rien af statskonsten, och han sjelf skul!e visserligen
aldrig fallit, om han blott handlat såsom han tänkte
j följande stycke, hvilket icke nog lifligt kan rekom-
menderas hos alla maktegande.
Jag har mer än en gång hört sägas, heter det,
vatt regeringarne hafva rätt att göra allt, för att bi-
behålla sig sjelfva. Hårda och obetänksamma grund-
sats, som gifver regeringens fiender i sin ordning
rättighet att göra allt för att anfalla dem oeh som
förstör samhällstillståndet, för att sätta krigstillstån-
det i dess ställe. Jag känner intet tyranni, för hvil-
ket denna maxim icke är tillräcklig.
Må det i förbigående tillåtas mig säga, att det
finnes menniskor som tro sig vara habila i maktens
handhafvande, emedan de utan möda foga sig efter
det ondas nödvändighet. Kanhända hafva de inträdt
i affärerna med den syftningen, ja än mer med bö-
jelse för och kärlek till rättvisan. Svårigheter hafva
mött dem. Härvid hafva de begått fel, som medfört
nya svårigheter. De hafva tagit sin tillflykt till den
materiella styrkan, som de disponera, för att und-
komma de klippor, på hvilka deras klokhet lidit
skeppsbrott. Ifrån denna stund griper dem smaken
för makten, och de säga att de vunnit erfarenhet;
detta kalla de att inkomma i det praktiska, samt
förstå sig på saker och menniskor. Förut hafva de
varit unga och drömt om chimerer; nu känna de
verlden och konsten att styra den. Eviga förmäten-
het af menniskonaturen! Den enda erfarenhet de
förvärfvat är den om sin svaghet; och häröfver yfva
de sig såsom öfver ett framsteg i vetenskapen att
styra.
Hvad säges om detta utdrag? Skulle man icke,
utan att ändock vara mycket maliciös derpå kunna
lämpa det bekanta ordspråket: tout comme chez nous.
— NORDPoLSEXPEDITIONEN. Engelska amira-
litetet har erhållit ett bref från doktor Rithardson,
befälhafvaren för den expedition, som blifvit utskic-
kad för att eftersöka den förlorade sir John Frank-
lin, som afseglade för några år sedan för att upp-
söka den mnordvestra genomfarten, men sedan icke
afbörts. Detta bref är dateradt: Port Confiance den
46 Sept. 41848. Resultatet af den forskning, som
denna expedition anställt utåt hela vägen ifrån östra
delen af floden Mackensie till den s. k. Koppar-:;
malmsfloden, är, att de icke på denna resa träffat
något spår efter curoper, eller något tecken till ett
inträffadt skeppsbrott. De hafva haft talrika sam-;
manträden med stora flockar af Eskimåer, hvarvid
dessa förklarat, att de hvarken sett till skepp eller!
hvita menniskor. Att döma efter deras vänliga sin-
nesstämning, är det sannolikt att dessa menniskor ;
skulle hafva med välvilja bemött skeppsbrutna eu-
ropser. Den 23 Augusti befann expeditionen sig
midt ibland snö och is; vintern rasade häftigt. Ifrån
denna dag ända till den 3 September måste de krossa
isen framför sig för att bana sig väg. Den 5 Sept.,
sedan de hunnit norr om Cap Hendall, var det o-:
möjligt att komma längre fram i anseende till isens!
tjocklek, och de hade måst begifva sig landvy
till Stora Björnsjön. Hvarje person af besä nio-
gen medför på dessa marcher 43 dagars provision,
kläder, stöflor, kökskärl, astronomiska instrumenter,
ammunition och yxor; äfven medföljer den af
löjtnant Hallkett inrättade portativa båt af kaut-
schukstyg. Expeditionen trodde sig icke kunna kom-:
ma längre denna sommar i anseende till isarne. I
— Bref ifrån Sidney i Australien innehålia,!
att den expedition, som hade blifvit utskickad för
att inhemta kunskap om landet emellan Monctou-
Bay och Cap York tagit ett bedröfligt slut. Den!
modige resanden Kennedy, som var i spetsen för.
detta äfventyrliga företag, har, jemte några af sina
följeslagare, blifvit mördad af infödingarne; och större
delen af dem som lyckades undfly, dogo af hunger
på vägen. Denna olycka är så mycket mer att be-
klaga, som expeditionen redan hade hunnit genom-
ströfva landsträckor, hvilka äro serdeles interes
att känna, och som den hade för ändamål att med
underrättelser om norra Australien fullända de upp-
täckter, som doktor Leichardt ocn flera andra re-
sande gjort i södra och medlersta delarne af denna
vidsträckta verldsdel.
— EN STJERNA I BrAsD. Löjtnanten Maury,
öfveruppsyningsman å nationa!observatorium i Wa-
shin , uppställer don hypothes, att för närvarande
en verld på firmamentet befinner sig i brand. A:-
gus, en i den sydliga nhemisferen välbekant stj
her plötsligt flammat upp. och då den förr g
som en stjerna af andra ceiler tredje storleken, lyser
den nu klart som en stjerna af första rangen. (P. T.)
— DEN VERKLIGA sJÖORMEN. En engelsk
seglare, kapten Herriman, befålhafvare på fartyget
Brasilian, tror sig ändtligen hafva funnit lösningen
på den besynnerliga gåta, som under en så lång tid
muntrat hela verldens tidningsläsare, under titeln:
Den siora Sjöormen. Herriman och hans besätt-
ning sågo äfven vid ett tillfålle dewta vidunderliga
hafsdjut ; men mindre lättrogen än de som he-
rättat derom, styrde han modigt emot vidundret,
tills han kom alldeles invid densamma, och erfor då
att det bestod af en lång räcka af sjövexter, som af
någon okänd anledning blifvit slitna från hafsbott-
non och nu flöt med strömmen i vestlig viktning.
Denna långa flytande gräshärfva antog genom haf-
öljande den slingrande rörelse, som man så
ry trott sig se hos sjöormen och sä vid-
krifvit, samt visade på afstånd samma ut-
af ett ofantligt hufvud, beväxt med mahn,
så att det. blott behöfdes en portion inbillning, för
att tro det man hade en lefvande varelse framför sig.
- mr 3 MW I - -
Nr
NN