Redan sedan 1825 vände sig hela den parlamentariska rörelsen i Ungern, den gamla ungerska, d. v. s. äfven den aristokratiska oppositionens agitation — och i ständertaffeln var denna nästan alltid i majoriteten — hufvudsakligast kring frågan om de icke adliges emancipation, samt en fullkomlig jemlikhet mellan aristokratien och det fattiga skattskyldiga folket (misera et contribuens plebs). Ständerna, ehuru rent aristokratiskt sammansatta, hade äfven nu att bekämpa den österrikiska regeringen och hennes anhängare i Ungern. Baron Wesselenyi inkastades till och med i häkte, emedan han för öppet lät det österrikiska kabinettet förstå, att man ganska väl kände, hvarföre man fortfarande ville påtruga den ungerska och galiziska adeln bibehållandet af dess privilegier. — Aret 1848, som öfverallt krossade gamla privilegier, förde äfven i Ungern den sedan 20 år fortsatta striden mot den gamla aristokratiska författningen till ett segerrikt slut; och det bästa bevis, att ungrarne i sjelfva verket ej äro en aristokratisk nation, ligger deruti, att den gamla Ständerkammaren och Magnattaffeln, ehuru uteslutande sammansalle af bördsoch penningearistokrater, icke blott beröfvade sig sjelfva de politiska privilegierna, utan derjemte gjorde de största materiella uppoffringar. 1:o Beslöto de böndernas emancipation, genom upphäfvande af roboten och alla landräntor. Härigenom förvandlades millioner af allmogen till fria jordägare och sattes derigenom i stånd att blifva frie män och frie statsborgare. Det offer, som adeln frivilligt gjorde genom detta beslut, var oerhördt och fordrade verkligen ett heroiskt beslut; ty nästan hälften af sin egendom måste den adlige egendomsherrn i följd deraf nedlägga på fäderneslandets altare; ja, många adelsmän af mindre förmögenhet förlorade nästan sin hela inkomst, och huru oerhörd förlusten var för den förmögnare adeln, inhemtas af följande exempel. På furst Esterhazys gods hade robboten gifvit 3 procents ränta å ett kapital af 37 millioner gyllen, eller den lilla nätta årliga revenyen 1,850,000 gyllen. På grefve Keglewies gods i Karpaterna hade samma räntor representerat ett kapital af 16 millioner gyllen. Nu heter det väl, att staten skall gifva jordägaren en billig skadeersättning, men det är hvarken bestämdt till hvad belopp eller af hvilka fonder den skall utgå. Emedlertid är det nu ett faktum, att bonden, i anledning af ifrågavarande beslut, är fri utan skadeersättning. Men en nation, som är i stånd att ge-l nom sina aristokratiska representanter bringa sådana offer åt frihetens sak, kan väl förtjena namnet ridderlig, men minst af allt aristokratisk. 2:0 Beslöts enhälligt i Ständerhuset och Magnattaffeln upphäfvandet af den adliga jordäga-! rens befrielse från skatter och onera, så att i Ungern, der adeln hittills var fri från alla afgifter och onera till staten, en fullkomlig skattejemlikhet hädanefter äger rum. Och det gafs intet junkerparlament, hvilket, såsom våra (Preussens) herrar från Markerna och Pomern, vågade blott föreslå en skadeersättning, sådan som Bälow-Cummerow och gelikar fordrat. 3:o Upphäfdes adelns hittills privilegierade domarestånd, och juryinrätltningar infördes i hela Ungern. Härmed afstod adeln från ett af sina inflytelserikaste privilegier. 4:0 Upphäfdes det gamla folkrepresentationssättet, och den allmänna rösträtten infördes. Väl fastställdes här en inskränkning, som betingade valrätten genom en ringa förmögenhet, som knappt förslår till uppehälle. Hvar och en, som äger ett kapital, eller en jordlapp till ett värde af 300 gyllen, eller en inkomst af. 100 gyllen, förvärfvad på hvad sätt som helst, vare sig ock genom handarbete, hvarje handt-, ; verkare o. s. v. är väljare och valbar. Detta är för Ungern ett framsteg, jemförelsevis större än hos oss oinskränkt valrätt; och om än icke rent demokratiskt, likväl ett med dervarande. förhållanden fullkomligt qvadrerande framsteg; på demokratiens väg. : 5:o Garanterades alla religioners emancipa-ls tion, samt alla kyrkliga samfunds frihet ochi lika rätt. Väl förefanns i det egentliga Un-, ;ern redan länge religionsfrihet; men uti några ; srannländer, uti Kroatien och några serviska; komitater, var på ena stället den katolska, på ett annat den grekisk-katolska kyrkan privile-e sierad, så att i Kroatien till exempel ingen cg protestant kunde vinna embeten och värdig-1 heter. Alla dessa provinsiella inskränkningar upphäfdes af den ungerska riksdagen. l Vi fråga nu hvarje oväldig läsare, om den politiska rörelsen i Ungern icke antyder enl, lemokratisk karaktär, eller åtminstone har eng hufvudsakligen demokratisk riktning? Utan , att specielt anföra de många inskränkningar, r som konungadömet underkastades genom den:s nya författningen, såsom det suspensiva vetot!y ete., kan man således dristigt påstå, att ung-1 rarnes strid motden oktrojerade författningen,lt mot den oktrojerade robotlagen och öfriga afl. den österrikiska regeringen påfrugade institu1 r k I h ioner är en frihetens strid mot absolutismen. — —Ä— — För dem af våra läsare, som med uppmärkamhet följt de ungerska händelsernas utvecking, torde det icke sakna intresse att inhemta len engelska pressens ståndpunkt uti denna råga. The Times, som hela tiden tagit österikiska kabinettets parti, har likväl icke tillrott sig att försvara tillkallandet af rysk hjelp, och beklagar sig nu öfver den vidunderliga politiken, att österrike, på samma gång det änder armer mot Rom och vestra Tyskland, nkallar en fremmande makt att bekriga sinal. gna undersåter, och drager slutligen af detta 1 örfarande den slutsatsen, att en så beskaffadl VAlitilhactvaffar cm maÄAlf MNatta är radan att