VUTLKDHAIHIITLe TJ UU Y1D ARVHIFHOULIE ISIGE adl Aer. vid en ålder af 27—28 år, af en adelig magyarisk dam vald till representant för hennes adliga rätt (seigneurie) på landtdagen. I denna legenskap sände han denna dam periodiska bref med berättelse om församlingens verksamhet. I Bristen af tidningspress gaf dessa bref en stor betydelse; de gingo hand från hand; man tog först skriftliga och sedan lithografierade kopior deraf. Den unge representantens rykte hade redan väckt de österrikiska autoriteternas misstanke, och de begagnade sig derföre af det tillfälle hvarpå de väntat. De lithografiska brefven blefvo klassificerade till kategorien tidningar, hvilkas utgifvande utan bevillnings erläggande voro förbjudna i Ungern. Kossuth arresterades, och det dröjde i 2:ne år, innan hans sak kom för. Först 1839 föll ändteligen domen, som fastställde 1 års fängelse, oberäknad den tid han redan varit beröfvad friheten. Han lemnade år 1840 sitt fängelse för att uppträda såsom dån magyariska oppositionens ledare på landtdagen. De följande 8 åren fortgingo under en oupphörlig strid å hans sida, dels för att fylla de brister, som tidens tand förorsakat i den magyariska författningen, dels att till en nation förena de särskilda stammarne på Ungerns område. Hans ihärdiga journalistiska strid hade på den tiden burit sina frukter. Då han lemnade fängelset började han utgifvandet af ett dagblad, Pesth Herlab, och oaktadt beslager, förföljelse och österrikiska polisförfattningar, lyckades han skaffa densamma cirkulation, och fortsatte med dess utgifvande till början af förlidet år. Mera än ett parti betraktade med afund Kossuths inflytande på landtdagen. Icke blott den österrikiska regeringens ständiga medhållare,utan äfven den populära och rika Szeckeni och de ultra-aristokratiska magyarerna sökte att undaptränga honom, Szeckeni var välbevandrad i det vestra Europas politiska litteratur och förtrolig med de mest framåtgående idcer, men det saknades honom denna höga moraliska tro, som är det poetiska elementet i Kossuths karaktär; och medan den sistnämnde ifrigt sysselsatte sig med att befordra inrättandet af skolor, att organisera municipalväsendet, m. m., samt yrkade på en gradvis utsträckning af valrätten, knotade Szeckeni, hvarje gång det behöfdes penningar, eller en verksamhet användes, som ej gick ut på att direkte befordra landets materiella civilisation. ÅA andra sidan bekämpade det fornmagyariska öfverherraväldets anhängare hvarje steg, som gick ut på att höja kroater och slovaker till samma ståndpunkt som magyarerna. Men Kossuth kämpade manligt, och då det sista årets stora händelser inträdde, hade han tillförsäkrat sig om varmt understöd af allal utgreningar af det nationella partiet, likasom! han hade förstått bereda framgång åt sina egna! visa och patriotiska åsigter. Genom att gifva städernas befolkning andel i valet af kommunens embetsmän, hade han banat vägen för allmänna indirekta val. Politiska rättigheter meddelades hela Ungern med tillhörande länder utan åtskilnad på stammar eller språk. Servierna försäkrades om fri utöfning afl deras grekiska religionslära. Men Kossuths största och vigtigaste handling var, att han som finansminister i den första ungerska minister, som bestod af infödingar, föreslog afskaffandet af alla adelns rättigheter mot ersättning från statens sida till den expropricerade adeln. Den österrikiska regeringens sannolika taktik var således förutsedd och förekommen. Uti Galizien hade denna regering icke blygts eller fruktat för att appellera till det skändligaste plundringssystem, och att framkalla ett bondekrig mot adeln. Ännu i år meddelade dess organer, att bästa sättet att styra Lombardiet var att plundra de rike, hvilken förklaring efterföljdes af ett dekret om utskrifvandet af 80 millioner i assignationer, samt marskalk Radetzkys hotelse att godtgöra de fattiga milanesarnes förluster med Littas och Borromeas besittningar. I samma anda handlade Schlick och Jellachich i Ungern, i det de officielt gåfvo löften om en agrarisk delning.l Men den ungerska befolkningen lyssnade icke ; till dessa skamliga, uppretande proklamationer, och blomman af den magyariska adeln tjenar. Kossuth med innerligaste tillgifvenhet. Ota-!; liga lögner äro utspridda angående dess förmenta missnöje. Vi behöfva blott nämna ett i 2 1 1 l ) ) ) 6 exempel: Korrespondenten till ett Londonsblad berättade om en rörelse af magnaterna i Pressburg till fördel för Österrike; saken förhåller sig i korthet som följer: magnaternan voro nemligen ett ringa antal österrikiska embetsmän, som hade kommit tillsammans och . utfärdat en proklamation för upprättandet af! ett regemente i kejserligt intresse. Efter trenne. veckors förlopp mönstrades blott 75 soldater. Kossuths välförtjenta inflytande är således ingalunda förminskadt bland de magyariska höfdingarne eller de stammar, som förut lydde under deras välde. Esterhazyerne, Telekierne, Bathyanyerne, Palfyerne hafva alla representanter i Kossuths råd och här. an har varit i stånd att offentliggöra den kroatiska mnationens protest mot besluten af den församling, som af Jellachich sammankallades i Agram, under belägringstillståndets tvång. Magyar på mödernet och Slovak på fädernet, blef Kossuth den förenade nationalitetens representant. När sakernas ordning och tillförlitliga underrättelser sätta den europeiska publiken bättre än nu i stånd att skärskåda Ungerns inre politik, tro vi, att dess dom skall rättfärdiga den entusiastiska enhällighet, hvarmed Kossuths landsmän hafva byggt sin förhoppning om oafhängighet på hans mod, vishet och uthållighet. t 1 1 BOKHANDELS-BULLETIN. i Sjelte bandet af Es. Tegners samlade skrif-l1 ter, som nyligen lemnat pressen, behöfver likts de föregående endast annonsera sin tillvaro fört att med detsamma vara hos publiken recense-ll radt. Tegners porträtt, graveradt af Ruckman, 1 medföljer detta band och gör det derigenom le