lönerne således blifvit förminskade, då det är ett erkändt faktum, att varuvärdena stiga uhder tidernas längd under det penningen faller. Det är blott för indelta armen en sådan bestämmelse i penningar af dem tillfallande naturapersedlarne icke kunnat medgifvas, hvarför ock, genom undantaget till dess förmån uti regeringens proposition om skattejemkningen vid förra riksdagen, denna fråga omöjliggjordes. Spannemålsförhöjningen upphjelper emedlertid lönerne något, så att de utgöra inalles, för: En underlöjtnant . . . . . 320 rdr. löjtnant . . . . so . 480 yngre kapten. . . . . 580 äldre kapten . . . . -. 1980 depötkapten . . . . . 640 major eller öfverstelöjtnant 1920 Detta är emedlertid på papperet, ty; betydliga afdrag förminska dem i verkligheten märkbart. Endast pensionsoch ackords kasse-afgifter ) samt skatter uppgå för: En underlöjtnant . till 33 rdr. löjtnant . . . 75 yngre kapten . 140 äldre kapten . 350 depötkapten 60 V major . . 450 öfverstelöjtnant 460 Dessutom gå oundviklige afgifter och afdrag och sammanskott af alla slag, såsom till regementernes egna stiftelser och inrättningar, musiken, invaliderne, soldatbarnskola, samt till vaktkassa, till kyrka och presterskap m. m. till icke så ringa, så att nettobehållningen sällan kan öfverstiga följande ungefärliga summor, för: En underlöjtnant . 270 rdr. löjtnant . . . 385 yngre kapten . 400 äldre kapten . 880 depötkapten. . 540 major. . . . 1420 p öfverstelöjtnant 1405 Hvad som vid en blick på dessa sista nummer väsendtligen måste falla i ögonen och befinnas absurdt, är förhållandet mellan löjtnants och yngre kaptenstlönebehållningarne, hvilka endast med 13 rdr differera, och att öfverstelöjtnantens inkomster, oaktadt staten är lika, med flere rdr understiger majorernes, en följd af de större afdrag och kostnader, som drabba den högre graden. För att hu visa obilligheten af dessa ömkliga löneinkomster, bredvid så många anspråk på detta vanlottade vapens officerare, måste jag jemförar Jag skall gå ärligt till väga, och hoppas då att det icke kan illa upptagas af de bättre lottade vapnen, att jag vill försöka ådagalägga, det artilleriet i de esta graderne, oaktadt de olika anspråken Bå detta vapen, äfven är betydligt sämre lönadt, än i allmänhet någet af de öfrige. Vid Garderne till fots, dem, som hafva tjenstgöringen närmast jemnförlig med artilleriet, äro lönerne på stat, för: En underlöjtnant lika, eller . . . . 300 rdr. löjtnan: redan högre, eller . . . 3500 kapten 320 rdr högre än äldre lönerne vid artilleriet, och åtnjuter hela graden samma stat, eller . . . . . . . . 1600 regementsofficer . . . ss 1850 Afdragen antager jag vara de samma. Största skillnaden ligger deck uti den visserligen långt angenämare tjenstgöringen, gardesofficerarnes frihet från fästningsoch andra ambulatoriska kommenderingar, uti kamratlifvets större sammanhållighet då alla äro stationerade på samma ställe, uti en lika fördelad tjenstgöring inom :hvarje grad serskildt, uti kortare exercistid, uti semesterns längd af tre månader och uti befrielsen från någon examensskyldighet för att avancera från underlöjtnant. Ingeniörcorpsens officerare hafva icke större löner än artilleriet :i de lägre graderne,-de äro ålagde samma examen med dess risque och: chikaner, hafva tnga semestrar och äro underkastade så väl den trägnaste som obehagligaste tjenstgöringen af alla vapnen på aflägsna fästningar. Såsom rätt och billigt hafva de dock derföre serskilda -aflöningar, som torde jemna förhåliandet. I dagtraktamente räknar En underlöjtnant, :utom lönen -. . 366 rdr. löjtnant . . . ss 2 600 arbetschef vid fäs tningsbyggnaderne, såsom kaptenerne oftast äro . . . . . 1000 och derutöfver. :De åtnjuta äfven :ved och ljus, v andel i vallhö, der sådant finnes, samt i ersättning för en uppassare, -subalternerne 60 rör, kaptenerne 420 rdr om året. Vid indelta kavalleriet räknas, vid olika corpser, i lön på stat; för: En underlöjtnant . . . . från 480:till 600 rdr. andre löjtnant . . .500 750 förste löjtnant . . . 650 850 andre ryttmästare. . . 800 11350 sqvadronschef (sådane äro y6 af hela graden)... . . 4300 1700 andre major . . . . . 4600 2000 förste major eller öfverstelöjtnant . . . . 2200 2500 Dessa löners storlek kunna icke ensamt förklaras på grund af skyldigheten att hålla häst .och sadelmundering. Infanteriets adjutanter och -regementsofficerare af både infanteriet och artilleriet hafva samma skyldighet för endast omkring 100 rdr (furagemedlen). En eller par hästars utfodring på landet kan också ske för nära denna summa, och emelJan möten och generalmönstringar behöfver hästen icke uppvisas. Orsaken till kavalleriets högre löner än infanteriets anser jag till större delen måste tillskrifvas den besvärligare tjenstgöringen vid hästvapnet, och den serskilda fallenhet och duglighet till detta vapen, som af individen påräknas. Ingenting är också billigare; men vi hafva sett att samma egenskaper fordras af artilleristerne, utan att vara vid löneregleringen tagne i betraktande, eftersom de hafva lika eller mindre löner än de andra garnisonstrupperne till fots. Jemförelsen med de garnisomerande kavallerilrupperne, som icke erbjuder några serskilda anledningar till betraktelser, förbigår jag, för att icke trötta läsar.ns tålamod, som jag redan torde strängt anlitat, genom omständligheten af mina reflexioner. Jag kommer således till det stundom såsom så jemmeriigen illa lönadt ansedda indelta infanteriet. Motsvarande löner variera också här vid de olika regementerna. På papperet äro desamma beräknade till följande belopp, för: En underlöjtnant (8 på hvarje regemente) 200 rdr. andre löjtnant . . . . från 300 til 325 förste löjtnant . . . . 350 430 ) Ackords-amorterings-afgifterne äro emediertid af sednaste krigsbefäl med !V;:del nedsatte, så att dess afdrag för framtiden blifva något mindre.