2 VN ON BE rn nt
blifva officer.
Fregatten Nymphen har uppbringat skep-
pet sAugustav från Rögenwalde, och ångfarty-
get Hekla, hade d. 43 infört till Köpenhamn
3 preussiska kustfarare från Colberg och Stolpe,
som det uppbringat utanför Svinemände, der
de försökte inlöpa. Från batteriet derstädes
hade man skjutit på Hekla, men utan verkan.
FRANKRIKE.
De flesta franska domstolar äro nu syssel-
satta med undersökningar angående politiska
förbrytelser. I Paris, Lyon, Colmar, Strass-
burg, : Toulouse, Montpellier, Nimes, Draguig-
nan, Bourges, Dijon, Rheims, S:t Quentin, ja,
till och med i det fredliga Versailles, hafva
arresteringar egt rum, åtföljde af undersök-
ningar.
Staden Montelimart i Dromedepartementet
bar blifvit förklarad i belägringstillstånd.
En korrespondent från Paris berättar, att
32 polackar, som derstädes bildade en demo-
puotisk kommitte, erhållit befallning att lemna
aris.
Drouyn de Lhuys har verkligen, såsom det
förespåddes, blifvit utnämnd till ambassadör i
London den 5 Juli.
En domstol i Paris (la premiere chambre
du tribunal) har bemyndigat fru Ledru-Rollin
att ensam, och utan fullmakt af sin Me, upp-
bära sina hyresmedel och andra inkomster, då
det nu är konstateradt, att Ledru-Rollin är från-
varande.
Bamartine har nyligen utfärdat en historia
öfver februarirevolutionen, hvars titel är Hi-
stoire de la Råvolution de 1848,. Arbetet
utgör 2 volymer och kostar 12 fr.
Louis Blanc skall utgifva en månadsskrift
med titel: Le Nouveau Monde, hvaraf 1:a
häftet skulle utkomma den 15 Juli.
Municipalitetet i Paris har anslagit 80,000
francs till barn, som förlorat sina föräldrar
genom koleran.
Presse, som af de reaktionära bladen fått
uppbära förebråelser för sitt förbund med
Proudhon, svarar derpå, att äfven andra per-!
soner, än Girardin, bevärdigat Proudhon med
sin uppmärksamhet. L. N. Bonaparte hade ge-
nast vid sin ankomst till Paris låtit kalla
Proudhon till sig, och sjelfva grefven af Cham-
bord (hertigen af Bordeaux) hade kort efter
februarirevolutionen skrifvit till Proudhon och!
bjudit honom till sig på Frohsdorf. Grefven
af Chambord, som med ifver studerar de so-
ciala frågorna, begärde Proudhons upplysning
om de bästa medlen att förbättra de arbetande :
klassernas ställning, samt tillintetgöra, eller åt-
minstone förminska, pauperismen.
Antalet af Dagbladen i Paris är för närvarande
36, nemligen:
Assemblee Nationale, Charivarr, Constitution-
nel, Corsaire, Courier Francais, Credit, Demo-
cratie pacifique, Dix Decembre, Droit, Esta-
fette, Evenement, Gazette de France, Gazette des
Tribunaux, Journal des Debats, Journal des
Villes, Journal du Peuple, Liberte, Moniteur,
National, Nouvelliste, Opinion Publique, Ordre,
Patrie, Pays, Peuple, Presse, Reforme, Repu-
blique, REvolution, Siecle, Temps, Tribune des
Peuples, Univers, Voiz de la Verite och Vraie
Republique.
I nationalförsamlingen den 9 Juli hade Me-
lun inlemnat ett förslag att utnämna en kom-
mitt af 30 medlemmar för att förbereda och
undersöka lagarne angående fattigvården. Detta
förslag gaf anledning till en af de häftiga de-
batter, som nästan förvåna dem, hvilka icke
lefva midt ibland den socialistiska rörelsen och
dela den skräck, som den framkallat. Det var
förnämligast Victor Hugo, hvilken gaf anled-
ning till den häftiga karakter, som förhandlin-
gen fick. Fråga var om stiftande af nödiga
tilläggslagar till konstitutionens 13:de artikel,
som är af följande innehåll:
Konstitutionen garanterar medborgarne ar-
bets- och slöjdfrihet. Samhället gynnar och
befrämjar arbetets utveckling genom den kost
nadstria primärundervisningen, genom profes-
sionell uppfostran, genom likhet i förhållandet
mellan mästare och arbetare, genom försörj-!
nings- och kreditanstalter, genom åkerbruks-
instituter, genom frivilliga associationer och
derigenom att staten, departementerna och
kommunerna skaffa allmänt arbete åt fattiga,
som sakna arbetsförtjenst: den understödjer
efterlemnade barn, medellösa sjuka och gamla,
som icke kunna få hjelp af sina familjer.
Victor Hugo, som kort efter oroligheterna
den 13 Juli med ädel värma ifrade mot det
våld, som några reaktionära nationalgardesdi-
visioner begått mot vissa tidningars tryckerier,
uppsteg äfven nu för att bestrida den af många
förfäktade sats, att under orolighetens och a-
narkiens tid bör makten vara allt; att ordet
makt bör innehålla hela den politiska visdo-
men, och att det är oklokt att i något afse-
ende öfvergifva denna grundsats, hvadan man
vidare påstod att ett förslag, sådant som det
närvarande, måste betraktas med misstroende,
emedan det lätt kunde innehålla en dold so-
cialism.
Då talaren här afbröts från flera sidor och
man begärde veta hvem som haft dylika på-
ståenden, åberopade V. Hugo privata yttran-
den i församlingen, utan att vilja nämna nå-
gon. Medlemmar af det förberedande utskot-
tet, förnämligast dess ordförande, Montalem-
bert, jemte andra representanter, afbröto tala-
ren, den ena efter den andra, och meddelade
upplysningar, som visade huru stor vigt man
lagt på den framdragna beskyllningen.
Då V. Hugo åter fick ordet, yttrade han sin
glädje öfver att hafva framkallat enhällighet
i åsigter angående en så vigtig fråga. Han
sökte visa, huru vigtigt det äriett ögonblick,
då anarkien blifvit besegrad, att införa prak-
tiska reformer och särskildt att bilda den all-
männa fattigvården efter en stor måttstock, i
stället för allmosan, som förnedrar, samt att
under åtskilliga former grunda inrättningar,
som kunna bistå de olyckliga och uppmuntral
Lo mA or Al04 hifall från VvVANctna AL:
HA
