dd Ke YallalLlen UlLOlvdS Uuet auch valtjanuc ar Maltalsskrifven. S 5. Landet och städerna indelas i skiljda valdistrikter. S 6. Aila val ske medelbart (genom yvalmän). S 7. 400 valmän välja på landet och 30 i städerna en elcktor. S 8. Pi landet ske valen till elektorer socknevis inför sockennämnden. S 9. Val till elektor sker med slutna sedlar. Elektorerna rösta muntligen och öppet. 40. Valbar till elektor är hvar valberättigad, som uppnått 23 års ålder. S 41. Riksförsamlingen består af folk-tinget och lands-tinget. 42. Ledamöternas antal i folk-tinget utgör 120, deraf landet med köpingarne utse 96, och städerna 24 representanter. S 43. Valbar till folktinget är hvarje valberättigad vid fyllda 23 år. S 44. Ledamöterna i folktinget väljas för ett år. S 45. Folktingets ledamöter äro valmän för landstinget. Desse valmän rösta öppet. S 146. Landstinget består af 78 ledamöter, deraf en tredjedel utses vid hvarje lagtima riksdags slut; valet gäller för tre år, räknade från början af påföljande lagtima riksdag. S 47. Valbar till landstinget är hvarje valberättigad vid fyllda 33 år. S 48. Riksförsamlingen sammanträder till lagtima riksdag den 15 September hvarje år, eller, i händelse helgdag då inträffar, dagen derefter. g 49. Fj må,utan Konungens samtycke, riksförsamlingen fortfara längre än 3 månader. S 20. Konungen kan sammankalla riksförsamlingen till urtima riksdag, då så nödigt pröfvas. S 24. Tingen välja sine talmän och vice talmän. Arbetsordningen äga tingen sjelfya bestämma. g 22. Frågor kunna väckas i båda tingen. S 23. Förslag till det följande årets finansreglering aflemnas vid riksförsamlingens första sammanträde. Finansregleringen behandlas först af folktinget. S 24. Fråga om grundlags stiftande eller förändring af grundlag kan ej till afgörande företagas, förr än på lagtima riksdagen, näst efter den, då sådan fråga väckt blifvit. Antages då förslag derom, af både landstinget och folktinget, anses frågan af riksförsamlingen afgjord.. Stanna tingen i olika beslut, uppskjutes frågan till nästföljande lagtima riksdag, då tingen sammanträda till samfäld omröstning och frågans utgång genom flesta rösterna bestämmes. S 25. Alla öfriga frågor, i hvilka tingen olika besluta, afzöras genom samfäld omröstning. S 26. omröstning sker öppet. S 27. tiftande makten tillhör Konungen och Financiella och ekoL Riksförsamlingen gemensamt. nomiska mål äro under Konungens och Riksförsamlingens gemensamma lagstiftningsrätt inbegripne; svenska folkets sjelfbeskattningsrätt dock oförkränkt. 28. Vid hvarje riksdag utser folktinget 8 och landstinget 3 revisorer till öfverseende och granskning af Siatsverkets, Bankens och Riksgäldskontorets tillstånd, styrelse och förvaltning. Revisionsförrättningen tager sin början den 45 Maj. Ej må till revisor utses någon, som vid desse verk är redovisande, njuter lön eller annan inkomst. Fråga har blifvit väckt, att allmänna reformmötet skulle afgifva förslag till. de hufvudsakliga grundlagsförändringar, som kunde anses ega oskiljaktigt sammanhang med mötets, i representations-ombildningsfrågan fattade beslut; men mötet har funnit sig förhindradt att ett sådant förslag utarbeta. Deremot har mötet beslutit, att det åt professorn Wingqvist nedan lemnade uppdrag skulle erhålla all den utsträckning, som erfordras för att från honom erhålla förslag, icke blott till nationalrepresentationens ombildning på de grunder allmänna reformmötet antagit, utan ock till de grundlagsförändringar, som böra blifva en nödvändig följd af nyssnämnde ombildning. Upplysningsvis anser allmänna reformmötet sig böra nämna, att ehuru 27 i mötets förslag icke uttryckligen omförmäler militära mål, mötet likväl föreställt siZ, att en del af dessa mål är af egenskap att böra, såsom en följd af nyssnämnde förslag, hänföras under den gemensamma lagstiftningsmakten. Femtonde paragrafen i Regeringsformen är en bland dem, som, genom oriktig uppfattning, föranledt det mest tänkvärda missförstånd. Då nemligen såsom kommandomäl betraktas sådane krigsväsendet rörande ärend hvilka, ehuru af rent ekonomisk natur, undandragas statsrådets samfälda pröfning och af krigsdepartementschefens enskilda föredragning bero, hafva derigenom uppkommit många af de missförhållanden, som alstrat krigsbudgetens ständiga tillvext, utan motsvarande gagn för försvarsverket. Ungefär samma förhållande äger rum i afseende på 1 8 Regeringsformen. De ministeriella mål, hvarom der handlas; äro icke alla af den diplomatiska art, att de kräfva annan behandling. än vanliga regeringsärender.. Då nu många sådane mil, ehuru tentaf ekonomiska, icke föredragas inför konungen i statsrådet och således ligga utom gränsen för statsrådets kollektiva ansvarighet, så inses lätt, att stalshushållningen inom utrikes departementets kategori saknar erforderliga garantier. Allmänna reformmötet har fästat serskildt afseende vid de: företrädesvis vigtiga grundlagsförändringar, i 56, 72, 87 SS Regeringsformen samt 70 Riksdagsordningen, hvilka af utskottets ofyvannämnde förslag föranledas. Att deröfyver nu inleda diskussioner vore att beträda ett fält, der utrymmet för stridiga åsigter måhända vore alltför obegränsadt. Hos allmänna reformmötet hafva förekommit motioner, dels om svenska riksrättens ombildning, i öfverensstämmelse med danska grundlagen, dels om olämpligheten af 444 regeringsformen. Då tidens knapphet icke medgifver ett längre uppehåll, har mötet funnit sig af omständigheterna föranlåtet, att desse motioner förbigå. Beträffande inkomne förslag, dels rörande opinionsnämden, dels om konungens tvenne röster i: högste domstol, har allmänna reformmötet Yäl, ansett bibehållandet af dessa båda grundlagsstadganden oförenligt med en principenlig lagstiftning, men af anförde skäl, nu icke kunnat dermed taga befattning. Allmänna reformmötet, som fästat en synnerlig uppmärksamhet vid Danmarks rikes grundlag, antagen af danska riksförsamlingen, den 23 nästlidne Maj, har funnit denna grundlag ega ett så utmärkande värde, att den synes böra i flere väsendtliga till svenska nationalrepresentationsfrågan hörande delar, tjena till upplysning och rättesnöre. Utarbetandet af ett fullständigt förslag till representationens ombildning, hvilande på de grunder vi antagit, hafve vi funnit böra anförtros åt en man, af hvars insigter, fosterlandskärlek och nit för reformens stora sak, vi kunna påräkna ett arbete, värdigt att läggas till grund för en förbättrad samhällsordning. Vi hafve beslutat anmoda hr professor O. Wingqvist i Upsala att, med det biträde han kunde finna nödigt begagna, utföra detta värf. I en adress, här nedan införd, hafve vi uttalat våra förhoppningar, att hr professorn skall åtaga sig uppdraget, och göre oss förvissade att alla reformens vänner skola med tacksamhet erkänna hr professorns uppoffrind AZ nm -— —N —— m.m fhP-—— nm RAKA AA RAA TR äö I 1 gar för det vigtiga målet. Då penningar erfordras för att bestrida de flere kostnader, som reformfrågans bebandling hädanefter, under en samfäld och kraftig ledning, ovilkorligen erfordrar, hafve vi beslutat, alt gemensamt och hvar.