En andre kapten . . . . från. 500 till 580 rdr. kompanichef, (hvaraf graden består till minst ?;) . 800 950 tredje major . . . . . . . . 1000 andre major . . . . 19200 V förste major eller öfverstelöjtnant . . 4800 Dessa summor äro visserligen i allmänhet till ziffran något mindre än artilleriets, men härvid måste tagas i betraktande, att så väl vid rytteriet, som vid infanteriet, alla regementsbflicerarnes, samt sqvadronsoch kompanichefernes lön alltid består till hufvudsaklig del uti de boställens afkastning, som äro dem anslagne till bostäder, och att dessa vanligen äro så uppskattade, att dubbla räntan, stundom ännu mera, kan deraf tillgodogöras. En kompanichef, hvars boställe är uppskattadt t. ex. till 300 rdr, åtnjuter nemligen först kontanta fyllnaden uti den på stat fastställda lönen 800 rdr eller 500. Om ett sådant boställe, derjemte utarrenderadt, lemnar 4000 rdr i arrende, så tjenar en sådan kapten för 43500 rdr, eller mera än en öfverstelöjtnant vid artilleriet äger i total inkomst. Innebafvare af boställen, som icke äro med karaktershus bebygde, njuta dessutom inqvartering i kontant. Öfrige löntagare, som ej hafva boställen, erhålla nu för tiden oftast i utdelning af de så kallade öfverskottsräntorna, utgörande skillnaden emellan de indragne boställenas uppskattningsvärden, och de summor som dessa, serskildt af löningsdirektionen, för gemensam räkning utarrenderade, verkligen afkasta, årligen rätt anständiga extra inkomster, hvilka med jordbrukets förkofran och förhöjda arrenden årligen stiga, och det har händt, att på underlöjtnanters andel någon gång belöpt sig 80, på löjtnanters 150 rdr utdelning. Ehuru i brist af officiella uppgifter om, och det varierande beloppet af dessa inkasseringar öfver stat — någon bestämd siffra å de samma icke här kan angifvas, så är det gifvet att lönernes totaltelopp derigenom , åtminstone i de högre graderne, ganska betydligt förhöjes, och då skatter och afdrag rätta sig efter de i staten uppgifna lönerne, således för infanteriet äro mindre än för artilleriet, torde det ej vara tvifvel om, att de flesta år, och vid de flesta regementer af infanteriet, den verkliga behållningen uppgår i runda tel till följande summer — nemligen för En underlöjtnant till. oc so so 250 rdr. En andre löjtnant oo. ss ss so so 380 En förste löjtnant . . . . . . . . 300 En andre kapten . . . . . — — . 650 En kompanichef . . . . 41000 En major och öfverstelöjtnant från 1400—2000 hvilket utgör nära samma, eller betydligt högre, åtminstene bättre graderade vilkor än artilleriets motsvarande :grader åtnjuta. Från detta allmänna förhållande göra Skånska infanteriregementerne, i anseende till deras få egna boställen, väsentligt undantag, äfvenså Dalregementet, der arrendena icke betalas högre än efter uppskattningsvärdet; kanske äfven ett eller annat af de öfriga; men om endast några få exempel på högre löner vid indelta infanteriet, och sådane exempel lemna alla de afsutne rusthållsregementerna, är vid artilleriet, kunde anföras, så mäste ett sådant förhållande väl befinnas uppoch nedvändt. Wermlends fältjägareregemente och Beväringsregementerna hafva äfvenså inga extra inkomster utöfver den för infanteriet i allmänhet gällande staten. För dessa ifrågakommer dock ingen tjenstgöring på roten, inga garnisonskommenderingar, utan få de mellan sina korta möten vistas och sysselsätta sig hvar som helst inom landet. Men de officerare af. Gottlands nationalbeväring, som göra tjenst vid artilieriet der, och hafva ett par veckors längre exercistid än de af infanteriet, åtnjuta 50 proc. högre lön, än de andra, så att en sådan underlöjtnant har 500 rår, en löjtnant 4350, o..s. v. eller samma löner, utan exemensskyldighet, garnisonstvång, m. fl. onera, — som det öfriga artilleriet i Sverige, utgörande detta förhållande det enda, -.men ett slående bevis, att .man icke öfverallt ansett -sig vid löneregleringer kunna förbise artillerivapnets fordringar, såsom sådant. För vidare jemnförelse mellan artilleriets och indelta regementernes lönevilkor måste nödvändigt komma i beräkning den stora förmån, som uli-organisationen är dessa sednare förbehållen, och när de kommenderas någonstädes, -såsom till arbetskommenderingar (derifrån alla rusthållsregementer äro fritagne) eller garnisonstjenst, och stundom till längre möten eller exercisskolor m..m., få tillgodonjuta serskildt .dagtraktamente. Inqvarteringen är då först och främst lika med öfrige i garnisonen tjenstgörande :befäls, ty äfven artilleriet, äfvenså väl som garderne, ingeniörcorpsen m. fl. få beräkna sådan. Såsom utfellande stundom in natura, stundom i konant, lemnar den-ingen egentlig påräknelig inkomst, ch såsom lika för alla, har jag här icke upptagit len under slönen hvarken för de-ena eller de andra. Sedan kronan efter 4840 års riksdag öfvertagit denamma, har den också minskats, .och utgör, då den ;rsättes .med kontant, för båda -subalterngraderne mkring 50 rdr om året, för kaptener och regementsflicerare något mera. Dessutom :bestås åt infanteiets å fästnipgarne kommenderade befäl, liksom åt ngeBiörcorpsens, mera än åt de ständigt garnisoneande trupperres, ved och ljus ill behofvet, samt n af manskapet, af kronan klädd och född tilll Uppassare. Det garnisonskommenderade infanteribefälets dagflöning, som en tid var högre, tror jag nu är fasttälld till följande belopp om dagen; nemligen för in underofficer . so so so so ss ov 20 sk. in subalternofficer . . oso so so sm so 36 fi in kapten . ss so so so vv 4 rdr 6 in regementsoflicer . . . . s 4 36 J Jessa traktamenten, ehuru så pass frikostiga, lära: ndock stundom öfyerklagas såsom för knappa; och :i ommenderingarne, ehuru sällan återkommande in-l: m hvarje grad mera än ett par gånger och vanli-!1 en ej räckande längre än fyra månader i sender,s ndock befinnas besvärliga, hvarföre de gerna afstäst t hugade kamrater, ja stundom med rätt hederliga ! rellangifter. t De officerare, som äro vid kronoarbetscorpsen! nställde, åtnjuta till och med ännu högre arfyoden, ! ler för år räknadt: c R underlöjtnant so so so -o soo 350 rdr. n löjtnant . er es so ss 450 lå in kompanichef (stundom af löjtnantsgrad) 600 4 in bataljonscbef . ss s ss so so so co oc 4200 Ib It utom lönen vid sitt regemente, och utan någrale drag, emedan sådane endast träffa de s. k. ordi-b D f eg id arie lönerne; således i de två yngsta graderne beidligt mera arfvode än subalternerne, vid genieapnet hafva i totalbehållning, ehuru betungade ed samma tjenstgöring vid militärtrupp.