lönerne således blifvit förminskade, då det är ett
erkändt faktum, att varuvärdena stiga uhder tider-
nas längd under det penningen faller. Det är blott
för indelta armen en sådan bestämmelse i pennin-
gar af dem tillfallande naturapersedlarne icke kun-
nat medgifvas, hvarför ock, genom undantaget till
dess förmån uti regeringens proposition om skatte-
jemkningen vid förra riksdagen, denna fråga omöj-
liggjordes. Spannemålsförhöjningen upphjelper emed-
lertid lönerne något, så att de utgöra inalles, för:
En underlöjtnant . . . . . 320 rdr.
löjtnant . . . . so . 480
yngre kapten. . . . . 580
äldre kapten . . . . -. 1980
depötkapten . . . . . 640
major eller öfverstelöjtnant 1920
Detta är emedlertid på papperet, ty; betydliga af-
drag förminska dem i verkligheten märkbart. En-
dast pensions- och ackords kasse-afgifter ) samt skatter
uppgå för: En underlöjtnant . till 33 rdr.
löjtnant . . . 75
yngre kapten . 140
äldre kapten . 350
depötkapten - 60 V
major . . 450
öfverstelöjtnant 460
Dessutom gå oundviklige afgifter och afdrag och
sammanskott af alla slag, såsom till regementernes
egna stiftelser och inrättningar, musiken, invaliderne,
soldatbarnskola, samt till vaktkassa, till kyrka och
presterskap m. m. till icke så ringa, så att nettobe-
hållningen sällan kan öfverstiga följande ungefärliga
summor, för: En underlöjtnant . 270 rdr.
löjtnant . . . 385
yngre kapten . 400
äldre kapten . 880
depötkapten. . 540
major. . . . 1420 p
öfverstelöjtnant 1405
Hvad som vid en blick på dessa sista nummer
väsendtligen måste falla i ögonen och befinnas ab-
surdt, är förhållandet mellan löjtnants och yngre
kaptenstlönebehållningarne, hvilka endast med 13 rdr
differera, och att öfverstelöjtnantens inkomster, oak-
tadt staten är lika, med flere rdr understiger
majorernes, en följd af de större afdrag och kostna-
der, som drabba den högre graden.
För att hu visa obilligheten af dessa ömkliga löne-
inkomster, bredvid så många anspråk på detta van-
lottade vapens officerare, måste jag jemförar Jag
skall gå ärligt till väga, och hoppas då att det
icke kan illa upptagas af de bättre lottade vapnen,
att jag vill försöka ådagalägga, det artilleriet i de
esta graderne, oaktadt de olika anspråken Bå detta
vapen, äfven är betydligt sämre lönadt, än i all-
mänhet någet af de öfrige.
Vid Garderne till fots, dem, som hafva tjenst-
göringen närmast jemnförlig med artilleriet, äro lö-
nerne på stat, för:
En underlöjtnant lika, eller . . . . - 300 rdr.
löjtnan: redan högre, eller . . . - 3500
kapten 320 rdr högre än äldre lönerne
vid artilleriet, och åtnjuter hela graden
samma stat, eller . . . . . . . . 1600
regementsofficer . . . ss - 1850
Afdragen antager jag vara de samma. Största
skillnaden ligger deck uti den visserligen långt an-
genämare tjenstgöringen, gardesofficerarnes frihet från
fästnings- och andra ambulatoriska kommenderingar,
uti kamratlifvets större sammanhållighet då alla äro
stationerade på samma ställe, uti en lika fördelad
tjenstgöring inom :hvarje grad serskildt, uti kortare
exercistid, uti semesterns längd af tre månader och
uti befrielsen från någon examensskyldighet för att
avancera från underlöjtnant.
Ingeniörcorpsens officerare hafva icke större lö-
ner än artilleriet :i de lägre graderne,-de äro ålagde
samma examen med dess risque och: chikaner, hafva
tnga semestrar och äro underkastade så väl den
trägnaste som obehagligaste tjenstgöringen af alla
vapnen på aflägsna fästningar. Såsom rätt och bil-
ligt hafva de dock derföre serskilda -aflöningar, som
torde jemna förhåliandet. I dagtraktamente räknar
En underlöjtnant, :utom lönen -. - - . 366 rdr.
löjtnant . . . ss 2 600
arbetschef vid fäs tningsbyggnaderne, så-
som kaptenerne oftast äro . . . . . 1000
och derutöfver. :De åtnjuta äfven :ved och ljus,
v
andel i vallhö, der sådant finnes, samt i ersättning
för en uppassare, -subalternerne 60 rör, kaptenerne
420 rdr om året.
Vid indelta kavalleriet räknas, vid olika corpser,
i lön på stat; för:
En underlöjtnant . . . . från 480:till 600 rdr.
andre löjtnant . . .- 500 750
förste löjtnant - . . . 650 850
andre ryttmästare. . . 800 11350
sqvadronschef (sådane äro
y6 af hela graden)... . . 4300 1700
andre major . . . . . 4600 2000
förste major eller öfverste-
löjtnant . . . . 2200 2500
Dessa löners storlek kunna icke ensamt förklaras
på grund af skyldigheten att hålla häst .och sadel-
mundering. Infanteriets adjutanter och -regements-
officerare af både infanteriet och artilleriet hafva
samma skyldighet för endast omkring 100 rdr (fu-
ragemedlen). En eller par hästars utfodring på lan-
det kan också ske för nära denna summa, och emel-
Jan möten och generalmönstringar behöfver hästen
icke uppvisas. Orsaken till kavalleriets högre löner
än infanteriets anser jag till större delen måste till-
skrifvas den besvärligare tjenstgöringen vid hästvap-
net, och den serskilda fallenhet och duglighet till
detta vapen, som af individen påräknas. Ingenting
är också billigare; men vi hafva sett att samma
egenskaper fordras af artilleristerne, utan att vara
vid löneregleringen tagne i betraktande, eftersom de
hafva lika eller mindre löner än de andra garnisons-
trupperne till fots.
Jemförelsen med de garnisomerande kavalleri-
lrupperne, som icke erbjuder några serskilda an-
ledningar till betraktelser, förbigår jag, för att icke
trötta läsar.ns tålamod, som jag redan torde strängt
anlitat, genom omständligheten af mina reflexioner.
Jag kommer således till det stundom såsom så
jemmeriigen illa lönadt ansedda indelta infanteriet.
Motsvarande löner variera också här vid de olika
regementerna. På papperet äro desamma beräknade
till följande belopp, för:
En underlöjtnant (8 på hvarje regemente) 200 rdr.
andre löjtnant . . . . från 300 til 325
förste löjtnant . . . . 350 430
) Ackords-amorterings-afgifterne äro emediertid af
sednaste krigsbefäl med !V;:del nedsatte, så att dess
afdrag för framtiden blifva något mindre.