LITTERATUR.
Anjala-Förbundet, bidrag till dess historia, ef-
ter enskilda och offentliga handlingar, af
Maunu Malmanen.
(Slut från gårdagsbl.)
Ehuru dessa olika åsigter hvar för sig in-
nehålla mycket sannt, kasta de dock icke en
blick på Anjalaförbundets egentliga grund, så-
dan som förf. anser för den rätta. Denna sät-
ter förf. i sammanhang med tvenne olika po-
litiska partier, af hvilka det ena existerade i
Sverige långt före finska krigets utbrott. Detta
kallades Sjelfständighetspartiet; det andra,
åter, Anjalaförbundsmännen, var sednare och
hade ett helt annat politiskt syfte, ehuru begge
partierna slutligen smälte tillsammans. Förf. sä-
ger härom:
De i Sverige på sednare tider försiggångna stats-
hvälfningar hafva för det mesta blifvit utförda af
militären. Den har det varit, som först kommit att
behjerta sakernas svåra ställning, utkastat planer till
en förändring och verkställt desamma; så 1772, så
1809.
År 1788 var det äfven militären, som gjorde bör-
jan till en omstöpning i regeringssättet, ehuru det,
kanske af brist på en tilltagsen och insigtsfull chef,
aldrig kom utöfver denna punkt. Tvenne partier
med skildt mål, ehuru betjenande sig af samma me-
del, det allmänna missnöjet, stodo här i spetsen för
den tillämnade revolutionen. Det ena, till antalet
underlägsnare, men så mycket mera verksamma,
var det så kallade sjelfständighets-partiet, bvilket
arbetade för Finlands sjelfständighet och lösgörande
från Sverige. Detta var det äfven, som väckte det
andra ur sin dvala, eller gaf första impulsen till
bildandet af hvad man kallar Anjala-förbundet, af
hvilket det likväl sedermera helt och hållet förnekades.
Det andra utgjordes af de egentliga Anjala-för-
bundsmännen och de med dem lika tänkande. De-
ras hufvudsyfte var ingalunda Finlands sjelfständig-
het och lösgörande från Sverige, men ständernas
ösgörande från de band, hvarmed konungen om-
slingrat dem. Deras fältrop var: konungamaktens
nskränkning, återställandet af 4720 års regerings-
orm eller införandet af en ny, baserad på grundla-
sar, närmast liknande de vid 4720 års riksdag upp-
ställda, om ock med någon liten af tidernas olikhet
påfordrad ändring.
Utom andra hemliga förberedelser, som fin-
ska Sjelfständighetspartiet, och deribland huf-
vudsakligen G. M. Sprengtporten, C. H. Klick,
J. A. Jägerhorn, L. R. Glansenstjerna m. fl.
gjorde, bör en viss uppmärksamhet lemnas åt
en orden, kallad Valhalla, och som på 1780-
talet florerade på Sveaborg.
Denna orden tyckes under masken af en säll-
skaps- och rolighetsorden hafva dolt andra, hemliga
fsigter af en mera politisk syftning. En nyligen
Mliden Gustavian, som icke blott varit medlem af
orden, utan äfven inom densamma beklädt ett högre
embete, har gifvit författaren några muntliga, eburu
lögst sparsamma underrättelser om densamma. Or-
lensmedlemmarnes antal, berättar han, hade stigit
ill omkring hundrade. Inga andra än finska adels-
nän fingo i densamma intagas. Dess stiftare och
edare var Johan Anders Jägerhorn, en man med
tt ljust hufvud, full af lif och intagande sällskaps-
såfvor och tillika känd för en kunnig officer. Or-
lens hufvudsäte var Sveaborg, men en stor del af
less medlemmar voro spridda kring hela landet. De
inderläto aldrig vid sin ankomst till Helsingfors att
esöka ordens sammankomster, säkra att der till-
ringa en treflig stund bland muntra vänner, och
edan kunna återvända hem, laddade med en mängd
yheter af hvarjehbanda slag. Hela landet var in-
leldt i vissa distrikter eller kommanderier, som
todo hvart och ett under sin så kallade vallfauder,
vilken det ålåg att till ordens styresman punktli-
en inberätta allt, som inom hans departement af
llmänt intresse kunde förefalla. Dit hörde äfven
lera underrättelser af politisk art, såsom: om den i
rovinsen allmänt rådande sinnesstämningen, de der-
tädes cirkulerande rykten, o. m. d. Sprengtporten
jelf var ej medlem af orden, men troligen en hem-
ig gynnare af densamma, emedan den tycktes verka
ör hans afsigter genom att förbereda sinnena. En
nnu lefvande äldre man, som bevistat finska kriget
788—41790 såsom chef för en värfvad bataljon, ytt-
ar deremot den förmodan, att Sprengtporten varit
ralhalla-ordens egentliga upphofsman. Längej
ade han (Sprengtporten), säger denne man, den!
lan att göra Finland till republik. Detta förbered-
es i Valhalla-orden, den han låtit inrätta, under-
tödd af alla unga män af hufvud och förmåga, dem
an bildat och förbundit sign. i
