IOLv UU UTSCUlIBRA UVIBKGIISGLIUIICI. sal Ssd HULL falla
ligger i sakens natur, och det ständiga trassel detta
detachement medför, olägenheterna af transporten
dit och derifrån, vid täta nödiga ombyten, underl
alla årstider. synnerligen under exercistiden. då dessa
ombyten ske hvar tredje vecka, för att låta fältar-
tilleristerna der få deltaga uti alla de oliktidiga de-
larne af regementets exercis, förorsaka en obeskriflig
oreda och bidraga icke litet till det regementets sär-
skilda lidanden. På de fästningar, derständiga kom-
panier äro förlagde, förefinnas ej dessa obehaglighe-
ter. Kompanichefen är der densamma för längre
tid. Underbefäl och manskap likaså. Öfrige office-
rare ombytas der ärligen, icke såsom här hvarannan
månad. Bestodes, såsom det borde, resekostnaden
härför af kronan, vore i besparingen häraf äfven ett
statsskäl. Nu drabbar detta befälets egen pung;
men för truppen kostar dock kronoskjutsen på re-
qvirerade skärgårdsfarkoster alltid några hundra rår
årligen, hvilka då kunde staten besparas. Att tjen-
sten skulle bestridas bättre af der vande, och för sin
tjenstetid bosatte soldater, kan icke betviflas, och
har densamma icke på de andra fästningarne, der
det är stäldt på så sätt, blifvit öfverklagad. Denna
tjenstgöring är så olika med fältartilleriets, icke al-
lenast i hvad som rörer den olika exercisen medå
fästningsbestyckningen, utan äfven med fångbevak-
ningen, med rodder och segelfart för kommunikatio-
nen med fasta landet. Blefve en ständig garnison
förlagd äfven på Elfsborg, behöfde icke fältartilleri-
sterna så oupphörligt frånryckas sina mera väsendt-
liga åligganden och öfningarne derföre, ridning och
hästskötsel inbegripne.
Ett kompani af 3 underofficerare, 4 förste och 4
andre konstaplar, 4 spel och 69 artillerister, summa
75 man i nummer, eller samma styrka, som öfrige
depOtkompanier, borde således först vid en sådan
reorganisation uttagas och till Elfsborgs fästning för-
läggas, och kunde detta manskap genomgå rekryt-
skolan vid fältartillerict, och således i nödfall der
kunna användas, hvartill nu äfven de öfrige depöt-
kompanierne äro afsedde.
Utaf återstoden af fältartilleriets underbefäl och
manskap, 93 underofficerare, 46 batteritrumpetare,
79 förste konstap:ar, 424 andre konstaplar, 63 af-
delningstrumpetare, 1667 artillerister och 32 handt-
verkare behöfdes till 8 ridande batterier å 4 ka-
noner, hvardera af 75 man i nummer, (deraf 65 ar-
tillerister) följande styrka: nemligen 24 underoffice-
rare, 8 batteritrumpetare, 24 förste, 32 andre kon-
staplar, 46 afdelningstrumpetare, 520 artillerister och
8 handtverkare.
Resten räckte i det närmaste till 22 åkande bat-
terier af samma kanonantal (42 förlagde i Stockholm,
40 i Götheborg) af 3 underofiicerare, 4 batteritrum-
petare, 3 förste, 4 andre konstaplar, 2 afdelnings-
trumpetare, 52 artillerister och 4 handtverkare, eller
62 man i nummer på hvarje.
En brist uppstode väl härvid af 414 förste kon-
staplar, emedan blott 35 finnas på hvarje helbatteri
och af 44 batteritrumpetare, emedan jag räknat 4
sådan äfven på hvarje af halfbatterierne — men 3
underofficerare, 3 afdelningstrumpetare och 3 artille-
rister blefve i stället öfver. Räckte icke besparingen
härföre till de flere förste konstaplar och batteri-
trumpetarne, som behöfdes, så kunde ännu ett par
nummer indragas per batteri — och tror jag, att
om artilleristernes antal blefve t. ex. 63 och 3592, så
behöfdes icke någon ny kostnad.
Jag har icke yrkat förökandet af dessa halfva bat-
terier till den styrka, de i första organisationen be-
räknades, eller efter 150 man för alla helbatterierna,
samt har för bildandet af ett depötkompani föreslagit
reduktion af ett helt fältbatteri. Jag har endast haft:
för ögonen hvad som med nu befintlige tillgångar,
kunde låta sig göra, utan att behöfva uppskjuta den
nödvändiga förändringen i organisationen, tills medel
af ökade riksdagsanslag möjligen kunde blifva att tillgå.
Hästarne skulle delas efter samma grunder, med
ett servis-anspann på hvarje sådant batteri, på freds-
fot. De, som blefve öfver, kunde fördelas på de öf-
rige eller afsättas såsom disponible åt divisionsche-
ferne 0. s. Vv. Materielen till det indragna fältbat-
teriet anslås åt det nybildade batteriet i Norrland.
Vid ett ridande 492-b:gt hbalfbatteri åtgår 44 man
i linien, oberäknadt befälsnummer, vid ett 6-t:t: 40,
— vid ett åkande 12-T:t 38, vid ett 6-:t 34 —J.
utom manskapet vid parken. Deraf synes att num-,
merstyrkan per batteri, äfven med antagande af nära
20 man sjuka, rekryter och vakanser, blefve till-
räcklig för exercisfälltet, isynnerhet vid de ridande
batterierne. Att för de olika tT:talen göra batteri-
erne af olika styrka, efter de på fältfot behöfva olika
antal manskap, vore för tjensten i fred olämpligt.
För ett fålttåg måste de i alla fall komplettera
hvarandra, eller från depötkompanierne eller bevä-
ringen göras så fulltaliga, som behofvet af den stora
parken fordrar. Tygstatskompanierne borde äfven
då vara att påräkna till fyllnad af vissa nummer.
Hvarje divisionschef blifver genom denna reglering
slutligen befälhafvare öfver 4 batterier, hvarigenom
likhet i dess befäl, med motsvarande grader af an-
dra vapen, der en bataljonschef har under sig A
kompanier eller 5 sqvadroner — bereddes. Park-
kapitens-funktionen bortfölle af sig sjelf, såsom lämp-
igast tillhörande batterichefen sjelf.
Någon löneförhöjning för majorerna, men framför
Ut för öfverstelöjtnanten är sluteligen mitt sista yr-
ande. Genom att upphäfva deras författningsenligal.
kyldighet att hålla egen tjenstehäst, kunde någonlå
åidan dem tilldelas. Till skrifmaterialier för den?
mödiga divisionsexpeditionen bestås årligen 40 rdr,l!
om divisionscheferne nu bekosta journaler m. m.lY
ör, så att adjutin!erne få hålla sig sjelfva med pap-?
cr, likasom hafva besväret för ingenting. Genomi
upphörande af dessa expeditioner blefve detta en till
sång, hvarigenom öfverstelöjtnanten nära på kunde
beredas lika stora inkomster med majorerne. men
jag medger gerna, att vore ej mera vunnet med den
reformen, så lönade den knapt mödan, likasom att,
om ej större löneförmåner kunna dessa grader be-
viljas, blifva de ändå allt för ömkliga.
Dessa alla, visserligen många, men obetydliga för-
indringar ligga så nära för handen, äro så lätt verk-
ställbara, och skulle så otroligt gagna hela vapnet,
att jag icke kan föreställa mig en enda grundad in-
vändning deremot. Skola de då icke kunna snart
emotses ?
Jag tror det icke. Jag har ofvan yttrat min fruk-
jan för våra dagars reformer. Fleres tankar skola
vid sådane tillfällen höras och nya oförsökta projek-
er framställas. Den ene anser då kanske att 5, en
innan att 6 kanoners batterier vore den lämpliga-
ste medelvägen. Önskan att på samma gång refor-
mera läroverket, öka batterierne, och att först be-
ceda medel till en. generalreform på en gång, skallls
Jå göra sig gällande. Att indraga en enda kapitens-l?
ön för att bättre kunna tillgodose de öfriga är en
knapt tänkbar åtgärd, ty de där småsportlerne, soml(
man får af många löner och många fullmagter, äro
alltför omutliga. Hellre skall man då begära nya,
. ex. under förevändning att de behöfvas till det
nya. batteriet i Norrland, oaktadt antalet befälsplat-
ser är stort nog. Kanske skall man begära anslag
Lill större underlöjtnantslöner, i det hopp att deri-
genom kunna locka några närsynte i fällan. I dessa
löners njugghet ligger dock icke felet, och ingenting
vore dermed vunnet, om dessa än fördubblades d. v.
s. gjordes större än både löjtnapts- och kaptenslö-
nerne tv dertill vill icke mycket till. Om läsaren
mm
-— - - of BR FR