VUTLKDHAIHIITLe TJ UU Y1D ARVHIFHOULIE ISIGE adl Aer.
vid en ålder af 27—28 år, af en adelig ma-
gyarisk dam vald till representant för hennes
adliga rätt (seigneurie) på landtdagen. I denna
legenskap sände han denna dam periodiska bref
med berättelse om församlingens verksamhet.
I Bristen af tidningspress gaf dessa bref en stor
betydelse; de gingo hand från hand; man tog
först skriftliga och sedan lithografierade kopior
deraf. Den unge representantens rykte hade
redan väckt de österrikiska autoriteternas miss-
tanke, och de begagnade sig derföre af det till-
fälle hvarpå de väntat. De lithografiska bref-
ven blefvo klassificerade till kategorien tid-
ningar, hvilkas utgifvande utan bevillnings er-
läggande voro förbjudna i Ungern. Kossuth
arresterades, och det dröjde i 2:ne år, innan
hans sak kom för. Först 1839 föll ändte-
ligen domen, som fastställde 1 års fängelse,
oberäknad den tid han redan varit beröfvad
friheten. Han lemnade år 1840 sitt fängelse
för att uppträda såsom dån magyariska oppo-
sitionens ledare på landtdagen. De följande
8 åren fortgingo under en oupphörlig strid å
hans sida, dels för att fylla de brister, som
tidens tand förorsakat i den magyariska för-
fattningen, dels att till en nation förena de
särskilda stammarne på Ungerns område. Hans
ihärdiga journalistiska strid hade på den tiden
burit sina frukter. Då han lemnade fängelset
började han utgifvandet af ett dagblad, Pesth
Herlab, och oaktadt beslager, förföljelse och
österrikiska polisförfattningar, lyckades han
skaffa densamma cirkulation, och fortsatte med
dess utgifvande till början af förlidet år. Mera
än ett parti betraktade med afund Kossuths
inflytande på landtdagen. Icke blott den öster-
rikiska regeringens ständiga medhållare,- utan
äfven den populära och rika Szeckeni och de
ultra-aristokratiska magyarerna sökte att un-
daptränga honom,
Szeckeni var välbevandrad i det vestra Eu-
ropas politiska litteratur och förtrolig med de
mest framåtgående idcer, men det saknades
honom denna höga moraliska tro, som är det
poetiska elementet i Kossuths karaktär; och
medan den sistnämnde ifrigt sysselsatte sig med
att befordra inrättandet af skolor, att organi-
sera municipalväsendet, m. m., samt yrkade på
en gradvis utsträckning af valrätten, knotade
Szeckeni, hvarje gång det behöfdes penningar,
eller en verksamhet användes, som ej gick ut
på att direkte befordra landets materiella ci-
vilisation. ÅA andra sidan bekämpade det forn-
magyariska öfverherraväldets anhängare hvarje
steg, som gick ut på att höja kroater och slo-
vaker till samma ståndpunkt som magyarerna.
Men Kossuth kämpade manligt, och då det si-
sta årets stora händelser inträdde, hade han
tillförsäkrat sig om varmt understöd af allal
utgreningar af det nationella partiet, likasom!
han hade förstått bereda framgång åt sina egna!
visa och patriotiska åsigter. Genom att
gifva städernas befolkning andel i valet
af kommunens embetsmän, hade han banat vä-
gen för allmänna indirekta val. Politiska rät-
tigheter meddelades hela Ungern med tillhö-
rande länder utan åtskilnad på stammar eller
språk. Servierna försäkrades om fri utöfning afl
deras grekiska religionslära. Men Kossuths
största och vigtigaste handling var, att han
som finansminister i den första ungerska mini-
ster, som bestod af infödingar, föreslog afskaf-
fandet af alla adelns rättigheter mot ersätt-
ning från statens sida till den expropricerade
adeln. Den österrikiska regeringens sannolika
taktik var således förutsedd och förekommen.
Uti Galizien hade denna regering icke blygts
eller fruktat för att appellera till det skändli-
gaste plundringssystem, och att framkalla ett
bondekrig mot adeln. Ännu i år meddelade
dess organer, att bästa sättet att styra Lom-
bardiet var att plundra de rike, hvilken för-
klaring efterföljdes af ett dekret om utskrif-
vandet af 80 millioner i assignationer, samt mar-
skalk Radetzkys hotelse att godtgöra de fattiga
milanesarnes förluster med Littas och Borro-
meas besittningar. I samma anda handlade
Schlick och Jellachich i Ungern, i det de of-
ficielt gåfvo löften om en agrarisk delning.l
Men den ungerska befolkningen lyssnade icke ;
till dessa skamliga, uppretande proklamationer,
och blomman af den magyariska adeln tjenar.
Kossuth med innerligaste tillgifvenhet. Ota-!;
liga lögner äro utspridda angående dess för-
menta missnöje. Vi behöfva blott nämna ett i
2
1
1
l
)
)
)
6
exempel: Korrespondenten till ett Londons-
blad berättade om en rörelse af magnaterna i
Pressburg till fördel för Österrike; saken för-
håller sig i korthet som följer: magnaternan
voro nemligen ett ringa antal österrikiska em-
betsmän, som hade kommit tillsammans och .
utfärdat en proklamation för upprättandet af!
ett regemente i kejserligt intresse. Efter trenne.
veckors förlopp mönstrades blott 75 soldater.
Kossuths välförtjenta inflytande är således
ingalunda förminskadt bland de magyariska
höfdingarne eller de stammar, som förut lydde
under deras välde. Esterhazyerne, Telekierne,
Bathyanyerne, Palfyerne hafva alla represen-
tanter i Kossuths råd och här. an har varit
i stånd att offentliggöra den kroatiska mnatio-
nens protest mot besluten af den församling,
som af Jellachich sammankallades i Agram,
under belägringstillståndets tvång. Magyar på
mödernet och Slovak på fädernet, blef Kos-
suth den förenade nationalitetens representant.
När sakernas ordning och tillförlitliga under-
rättelser sätta den europeiska publiken bättre
än nu i stånd att skärskåda Ungerns inre po-
litik, tro vi, att dess dom skall rättfärdiga den
entusiastiska enhällighet, hvarmed Kossuths
landsmän hafva byggt sin förhoppning om oaf-
hängighet på hans mod, vishet och uthållighet.
t
1
1
BOKHANDELS-BULLETIN. i
Sjelte bandet af Es. Tegners samlade skrif-l1
ter, som nyligen lemnat pressen, behöfver likts
de föregående endast annonsera sin tillvaro fört
att med detsamma vara hos publiken recense-ll
radt. Tegners porträtt, graveradt af Ruckman, 1
medföljer detta band och gör det derigenom le