DE ADLIGA PRIVILEGIERNAS AFSKAFFANDE I PREUSSEN, som indirekt finnes antydt i konstitutionen genom stadgandet om allas absoluta jemnlikhet inför lagen, men som adeln sedermera sökt förklara såsom ett talesätt utan verkan på dess privilegier, har nyligen blifvit formligen faststäldt genom tvenne domstolars beslut, hvilka äro märkliga nog för att förtjena anföras. En viss grefve P. inställdes inför Berlins brottmålsdomstol, såsom anklagad att hafva stulit två diamantringar hos en juvelerare. Allmänna åklagaren yrkade icke blott på det straff, som lagen bestämmer för ett sådant brott, utan tillika att grefven skulle förklaras förlustig alla adliga rättigheter och förmåner. Domstolen afkunnade häröfver det utslaget, att, som grundlagen fastställt jemnlikhet mellan alla medborgare, och i följd deraf icke mer några adliga privilegier och förmåner finnas i Preussen, så funnes icke heller någon anledning att förklara delinqventen förlustig några sådana. Det andra exemplet har förekommit vid brottmålsdomstolen i Potsdam, nära Berlin. En viss hr Degen, handelsexpedit till yrket, var anklagad att under det falskt antagna namnet af en preussisk grefve hafva narrat en hotellvärd på en penningsumma. Åklagaren afstod för bristande bevis från sitt påstående i hufvudsaken, men yrkade, att Degen skulle för missbruk af en adlig värdighet dömas till det straff, som lagen utsätter för ett sådant brott, nemligen tre års arbete på fästning Domstolen förklarade emellertid, att som konstitutionen gjort alla medborgare lika inför lagen och således afskaffat adelskapet, kunde Degens förfarande att antaga grefvetitel, hvartill han icke hade rättighet, endast dömas efter det polisreglemente, som handlar om an: tagande af falska namn i allmänhet; i anledning hvaraf Degen dömdes till fjorton dagars enkelt fängelse och 12 thalers böter. BETECKNAR KRETS