FÖRSLAG OM DET ÖFVERDRIFNA BRANVINSSUPERIETS HÄMMANDE; ingifvet till skyddsföreningen. Vid en af skyddsföreningens sammankomster i slutet af förra året förekom en diskussion i anledning af väckt fråga om medlen att förminska bränvinssupandet; angående detta ämne npplästes då en skrift, för hvilken Aftonbladet icke hade tillfälle att då redogöra, men som väl förtjenar att meddelas åt en större allmänhet. Läsaren skall säkert lika med oss med tillfredsställelse fästa sin uppmärksamhet vid denna skrifts vackra anda samt sunda och praktiska tankar. Dess författare, garfverigesällen hr Berger är en aktningsvärd och bildad medlem af arbetsklassen. Vi anse oss med fullt skäl kunna rekommendera detta anförande framför mycket annat, mera grannt måhända, men mindre användbart, som blifvit yttradt öfver nykterhetsfrågan. Bland de yttre orsakerna till lagöfverträdelser, fattigdom och elände är dryckenskapslasten en ganska mäktig, hvarföre det torde tillåtas mig derom yttra några ord, — helst jag förgäfves väntat att någon annan skulle ingå uti någon fullständigare utredning af ämnet, och jag tror mig hafva en hel hop ej ännu vidrörda förhållanden att meddela. Hr Trägård har uttalat den öfvertygelsen, aut ,o af den icke representerade svenska befolkningen skulle, vid dess hörande, tala mot bränvinets tillverkning och förbrukning; denna öfvertygelse delas äfven af mig. Hvad kan då vara orsaken att största delen af dessa, äfvensom den representerade delen af nationen, förtära detta fluidum? Frenologerna påstå, att menniskans hjerna skall ega ett organ, som, till större grad utveckladt, skall väcka begärelse till starka drycker; men det kan svårligen antagas, att menniskan skall ega ett organ hvarifrån eggelse och begär skulle utgå till ett ting, som, då det af menniskan är förtärdt, genom sina verkningar är skadligt. Orsakerna till dryckenskapslasten äro många och låta lika litet, som hvarje annat missförhållande, igenfinna sig vid ett blott ytligt betraktande af saken eller, då man vill härleda dem från tillfredsställandet af blott smaken derför eller begäret dertill. Jag sade orsakerna äro många, men en är dock den egentliga — bris! på af förnuftet styrd fast vilja. Mången har visserligen ordat om dryckenskapens skadlighet och derom, att den är orsak till fattigdom och brott; men ingen, mig vetterligen, har försökt någon utredning af orsakerna till lasten sjelf. Då man vill undersöka ett ting, en sak eller ett sakförhållande, eller i allmänhet utröna och analysera något, måste man först göra sig noga reda för och fatta ett klart begrepp om, hvad man vill veta och utröna, sedan uppgöra en plan till ledning derför, uppställa denna i afdelningar för att vidga synkretsen och klarare kunna uppfatta det hela. Utgående från denna princip vill jag fördela detta mitt anförande uti betraktelser öfver anledningarne, orsakerne till, omständigheterna vid, stadierna uti, verkningarne, följderna af och medl-n emot dryckenskapen. Mina iakttagelser öfver denna last äro gamla, så att jag i betraktandet deraf torde hafva ett slags erfarenhet. De första anledningarne till beträdandet af denna last eller förtärandet af rusdrycker torde vara nyfikenhet att pröfva, åtrån att likna andra äldre, och att få med dem umgås. Orsakerna till det fortsatta dagliga supandet och drinkandet äro, som sagdt, många: bristande! föräldraoch husbondevård, egoismen, omdömesfeghet, eller för att bättre uttrycka min mening, fruktan att stöta sig med kamrater, bekanta och s. k. vänner, att utsätta sig för deras pikar och gäckelser, ja fruktan att helt och hållet ådraga sig deras hat och förföljelser, cxempel, lockelser, trots, motgångar, lidande, brist, bristande passande tidsfördrif och förströelser, rusdryskernas föregående egenskap. Omständigheterna) äro: krogsupandet, hemsupandet och saluqvantiteten. Stadierna torde vara 3:ne: tillfällighets-, s. k. måttlighetssupare, drinkare — Verkningarne äro sinnesförändring, rusdryckernas föregående verkan, själsoch kroppsförsvagning, deras efterverkan. Följderne äro: ekonomiskt obestånd, förakt af andra och sig sjelf, förnedring — fyllerilagarnes straff, förtviflan. Medlen, nutida och framtida, skall jag försöka framställa vid deras särskilda betraktande. Anledningarne kunna visserligen någon gång blifva orsaker, men min öfvertygelse är, att de oftast äro så tillfällige och svaga, ait de bäst kunna befraktas för hvad de äro. Hvar och en vet väl, huru ) För att icke göra mitt ordande allt för långt vill jag bloit taga hufvudomständigheterna i betraktande.