I vanligen stå under särskildt befäl — visserligen icke Iden bästa möjliga. I chef blifva frestad att, bland en sådan mängd solIför det goda värfningsprisets skull, utan att beräkna, latt en eller några sådana instuckna hvarje år snart ljetter, såras de bättre kamraternes ambition, nedJoch afvändes håg och lust för ynglingar med. moti ring i mindre godt skick slitas till sista tråden, kan ej alltid emotstås, just i hoppet att bland mängden len gång blifvit börjad, händer nog att underhållet I fortsättes i samma anda. SaLIUDI GIUTA PLLALRIRASL UTI IVAAITITILS fAVSISTIE, Mn Ider fredsoch garnisonstjensten, de flesta olägenheterna. Under en enda persons omedelbara befäl, af honom värfvade, beklädda, utrustade och logerade, samt aflönade, blir värfning, beklädnad, utredning och inqvartering af dessa 495 till 450 man — några spel och tygstats-artillerister undantagne, som Huru lätt kan icke en batteri dater, insätta en eller ett par dåliga kapitulanter, skämma hållning och anda uti det hela, och att genom uppblandning med några stygga, ömkliga susättes deras anseende bland andra samhällsklasser satta egenskaper att låta sig inflickas i ett sådant sällskap, och att alltså värfningen på det hela försvåras. Frestelsen att låta en eller annan mundeundangömma den så utrustade; och sedan metoden Finnes dertill en detachementsort, aflägsnad från regementsbefälets dagliga tillsyn, så är frestelsen ännu större att rekapitulera och dit förvisa de soldater, som man skäms för, och de munderingar, som trotsa vanliga skräddares uppImånga att göra med, behandlar man gerna deras -Ichef kan icke gerna hinna att ens lära känna en lappningsförmåga. Tillsynen blir slutligen icke den ömma, faderliga som den borde. Der man har så angelägenheter, deras klagan i slump, och en batterisådan mängd soldater till deras lynnen och egenska-lelier mera än något gardeskompani behöfver under eller 6 batterichefer kan slutligen icke hafva de reminoritet eller majoritet vanligen alltid har mindre per, under deras få kapitulationsår, så, som han I borde det, för att rätt kunna vara, under denna tid, deras ende förmyndare och målsman. Vi måste llägga märke till, att ett batteris presenterstyrka redan hemma i garnisonen, emellan exercistiderne, vid somliga regementen går till omkring 80 man, den tiden hålla i tjenstgöring. Täflan emellan 4 sultater, som emellan 8 eller 42, emedan en fåtalig Å lösande af den afgående batterichefens rustkammare, leller nödig kredit dertill, icke så lätt att anskaffa Ibatterierna består dock i det ömmande tvång, som lligen högst beklagansvärda ställning i ekonoIbra mörka förhoppningarne om fortkomst och ut-, Jmenten och corpser är förhållandet mellan sqvadronsTeller kompani-chefsplatserna och de grader, som vänta Iregementerne finnas 8 kompanichefer för inalles 24 hvilket utvisar proportionen — 41: 3. Tyngre kaptener (49 tills vidare) och 8 depötkaptener, Isumma 46, samt för 59 löjtnanter och 59 underlöjtlinqvarteringen, som beräknas högre, är yngre kapatt betyda, än en manstark. AÅndtligen är det förlagskapital af 5till 6000 rdr, som erfordras till inför en förut redan skuldsat! kapten. Det aldra väsendtligaste skälet för itudelandet af! förefinnes att behjerta de yngre kaptenernes verkmiskt hänseende, och att upphjelpa de i sanning komst för de yngre graderne. Vid alla andra regepå deras upphinnande, lyckligare. Vid fotgardeslöjtnanter och underlöjtnanter, och ungefär enahanda förhållande existerar vid hela den öfriga armeen, Vid alla tre artilleri-regementerne tillkopa finnes endast 46 batteri-chefsplatser för 46 andra äldre kaptener, 22 nanter — inalles 464 officerare, eller proportionen 4: 40. Att hvar 40:e officer kan hoppas att, i in tur, en gång på sin ålderdom blifva batterichef, är visserligen icke egnadt att lifva förhoppningarne. Utan de mest nedslående känslor af misströstan kan man icke begära, att den långa banan skall tillryggaläggas, under hvilken sannolikheten att nå målet förhåller sig till sannolikheten att aldrig hinna fram, likasom 4: 40. Vid ett regemente med 23 (22) kaptener äro nu 6 batterichefer, hvarförutom 3 dock äfven äro befälhafvare vid depötkompanierna. Det vill säga 14 (13), mera än dubbelt så många, gå utan ett pas-! sande befäl, eller vänta derpå, och äro under tiden, vid lefnadsåren mellan 38 och 48 afspisade med en lön, hvars otillräcklighet är lika lätt tänkbar som beskriflig. Under denna tid är väl ej tjenstgöringen så sträng som subaltern-officerns; men utom tenens lönebehållning också nära densamma med löjtnantens. Till detta förhållande gifves ingen motsvarighet inom hela statskroppen. Det är icke möjligt, att en yngre kapten hunnit så långt, utan att hafva lefvat) upp ett litet kapital, eller åsamkat sig stora skulder. Fastän kapten, tvingas han ännu att fortsätta samma uppoffringar i många år och för sitt vivre hårdt anlita egna tillgångar, detta ju vissare ju äldre han blifvit. Jag frågar ännu en gång, om det är underligt, att ett sådant förhållande, inom artilleriets alla grader, alstrat missnöje med dess öde, eller slöhet och liknöjdhet, hvilket allt mäste hafva ett olyck-! ligt inflytande på det hela. Må man icke invända, att om de yngre få vänta, så är brödstycket så mycket fetare, och att de i sin tur ändock hinna dit. Det första är sannt, och vinsten på ett halft batteri skall icke alltid kunna bli hälften så stor, som på ett helt, emedan passevolansaffärerna ej i så stor skala kunna då skötas. Men det sednare är icke säkert, ty till: dessa stora och! ansvarsfulla förtroenden kan och får ej tagas i tur; dertill äro de alltför vigtiga. Emedlertid utnämner icke konungen till dem, såsom vid hela öfriga armöen, der icke konungen sjelf sedermera ens kan! afsätta en kompanichef från detta befäl, utan laga dom och ransakning. Batterichefsbefattningarne vid; artilleriet äro förtroendeposter i generalfälttygmästarens hand, hvilken både tillsätter och entledigar ifrån desamma, från hvilken åtgärd sedan ingen appell gifves. Olikheten i privilegier till artilleriets förfäng (alltsedan 4830 års organisation), kan blott Skicklighet, af denna lilla omständighet visad under fallenhet och duglighet, bedömas. kvarje officers föregående tjenstetid, är emedlertid, chef. Som alla nu icke kunna vara lika skickliga, så måste inträffa, att många blifva förbigångna vid en inträffande ledighet. Men äfven den bästa förmåga kan slappas med åren; håg och rörlighet för det vigtiga och ansträngande kall, som detta chefskap innefattar, förloras, samt mången duglig och förhoppningsfull ofticer se sig nödgad att troppa af, för att egna sig åt tacksammare värf. Dessutom är det gifvet, att ju större skilnaden är mellan batterichefsinkomsterna och de öfriga kapitenernas, ju mera måste regementschefen och generalfälttygmästaren konsiderera dessa förhål-: landen, såväl vid förslagets uppgörande, som innan de besluta sig att afdanka en batterichef, äfvensom! han sjelf väl må besinna sig, innan han begär afj 4 som sig bör, vilkoret för utnämnandet till batteri— — tr — NN j lösning eller afsked. Det vissa är, att yngre kaptenerna få vänta. Händer ock stundom, att någon: kamrat, som under hela sin subalterntid haft goda inkomster och passande verksamhetssfer, för at komma i åthjutande af de beryktade stora batterichefsrevenyerna, plötsligen anmäler sig vid uppstående ledighet. En sådan anses då alltid skicklig och blir föreslagen. Det hörer till konseqvensen,! j att bortovaron från ens rätta tjenst äfven räknas som merit, och det kan måhända vara rigtigt, ty det visar åtminstone skicklighet uti konsten att hålla sig