En andre kapten . . . . från. 500 till 580 rdr.
kompanichef, (hvaraf gra-
den består till minst ?;) . 800 950
tredje major . . . . . . . . 1000
andre major . . . . 19200 V
förste major eller öfverstelöjtnant . . 4800
Dessa summor äro visserligen i allmänhet till ziff-
ran något mindre än artilleriets, men härvid måste
tagas i betraktande, att så väl vid rytteriet, som vid
infanteriet, alla regementsbflicerarnes, samt sqvadrons-
och kompanichefernes lön alltid består till hufvud-
saklig del uti de boställens afkastning, som äro dem
anslagne till bostäder, och att dessa vanligen äro så
uppskattade, att dubbla räntan, stundom ännu mera,
kan deraf tillgodogöras. En kompanichef, hvars bo-
ställe är uppskattadt t. ex. till 300 rdr, åtnjuter
nemligen först kontanta fyllnaden uti den på stat
fastställda lönen 800 rdr eller 500. Om ett sådant
boställe, derjemte utarrenderadt, lemnar 4000 rdr i
arrende, så tjenar en sådan kapten för 43500 rdr,
eller mera än en öfverstelöjtnant vid artilleriet äger
i total inkomst. Innebafvare af boställen, som icke
äro med karaktershus bebygde, njuta dessutom in-
qvartering i kontant. Öfrige löntagare, som ej hafva
boställen, erhålla nu för tiden oftast i utdelning af
de så kallade öfverskottsräntorna, utgörande skillna-
den emellan de indragne boställenas uppskattnings-
värden, och de summor som dessa, serskildt af lö-
ningsdirektionen, för gemensam räkning utarrende-
rade, verkligen afkasta, årligen rätt anständiga extra
inkomster, hvilka med jordbrukets förkofran och
förhöjda arrenden årligen stiga, och det har händt,
att på underlöjtnanters andel någon gång belöpt sig
80, på löjtnanters 150 rdr utdelning.
Ehuru i brist af officiella uppgifter om, och det
varierande beloppet af dessa inkasseringar öfver stat
— någon bestämd siffra å de samma icke här kan
angifvas, så är det gifvet att lönernes totaltelopp
derigenom , åtminstone i de högre graderne, ganska
betydligt förhöjes, och då skatter och afdrag rätta
sig efter de i staten uppgifna lönerne, således för
infanteriet äro mindre än för artilleriet, torde det
ej vara tvifvel om, att de flesta år, och vid de flesta
regementer af infanteriet, den verkliga behållningen
uppgår i runda tel till följande summer — nemli-
gen för
En underlöjtnant till. oc so so - - 250 rdr.
En andre löjtnant oo. ss ss so so 380
En förste löjtnant . . . . . . . . 300
En andre kapten . . . . . — — - . 650
En kompanichef . . . . - 41000
En major och öfverstelöjtnant från 1400—2000
hvilket utgör nära samma, eller betydligt högre, åt-
minstene bättre graderade vilkor än artilleriets mot-
svarande :grader åtnjuta.
Från detta allmänna förhållande göra Skånska in-
fanteriregementerne, i anseende till deras få egna
boställen, väsentligt undantag, äfvenså Dalregemen-
tet, der arrendena icke betalas högre än efter upp-
skattningsvärdet; kanske äfven ett eller annat af de
öfriga; men om endast några få exempel på högre
löner vid indelta infanteriet, och sådane exempel
lemna alla de afsutne rusthållsregementerna, är vid
artilleriet, kunde anföras, så mäste ett sådant för-
hållande väl befinnas upp- och nedvändt.
Wermlends fältjägareregemente och Beväringsre-
gementerna hafva äfvenså inga extra inkomster ut-
öfver den för infanteriet i allmänhet gällande staten.
För dessa ifrågakommer dock ingen tjenstgöring på
roten, inga garnisonskommenderingar, utan få de
mellan sina korta möten vistas och sysselsätta sig
hvar som helst inom landet. Men de officerare af.
Gottlands nationalbeväring, som göra tjenst vid ar-
tilieriet der, och hafva ett par veckors längre exer-
cistid än de af infanteriet, åtnjuta 50 proc. högre
lön, än de andra, så att en sådan underlöjtnant har
500 rår, en löjtnant 4350, o..s. v. eller samma löner,
utan exemensskyldighet, garnisonstvång, m. fl. onera,
— som det öfriga artilleriet i Sverige, utgörande
detta förhållande det enda, -.men ett slående bevis,
att .man icke öfverallt ansett -sig vid löneregleringer
kunna förbise artillerivapnets fordringar, såsom så-
dant.
För vidare jemnförelse mellan artilleriets och in-
delta regementernes lönevilkor måste nödvändigt
komma i beräkning den stora förmån, som uli-or-
ganisationen är dessa sednare förbehållen, och när
de kommenderas någonstädes, -såsom till arbetskom-
menderingar (derifrån alla rusthållsregementer äro
fritagne) eller garnisonstjenst, och stundom till längre
möten eller exercisskolor m..m., få tillgodonjuta ser-
skildt .dagtraktamente. Inqvarteringen är då
först och främst lika med öfrige i garnisonen tjenst-
görande :befäls, ty äfven artilleriet, äfvenså väl som
garderne, ingeniörcorpsen m. fl. få beräkna sådan.
Såsom utfellande stundom in natura, stundom i kon-
ant, lemnar den-ingen egentlig påräknelig inkomst,
ch såsom lika för alla, har jag här icke upptagit
len under slönen hvarken för de-ena eller de andra.
Sedan kronan efter 4840 års riksdag öfvertagit den-
amma, har den också minskats, .och utgör, då den
;rsättes .med kontant, för båda -subalterngraderne
mkring 50 rdr om året, för kaptener och regements-
flicerare något mera. Dessutom :bestås åt infante-
iets å fästnipgarne kommenderade befäl, liksom åt
ngeBiörcorpsens, mera än åt de ständigt garnisone-
ande trupperres, ved och ljus ill behofvet, samt
n af manskapet, af kronan klädd och född tilll
Uppassare.
Det garnisonskommenderade infanteribefälets dag-
flöning, som en tid var högre, tror jag nu är fast-
tälld till följande belopp om dagen; nemligen för
in underofficer - . so so so so ss ov 20 sk.
in subalternofficer . . oso so so sm so 36 fi
in kapten . ss so so so - vv 4 rdr 6
in regementsoflicer . . . . s 4 36 J
Jessa traktamenten, ehuru så pass frikostiga, lära:
ndock stundom öfyerklagas såsom för knappa; och :i
ommenderingarne, ehuru sällan återkommande in-l:
m hvarje grad mera än ett par gånger och vanli-!1
en ej räckande längre än fyra månader i sender,s
ndock befinnas besvärliga, hvarföre de gerna afstäst
t hugade kamrater, ja stundom med rätt hederliga !
rellangifter. t
De officerare, som äro vid kronoarbetscorpsen!
nställde, åtnjuta till och med ännu högre arfyoden, !
ler för år räknadt: c
R underlöjtnant - so so so -o soo - 350 rdr.
n löjtnant . er es so ss 450 lå
in kompanichef (stundom af löjtnantsgrad) 600 4
in bataljonscbef . ss s ss so so so co oc 4200 Ib
It utom lönen vid sitt regemente, och utan någrale
drag, emedan sådane endast träffa de s. k. ordi-b
D
f
eg
id
arie lönerne; således i de två yngsta graderne be-
idligt mera arfvode än subalternerne, vid genie-
apnet hafva i totalbehållning, ehuru betungade
ed samma tjenstgöring vid militärtrupp.