. häromdagen införde i Aftonbladet en
insänd artikel, rörande dårhuset vid Danviken,
traddae vi knannt att ett tillfälle cå snart skulle