vÅRTLS REIIKVTLO vg HOVA effe SSEVP MU vet SSE
hemman; men något stadgande finnes ej, hvil-
ket kan sägas förhindra dem som upprätta
vallängderna, att i dessa intaga äfven för elek-
torsvalen, de som ega utöfver ett hemman. Det
kan ju ej nekas att den som har två, äfven
har eff; och sannolikt skulle, om förslaget
blifver grundlag, mången, som har flera hem-
man, försöka att tolka den så, att han åtmin-
stone får rösta för eft i medelbara afdel-
ningen.
En anledning dertill finnas till och med i
den otydliga redaktionen af 8 23, der det he-
ter, at! den som å landet är å samma ort
röstberättigad inom begge afdelningarna (den
omedelbara och medelbara) må inom båda
utöfva Jen rösträtt, som honom efter serskilda
grunder i hvardera tillkommer.,
Hela saken beror således derpå, hvad som
menas med dessa serskilda grunder?
Jon, säger man, detta måste ökas i8 21,!
der de! står:
Valrätt, som grundar sig på hemmantal eller
egendomsvärde, skall utöfvas i den ort der egendo-
men är belägen — valrätt efter näringsinkomst, der
den röstande yrket drifver — och all annan valrätt,
der den röstande är skattskrifven.,
,Dessa äro de tre serskilda grunderna.
Vi vage påstå, att det ej så kan förklaras.
8 21 afser allenast bestämmandet af orten, der
rösträtt får utöfvas; icke grunderna för den-
samma. Dessa måste således sökas i sjelfva 881
45 och 13. Men der omnämnas många röst-
rättskalegorier, och skulle med dem menas de
serskilda grunder, som i 8 123 omtalas, så
är otydligheten icke afbjelpt. Vi kunna ännu
för oss omöjligt förklara, hvarföre icke ord-
ställningen i 8 18 för val å landet gjorts mera
lik med den för val i städerna i 8 20, så att
maximum för rösträtt i den förra blifvit lika
klart bestämdt, som i den sednare. Framför
allt synes det hafva varit nödigt, att genom en
tydligare redaktion af 8 23 borttaga all oviss-
het, huruvida de som rösta för jordegendom,
endast få rösta i en af de begge afdelnin-
garne.
Då hade likväl ännu bjertare framstått det
olämpliga förhållendet, att t. ex. en embets-
eller tjersteman, som har öfver 800 rdr rgds il
lön, eller en fabrikör, som har öfver 800 rdr
i årliz inkomst, få rösta direkt i den ena,
och, in de hafva en lika hemmansdel, äfven
få rösta på elektorer i den andra afdelningen. !
M—m——
— Då de beskyllningar, Nerikes Allehanda,
vid öppnandet af Örebro möte gjorde emot
Örebro Reformsällskaps ordförande, blifvit af
några reaktionära tidningar spridt, äfven i an-
dra orter, och på ett sätt som skulle det låga
anfallet haft något skäl för sig, anse vi Oss:
böra intaga följande, -som ,Örebro Tidning
härom bar att meddela:
Från Näsby församlings fattigvårdsstyrelse hafva
inkomn:it nedanstående skrifter, med anmodan att
få desamma uti vårt blad allmängjorde: s
Att under de år, alltsedan år 1824, då hr rytt-
mästaren C. R. Tersmeden, först såsom arrendator
och sedan, 4822, såsom egare tillträdde Medinge
egendom med underlydande torp och lägenheter,
och intill närvarande stund ingen enda å nämnde
egendom boende person såsom fattig blifvit i afse-
ende på husrum eller för dess nödtorftiga bergning
öfverlemnad till eller mottagen af Näsby församlings
fattigförsörjning, samt att under denna tid, såvidt
oss är bekant. ingen erda, vare sig äldre eller yn-
gre, utgått att förmedelst tiggande finna uppehälle; :
utan har hr ryttmästare Tersmeden så behandlat !:
sitt folk, att tiggeri är obehöfligt (hvilket är förhål-
landet inom hela denna församling); äfvensom att
de i och för jordbruket under Medinge begagnade l
arbetare, som äro gifta, och följaktligen hafva egna
hushåll, setat på sine torp och lägenheter dels un-
der loppet af flere generationer, son efter far, dels
äfven mellan 20 och 30 år; och att ingen under!
s
s
först uppgifne tid blifvit, hvad man kallar, ifrån
egendomen vräkt, utan att afgång, med högst fåls
undantag, skett endast genom döden. Deita betyga:
undertecknade, ledamöter af Näsby församlings fat-
tigvårdsstyrelse:
A. Wessman Anders Jansson ;
i Lia, häradsdomare. i Löfboda, nämndeman.
Lars Andersson Olof Andersson l
i Hustorp, f. d. nämndeman. i Boängen. l
Undertecknade, skattebönder inom Näsby försam-s
ling, instämma till alla delar i hvad här ofvan afi
fattigvårdsstyrelsen är yttradt, och få vi, sedan tilll;
vår kunskap kommit, att tidningen Nerikes Alle-
handa på ett skändligt sätt med osanningar öfver-.
hopat hr ryttmästaren Tersmeden, såsom en gärd af I
rtättvisa förklara, att han af oss eger ett stort för- i
troende; att vi högst ogerna afgöra våra kommu-l!
nala angelägenheter, utan alt höra hans råd, hvilka (
nästan alltid tjena oss till ledning; samt att vi tilll,
följe af allt detta för honom hyse en sann högakt-,
ning, hvilken vi äfven tro delas afalla redbara inom 1
länet, som känna honom. Men han har haft det
politiska mod, att föra folkets och skatteailn ogens
talan, och detta lärer vara nog för att blifva utsatt!
för Nerikes Allehandas smutskastning. Vi svenskels
bönder älska rättvisa åt hvar man; vi hoppas der-ls
före att det af Christus uttalade ordet: älsker eders
inbördes,, slutligen må göra sig gällande, och att c
följaktligen både de redbare män, som föra vår ta-);
lan, äfvensom vi sjelfve, må komma i åtnjutande :
af rättvisa, såväl i moraliskt som politiskt hänseende. !
Anders Andersson d. ä., Erik Ersson,
i Lia. i Bäcktorp. c
Anders Janson, Anders Olsson, 1
i Lia. i Skinnartorp. l1
Anders Andersson d. y., Abr. Abrahamsson, l,
i Lia. i Ullersäter.
Olof Larsson, Olof Olsson, l
i Lia. - i Hunstorp. S
Nils Hjorth, Lars Jansson,
i Wanneboda. i Löfboda.
1
De förhållanden, som genom ofvan införde bevis
ådagaläggas, äro visserligen inom Nerike så väl be-lt
kanta, att alla bevis derföre kunde anses öfverflö-.
diga; men då man känner huru gerna de, som I
frukta reformsällskaperna och deras verksamhet, söka
att genom personliga smädelser motverka denna verk-
samhet, kan man icke annat än gilla att de män. l
som bäst äro i tillfälle och mest behörige att veder-1
lägga smädelserna — här ledamöterna af fattigvår-lc
den samt skattebönderna i den socken der hr Ter-lt
smeden är boende — offentligen framträda så, som I
nu skett. Ett sådant offentligt framträdande bör
så mycket mera gillas och aktas, som det onekligen ;
visar ett mod, hvilket tyvärr eljest ofta nog saknas,
så snart det gäller att blottställa sig för nidskrifter!l
och smädelser i tryck, hvilka naturligtvis alltid!
kunna vara att befara af dem, som drista uppträda j(q
1
4
mot tidnings-paskillanter.
——t———