FÖRSLAG OM DET ÖFVERDRIFNA BRAN-
VINSSUPERIETS HÄMMANDE;
ingifvet till skyddsföreningen.
Vid en af skyddsföreningens sammankomster
i slutet af förra året förekom en diskussion i
anledning af väckt fråga om medlen att för-
minska bränvinssupandet; angående detta ämne
npplästes då en skrift, för hvilken Aftonbladet
icke hade tillfälle att då redogöra, men som
väl förtjenar att meddelas åt en större allmän-
het. Läsaren skall säkert lika med oss med
tillfredsställelse fästa sin uppmärksamhet vid
denna skrifts vackra anda samt sunda och
praktiska tankar. Dess författare, garfverige-
sällen hr Berger är en aktningsvärd och bildad
medlem af arbetsklassen. Vi anse oss med fullt
skäl kunna rekommendera detta anförande fram-
för mycket annat, mera grannt måhända, men
mindre användbart, som blifvit yttradt öfver
nykterhetsfrågan.
Bland de yttre orsakerna till lagöfverträdelser,
fattigdom och elände är dryckenskapslasten en gan-
ska mäktig, hvarföre det torde tillåtas mig derom
yttra några ord, — helst jag förgäfves väntat att
någon annan skulle ingå uti någon fullständigare
utredning af ämnet, och jag tror mig hafva en hel
hop ej ännu vidrörda förhållanden att meddela.
Hr Trägård har uttalat den öfvertygelsen, aut ,o
af den icke representerade svenska befolkningen
skulle, vid dess hörande, tala mot bränvinets till-
verkning och förbrukning; denna öfvertygelse delas
äfven af mig. Hvad kan då vara orsaken att stör-
sta delen af dessa, äfvensom den representerade de-
len af nationen, förtära detta fluidum? Frenologer-
na påstå, att menniskans hjerna skall ega ett organ,
som, till större grad utveckladt, skall väcka begä-
relse till starka drycker; men det kan svårligen an-
tagas, att menniskan skall ega ett organ hvarifrån
eggelse och begär skulle utgå till ett ting, som, då
det af menniskan är förtärdt, genom sina verknin-
gar är skadligt.
Orsakerna till dryckenskapslasten äro många och
låta lika litet, som hvarje annat missförhållande, igen-
finna sig vid ett blott ytligt betraktande af saken
eller, då man vill härleda dem från tillfredsställandet
af blott smaken derför eller begäret dertill. Jag sade
orsakerna äro många, men en är dock den egent-
liga — bris! på af förnuftet styrd fast vilja.
Mången har visserligen ordat om dryckenskapens
skadlighet och derom, att den är orsak till fattigdom
och brott; men ingen, mig vetterligen, har försökt
någon utredning af orsakerna till lasten sjelf.
Då man vill undersöka ett ting, en sak eller ett
sakförhållande, eller i allmänhet utröna och analy-
sera något, måste man först göra sig noga reda för
och fatta ett klart begrepp om, hvad man vill veta
och utröna, sedan uppgöra en plan till ledning der-
för, uppställa denna i afdelningar för att vidga syn-
kretsen och klarare kunna uppfatta det hela. Ut-
gående från denna princip vill jag fördela detta mitt
anförande uti betraktelser öfver anledningarne, or-
sakerne till, omständigheterna vid, stadierna uti,
verkningarne, följderna af och medl-n emot drycken-
skapen. Mina iakttagelser öfver denna last äro gamla,
så att jag i betraktandet deraf torde hafva ett slags
erfarenhet.
De första anledningarne till beträdandet af denna
last eller förtärandet af rusdrycker torde vara nyfi-
kenhet att pröfva, åtrån att likna andra äldre,
och att få med dem umgås. Orsakerna till det
fortsatta dagliga supandet och drinkandet äro, som
sagdt, många: bristande! föräldra- och husbonde-
vård, egoismen, omdömesfeghet, eller för att bättre
uttrycka min mening, fruktan att stöta sig med
kamrater, bekanta och s. k. vänner, att utsätta sig
för deras pikar och gäckelser, ja fruktan att helt och
hållet ådraga sig deras hat och förföljelser, cxem-
pel, lockelser, trots, motgångar, lidande, brist,
bristande passande tidsfördrif och förströelser,
rusdryskernas föregående egenskap. Omständighe-
terna) äro: krogsupandet, hemsupandet och salu-
qvantiteten.
Stadierna torde vara 3:ne: tillfällighets-, s. k.
måttlighetssupare, drinkare — Verkningarne äro
sinnesförändring, rusdryckernas föregående verkan,
själs- och kroppsförsvagning, deras efterverkan.
Följderne äro: ekonomiskt obestånd, förakt af an-
dra och sig sjelf, förnedring — fyllerilagarnes
straff, förtviflan. Medlen, nutida och framtida, skall
jag försöka framställa vid deras särskilda betrak-
tande.
Anledningarne kunna visserligen någon gång blif-
va orsaker, men min öfvertygelse är, att de oftast
äro så tillfällige och svaga, ait de bäst kunna be-
fraktas för hvad de äro. Hvar och en vet väl, huru
) För att icke göra mitt ordande allt för långt vill
jag bloit taga hufvudomständigheterna i betrak-
tande.