dd Ke YallalLlen UlLOlvdS Uuet auch valtjanuc ar Mal-
talsskrifven.
S 5. Landet och städerna indelas i skiljda val-
distrikter.
S 6. Aila val ske medelbart (genom yvalmän).
S 7. 400 valmän välja på landet och 30 i stä-
derna en elcktor.
S 8. Pi landet ske valen till elektorer socknevis
inför sockennämnden.
S 9. Val till elektor sker med slutna sedlar.
Elektorerna rösta muntligen och öppet.
40. Valbar till elektor är hvar valberättigad,
som uppnått 23 års ålder.
S 41. Riksförsamlingen består af folk-tinget och
lands-tinget.
42. Ledamöternas antal i folk-tinget utgör 120,
deraf landet med köpingarne utse 96, och städerna
24 representanter.
S 43. Valbar till folktinget är hvarje valberätti-
gad vid fyllda 23 år.
S 44. Ledamöterna i folktinget väljas för ett år.
S 45. Folktingets ledamöter äro valmän för lands-
tinget. Desse valmän rösta öppet.
S 146. Landstinget består af 78 ledamöter, deraf
en tredjedel utses vid hvarje lagtima riksdags slut;
valet gäller för tre år, räknade från början af på-
följande lagtima riksdag.
S 47. Valbar till landstinget är hvarje valberät-
tigad vid fyllda 33 år.
S 48. Riksförsamlingen sammanträder till lagtima
riksdag den 15 September hvarje år, eller, i hän-
delse helgdag då inträffar, dagen derefter.
g 49. Fj må,utan Konungens samtycke, riksför-
samlingen fortfara längre än 3 månader.
S 20. Konungen kan sammankalla riksförsamlin-
gen till urtima riksdag, då så nödigt pröfvas.
S 24. Tingen välja sine talmän och vice talmän.
Arbetsordningen äga tingen sjelfya bestämma.
g 22. Frågor kunna väckas i båda tingen.
S 23. Förslag till det följande årets finansregle-
ring aflemnas vid riksförsamlingens första samman-
träde. Finansregleringen behandlas först af folk-
tinget.
S 24. Fråga om grundlags stiftande eller förän-
dring af grundlag kan ej till afgörande företagas,
förr än på lagtima riksdagen, näst efter den, då så-
dan fråga väckt blifvit. Antages då förslag derom,
af både landstinget och folktinget, anses frågan af
riksförsamlingen afgjord.. Stanna tingen i olika be-
slut, uppskjutes frågan till nästföljande lagtima riks-
dag, då tingen sammanträda till samfäld omröstning
och frågans utgång genom flesta rösterna bestämmes.
S 25. Alla öfriga frågor, i hvilka tingen olika
besluta, afzöras genom samfäld omröstning.
S 26. omröstning sker öppet.
S 27. tiftande makten tillhör Konungen och
Financiella och eko-
L
Riksförsamlingen gemensamt.
nomiska mål äro under Konungens och Riksförsam-
lingens gemensamma lagstiftningsrätt inbegripne;
svenska folkets sjelfbeskattningsrätt dock oförkränkt.
28. Vid hvarje riksdag utser folktinget 8 och
landstinget 3 revisorer till öfverseende och gransk-
ning af Siatsverkets, Bankens och Riksgäldskonto-
rets tillstånd, styrelse och förvaltning. Revisions-
förrättningen tager sin början den 45 Maj. Ej må
till revisor utses någon, som vid desse verk är re-
dovisande, njuter lön eller annan inkomst.
Fråga har blifvit väckt, att allmänna reformmötet
skulle afgifva förslag till. de hufvudsakliga grund-
lagsförändringar, som kunde anses ega oskiljaktigt sam-
manhang med mötets, i representations- -ombildnings-
frågan fattade beslut; men mötet har funnit sig för-
hindradt att ett sådant förslag utarbeta. Deremot
har mötet beslutit, att det åt professorn Wingqvist
nedan lemnade uppdrag skulle erhålla all den ut-
sträckning, som erfordras för att från honom erhålla
förslag, icke blott till nationalrepresentationens om-
bildning på de grunder allmänna reformmötet an-
tagit, utan ock till de grundlagsförändringar, som
böra blifva en nödvändig följd af nyssnämnde om-
bildning.
Upplysningsvis anser allmänna reformmötet sig
böra nämna, att ehuru 27 i mötets förslag icke
uttryckligen omförmäler militära mål, mötet likväl
föreställt siZ, att en del af dessa mål är af egenskap
att böra, såsom en följd af nyssnämnde förslag, hän-
föras under den gemensamma lagstiftningsmakten.
Femtonde paragrafen i Regeringsformen är en bland
dem, som, genom oriktig uppfattning, föranledt det
mest tänkvärda missförstånd. Då nemligen såsom
kommandomäl betraktas sådane krigsväsendet rö-
rande ärend hvilka, ehuru af rent ekonomisk na-
tur, undandragas statsrådets samfälda pröfning och
af krigsdepartementschefens enskilda föredragning
bero, hafva derigenom uppkommit många af de
missförhållanden, som alstrat krigsbudgetens ständiga
tillvext, utan motsvarande gagn för försvarsverket.
Ungefär samma förhållande äger rum i afseende på
1 8 Regeringsformen. De ministeriella mål, hvar-
om der handlas; äro icke alla af den diplomatiska
art, att de kräfva annan behandling. än vanliga re-
geringsärender.. Då nu många sådane mil, ehuru
tentaf ekonomiska, icke föredragas inför konungen i
statsrådet och således ligga utom gränsen för stats-
rådets kollektiva ansvarighet, så inses lätt, att stals-
hushållningen inom utrikes departementets kategori
saknar erforderliga garantier.
Allmänna reformmötet har fästat serskildt afse-
ende vid de: företrädesvis vigtiga grundlagsförändrin-
gar, i 56, 72, 87 SS Regeringsformen samt 70
Riksdagsordningen, hvilka af utskottets ofyvannämnde
förslag föranledas. Att deröfyver nu inleda diskussio-
ner vore att beträda ett fält, der utrymmet för stri-
diga åsigter måhända vore alltför obegränsadt.
Hos allmänna reformmötet hafva förekommit mo-
tioner, dels om svenska riksrättens ombildning, i öf-
verensstämmelse med danska grundlagen, dels om
olämpligheten af 444 regeringsformen. Då tidens
knapphet icke medgifver ett längre uppehåll, har
mötet funnit sig af omständigheterna föranlåtet, att
desse motioner förbigå. Beträffande inkomne för-
slag, dels rörande opinionsnämden, dels om konun-
gens tvenne röster i: högste domstol, har allmänna
reformmötet Yäl, ansett bibehållandet af dessa båda
grundlagsstadganden oförenligt med en principenlig
lagstiftning, men af anförde skäl, nu icke kunnat
dermed taga befattning.
Allmänna reformmötet, som fästat en synnerlig
uppmärksamhet vid Danmarks rikes grundlag, an-
tagen af danska riksförsamlingen, den 23 nästlidne
Maj, har funnit denna grundlag ega ett så utmär-
kande värde, att den synes böra i flere väsendtliga
till svenska nationalrepresentationsfrågan hörande de-
lar, tjena till upplysning och rättesnöre.
Utarbetandet af ett fullständigt förslag till repre-
sentationens ombildning, hvilande på de grunder vi
antagit, hafve vi funnit böra anförtros åt en man,
af hvars insigter, fosterlandskärlek och nit för refor-
mens stora sak, vi kunna påräkna ett arbete, vär-
digt att läggas till grund för en förbättrad samhälls-
ordning. Vi hafve beslutat anmoda hr professor O.
Wingqvist i Upsala att, med det biträde han kunde
finna nödigt begagna, utföra detta värf. I en adress,
här nedan införd, hafve vi uttalat våra förhoppnin-
gar, att hr professorn skall åtaga sig uppdraget, och
göre oss förvissade att alla reformens vänner skola
med tacksamhet erkänna hr professorns uppoffrin-
d
AZ
nm -— —N —— m.m fhP-—— nm RAKA AA
RAA TR
äö
I
1
gar för det vigtiga målet.
Då penningar erfordras för att bestrida de flere
kostnader, som reformfrågans bebandling hädanefter,
under en samfäld och kraftig ledning, ovilkorligen
erfordrar, hafve vi beslutat, alt gemensamt och hvar.