vÅRTLS REIIKVTLO vg HOVA effe SSEVP MU vet SSE hemman; men något stadgande finnes ej, hvilket kan sägas förhindra dem som upprätta vallängderna, att i dessa intaga äfven för elektorsvalen, de som ega utöfver ett hemman. Det kan ju ej nekas att den som har två, äfven har eff; och sannolikt skulle, om förslaget blifver grundlag, mången, som har flera hemman, försöka att tolka den så, att han åtminstone får rösta för eft i medelbara afdelningen. En anledning dertill finnas till och med i den otydliga redaktionen af 8 23, der det heter, at! den som å landet är å samma ort röstberättigad inom begge afdelningarna (den omedelbara och medelbara) må inom båda utöfva Jen rösträtt, som honom efter serskilda grunder i hvardera tillkommer., Hela saken beror således derpå, hvad som menas med dessa serskilda grunder? Jon, säger man, detta måste ökas i8 21,! der de! står: Valrätt, som grundar sig på hemmantal eller egendomsvärde, skall utöfvas i den ort der egendomen är belägen — valrätt efter näringsinkomst, der den röstande yrket drifver — och all annan valrätt, der den röstande är skattskrifven., ,Dessa äro de tre serskilda grunderna. Vi vage påstå, att det ej så kan förklaras. 8 21 afser allenast bestämmandet af orten, der rösträtt får utöfvas; icke grunderna för densamma. Dessa måste således sökas i sjelfva 881 45 och 13. Men der omnämnas många rösträttskalegorier, och skulle med dem menas de serskilda grunder, som i 8 123 omtalas, så är otydligheten icke afbjelpt. Vi kunna ännu för oss omöjligt förklara, hvarföre icke ordställningen i 8 18 för val å landet gjorts mera lik med den för val i städerna i 8 20, så att maximum för rösträtt i den förra blifvit lika klart bestämdt, som i den sednare. Framför allt synes det hafva varit nödigt, att genom en tydligare redaktion af 8 23 borttaga all ovisshet, huruvida de som rösta för jordegendom, endast få rösta i en af de begge afdelningarne. Då hade likväl ännu bjertare framstått det olämpliga förhållendet, att t. ex. en embetseller tjersteman, som har öfver 800 rdr rgds il lön, eller en fabrikör, som har öfver 800 rdr i årliz inkomst, få rösta direkt i den ena, och, in de hafva en lika hemmansdel, äfven få rösta på elektorer i den andra afdelningen. ! M—m—— — Då de beskyllningar, Nerikes Allehanda, vid öppnandet af Örebro möte gjorde emot Örebro Reformsällskaps ordförande, blifvit af några reaktionära tidningar spridt, äfven i andra orter, och på ett sätt som skulle det låga anfallet haft något skäl för sig, anse vi Oss: böra intaga följande, -som ,Örebro Tidning härom bar att meddela: Från Näsby församlings fattigvårdsstyrelse hafva inkomn:it nedanstående skrifter, med anmodan att få desamma uti vårt blad allmängjorde: s Att under de år, alltsedan år 1824, då hr ryttmästaren C. R. Tersmeden, först såsom arrendator och sedan, 4822, såsom egare tillträdde Medinge egendom med underlydande torp och lägenheter, och intill närvarande stund ingen enda å nämnde egendom boende person såsom fattig blifvit i afseende på husrum eller för dess nödtorftiga bergning öfverlemnad till eller mottagen af Näsby församlings fattigförsörjning, samt att under denna tid, såvidt oss är bekant. ingen erda, vare sig äldre eller yngre, utgått att förmedelst tiggande finna uppehälle; : utan har hr ryttmästare Tersmeden så behandlat !: sitt folk, att tiggeri är obehöfligt (hvilket är förhållandet inom hela denna församling); äfvensom att de i och för jordbruket under Medinge begagnade l arbetare, som äro gifta, och följaktligen hafva egna hushåll, setat på sine torp och lägenheter dels under loppet af flere generationer, son efter far, dels äfven mellan 20 och 30 år; och att ingen under! s s först uppgifne tid blifvit, hvad man kallar, ifrån egendomen vräkt, utan att afgång, med högst fåls undantag, skett endast genom döden. Deita betyga: undertecknade, ledamöter af Näsby församlings fattigvårdsstyrelse: A. Wessman Anders Jansson ; i Lia, häradsdomare. i Löfboda, nämndeman. Lars Andersson Olof Andersson l i Hustorp, f. d. nämndeman. i Boängen. l Undertecknade, skattebönder inom Näsby försam-s ling, instämma till alla delar i hvad här ofvan afi fattigvårdsstyrelsen är yttradt, och få vi, sedan tilll; vår kunskap kommit, att tidningen Nerikes Allehanda på ett skändligt sätt med osanningar öfver-. hopat hr ryttmästaren Tersmeden, såsom en gärd af I rtättvisa förklara, att han af oss eger ett stort föri troende; att vi högst ogerna afgöra våra kommu-l! nala angelägenheter, utan alt höra hans råd, hvilka ( nästan alltid tjena oss till ledning; samt att vi tilll, följe af allt detta för honom hyse en sann högakt-, ning, hvilken vi äfven tro delas afalla redbara inom 1 länet, som känna honom. Men han har haft det politiska mod, att föra folkets och skatteailn ogens talan, och detta lärer vara nog för att blifva utsatt! för Nerikes Allehandas smutskastning. Vi svenskels bönder älska rättvisa åt hvar man; vi hoppas der-ls före att det af Christus uttalade ordet: älsker eders inbördes,, slutligen må göra sig gällande, och att c följaktligen både de redbare män, som föra vår ta-); lan, äfvensom vi sjelfve, må komma i åtnjutande : af rättvisa, såväl i moraliskt som politiskt hänseende. ! Anders Andersson d. ä., Erik Ersson, i Lia. i Bäcktorp. c Anders Janson, Anders Olsson, 1 i Lia. i Skinnartorp. l1 Anders Andersson d. y., Abr. Abrahamsson, l, i Lia. i Ullersäter. Olof Larsson, Olof Olsson, l i Lia. i Hunstorp. S Nils Hjorth, Lars Jansson, i Wanneboda. i Löfboda. 1 De förhållanden, som genom ofvan införde bevis ådagaläggas, äro visserligen inom Nerike så väl be-lt kanta, att alla bevis derföre kunde anses öfverflö-. diga; men då man känner huru gerna de, som I frukta reformsällskaperna och deras verksamhet, söka att genom personliga smädelser motverka denna verksamhet, kan man icke annat än gilla att de män. l som bäst äro i tillfälle och mest behörige att veder-1 lägga smädelserna — här ledamöterna af fattigvår-lc den samt skattebönderna i den socken der hr Ter-lt smeden är boende — offentligen framträda så, som I nu skett. Ett sådant offentligt framträdande bör så mycket mera gillas och aktas, som det onekligen ; visar ett mod, hvilket tyvärr eljest ofta nog saknas, så snart det gäller att blottställa sig för nidskrifter!l och smädelser i tryck, hvilka naturligtvis alltid! kunna vara att befara af dem, som drista uppträda j(q 1 4 mot tidnings-paskillanter. ——t———