Om den skada Rom lidit af franska bom-
bardemanget skrifves derifrån till Augsburger
Allg. Zeitung, under den 23 Juni: Under den
nu förflutna, stjernklara natten hafva, oberäk-
nadt granaterna, 160 bomber blifvit kastade
mot Rom, enligt de till municipalitetet inkomna
rapporter. KL. 1, 12 på natten slog en väl
rigtad bomb ned på taket å triumvirernas bo-
ning, och vid samma tid träffade tre bomber
ett palats, tillhörigt en af mina vänner, hvars
dyrbara busgeråd samt tafvel- och antiqvi-
tetssamling derigenom blefvo så förstörda, att
16 salar i dag se ut som skräprum. Atta o-
skyldiga offer dödades, de flesta i sängen, af
kulor, och de mer eller mindre sårades antal
är stort. Kupolerna å flera kyrkor (Il Gesu,
S:t Andrea della Valle o. s. v.) äro skadade,
husen i Ghetto, tätt vid venstra Tiber-tran-
den, äro nästan alla genomborrade af kanon-
kulor, husen och palatsen sönderskjutna utan
afseende på deras beskaffenhet.
Den 25 Juni har en fransk bomb skadat en
aldrig kopierad alfrescomålning i palatset Co-
staguti, af Nicolas Poussin.
Från Civita Vecchia skrifves den 29 Juni;
Ångfartyget Vauban är nyss kommet, med
de franska och neapolitanska sändebuden i
Gaöta ombord. Hrr de Rayneval och dHar-
court lära fått föreskrift att i samråd med hr
de Corceelles ordna de romerska angelägenhe-
terna. Före afresan från Gaöta hafva de båda
diplomat:rna haft en lång konferens med påf-
ven för att inhymta hans yttersta beslut i af-
seende på de koncessioner, han ämnade göra
åt romarne, när den eviga staden vore full-
komligt i franska armeens händer; ty expedi-
tionen mot romerska republiken har företagits
utan att franska regeringen visste hvad den
skulle göra med Rom, sedan den blifvit herre
deröfver
Sändebuden hafva föreställt Pius IX, att
hans parti saknade styrka och sammanhållning,
åberopande såsom bevis på denna sanning, att
ingen demonstration till påfvedömets förmån
hade skett i Rom,sedan fransmännens ankomst
dit, och tilläggande, att hans helighet borde
finna sig i att göra omtliga eftergifter. Men
Pius IX arade halsstarrigt, genom sin mi-
nister Antonelli, att han, efter sin återkomst
till Rom skulle styra sitt älskade folk på sam-
ma sätt som förut.
Rädd rr de Rayneval och dHarcourt
skulle illa försvara hans anspråk vid konferen-
sen med hr de Corcelles, skickade påfven ef-
ter dem jesuiten Falloux, broder till franska
undervisningsministern. Hr Falloux smög sig
ombord på ,Vauban, och när de begge sände-
buden, efter ankomsten till Civita Vecchia, be-
gåfvo sig ombord på Labrador, der hr de Cor-
celies var, ville han följa dem; men de bådo
honom hålla sig på afstånd. Efter ett samtal
med hr de Corcelles begåfvo sig sändebuden
till franska lägret, och hr Falloux följde efter
dem ti!l häst. Ilams afsigt tros vara att be-
gifva sig in i cch försöka der åstadkom-
rörelse.
Abbå de Falloux, som hör till påfvens en-
skilda omgifning, är omkring 42 år gammal.
Denne jesuits karakter är sådan, som om han
skulle varit uppfödd bland en turkisk sultans
pager. Näst Antonelli är han Gaöta-kamaril-
lans mest inbitna och häftiga representant.
Han säger öppet att påfven, för religionens
sku Il, bör underlåta att göra för många efter-
gilterp.
