(Insändt).
F. d. Skräddare-embetets sista stunder.
Sällan, om någonsin, har väl en institution haft
så svårt att skiljas från denna verlden, som det lof-
liga skräddare-embetet i Stockholm. Den 22 Dec.
4846 afkunnades dödsdomen; den 44 Juli 1848 bör-
jade Yet egentliga dödsarbetet, och ännu i Juli 4849
har icke själen kunnat skilja sig från kroppen, hvil-
ken i de förfärligaste dödsryck ngar sprattlar hit
och dit med benen. Men vi vilja utan figurliga
talesätt försöka en teckning af embetets sista stunder.
Fabriks- oeh handtverksordningen den 22 Dec.
1846 upplöste, såsom bekant, är de gamla embetena
och skräna. Det gälde nu att från det sekelgamla
tvånget komma ut i fria luften. Hvad under skrä-
nas gyllene tid dessa samlat för enskilda pbehof, till
pensioner och begrafningsbjelp, det hade delegarne
naturligtvis förvaltat fullkomligt fritt och sjelfstän-
digt utan regeringsmaktens minsta inblandning.
Kongl. Maj:t kunde således icke vid skrånas upp-
lösning lägga några band på förvaltningen af deras
kassor, ech gjorde det ej eller. Tvärtom tillerkä
des delegarne uttryckligen den största frihet
utinnan, uti berörde författnings 3:dje artikel, 2:dra
moment, som lyder: Idkare af hvarje särskildt el-
ler flere yrken vare derjemte obetaget att, på det
:sätt-som lämpligast finnes, fortfarande förvalta de
fästigheter, fonder och lösören, som dem nu tillhöra
er framdeles tillfalla ete. Att ordet förvaltan
bär är liktydigt med fritt disponera, derom torde
icke gerna någon meningsskiljaktighet uppstå. Emed-
lertid bar Kongl. Maj:t indirekte förutsett möjlighe-
ten af ett missförstånd härutinnan och direkte före-
byggt följderna deraf, uti dess nådiga skrifvelse den
22 Dec. 1846 till kommerse-kollegium angäende re-
glemente för handtverks-, fabriks- och handelsföre-
ningarne, der det slutligen heter: i dfrigt hafve vi
velat förklara, då, genom hvad af oss nu blifvit för-
ordnat, de för vissa handels- och fabriks-societeter
samt handtverksembeten utfärdade reglementen upp-
höra att vara gällande, dels må vara vederbörande
föreningar öppet, att, derest i afseende på fonders
eller fastigheters förvaltning eller eljest några när-
mare ordningsföreskrifter någorstädes finnas erfor-
derliga, hyar för sig uppgöra förslag dertill samt
derå, så vidt med nu fastställda organisationsgrun
der och reglementariska stadganden samt i öf-
rigt med lag och författningar pröfvas förenligt, vin-
na stadfästelse af magistrat eller i dess ställe varande
myndighet, som det skall åligga att bestyrkta af-
skrifter af sådana ordningsstadganden till eder in-
sända. Man inhemtar häraf, att magistraten är
skyldig, att meddela fastställelse å inkommande för-
slag till reglementen, så vidt imed.nu festställda or-