(Insändt). F. d. Skräddare-embetets sista stunder. Sällan, om någonsin, har väl en institution haft så svårt att skiljas från denna verlden, som det lofliga skräddare-embetet i Stockholm. Den 22 Dec. 4846 afkunnades dödsdomen; den 44 Juli 1848 började Yet egentliga dödsarbetet, och ännu i Juli 4849 har icke själen kunnat skilja sig från kroppen, hvilken i de förfärligaste dödsryck ngar sprattlar hit och dit med benen. Men vi vilja utan figurliga talesätt försöka en teckning af embetets sista stunder. Fabriksoeh handtverksordningen den 22 Dec. 1846 upplöste, såsom bekant, är de gamla embetena och skräna. Det gälde nu att från det sekelgamla tvånget komma ut i fria luften. Hvad under skränas gyllene tid dessa samlat för enskilda pbehof, till pensioner och begrafningsbjelp, det hade delegarne naturligtvis förvaltat fullkomligt fritt och sjelfständigt utan regeringsmaktens minsta inblandning. Kongl. Maj:t kunde således icke vid skrånas upplösning lägga några band på förvaltningen af deras kassor, ech gjorde det ej eller. Tvärtom tillerkä des delegarne uttryckligen den största frihet utinnan, uti berörde författnings 3:dje artikel, 2:dra moment, som lyder: Idkare af hvarje särskildt eller flere yrken vare derjemte obetaget att, på det :sätt-som lämpligast finnes, fortfarande förvalta de fästigheter, fonder och lösören, som dem nu tillhöra er framdeles tillfalla ete. Att ordet förvaltan bär är liktydigt med fritt disponera, derom torde icke gerna någon meningsskiljaktighet uppstå. Emedlertid bar Kongl. Maj:t indirekte förutsett möjligheten af ett missförstånd härutinnan och direkte förebyggt följderna deraf, uti dess nådiga skrifvelse den 22 Dec. 1846 till kommerse-kollegium angäende reglemente för handtverks-, fabriksoch handelsföreningarne, der det slutligen heter: i dfrigt hafve vi velat förklara, då, genom hvad af oss nu blifvit förordnat, de för vissa handelsoch fabriks-societeter samt handtverksembeten utfärdade reglementen upphöra att vara gällande, dels må vara vederbörande föreningar öppet, att, derest i afseende på fonders eller fastigheters förvaltning eller eljest några närmare ordningsföreskrifter någorstädes finnas erforderliga, hyar för sig uppgöra förslag dertill samt derå, så vidt med nu fastställda organisationsgrun der och reglementariska stadganden samt i öfrigt med lag och författningar pröfvas förenligt, vinna stadfästelse af magistrat eller i dess ställe varande myndighet, som det skall åligga att bestyrkta afskrifter af sådana ordningsstadganden till eder insända. Man inhemtar häraf, att magistraten är skyldig, att meddela fastställelse å inkommande förslag till reglementen, så vidt imed.nu festställda or