Landshöfdingeinstruktionen, hr landshöfdingen dock
icke ägt att å embetets vägnar besluta;
2) att, sedan, efter detta hr landshöfdingens i hög
grad egenmäktiga och inqvisitoriska förfarande, Björk-
man fått företräde samt hr grefven och landshöf-
dingen beslutit hans aflägsnande från vidare befatt-
ning med göromålen å Landskansliet, hr landshöf-
dingen, vid meddelandet och befordrandet till verk-
ställighet af detta beslut, med åsidosättande af sitt
embetes värdighet, utan någon vid tillfället från
Björkmans sida dertill gifven anledning, mot honom
i närvaro af fere kansliets tjenstemän och vaktbe-
tjente utfarit i skymfliga och ärekränkande tillmä-
len, sådane som icke någon med känsla för det
skickliga tillåter sig mot en för brott redan dömd
person, ännu mindre mot den, hvilken icke på nå-
got sätt är om brott förvunnen, utan, såsom Björk-
man, af sina närmaste förmän erhållit vitsord om
ett städse godt förhållande; och
3:0. Alt sedan br landshöfdingen vid samma till-
fälle hotat att anmäla Björknian i kongl poliskam-
maren såsom en för allmänna säkerheten vådlig per-
son, hr landshöfdingen nästföljande söcknedag, då
man skäligen kunnat vänta atv hänförelsen af ett
uppbrusande lynne hunnit lemna rum för en lug-
nare eftertanka, icke dess mindre till öfverståthål-
lare-embetet för polisärenden aflåtit skrifvelse, inne-
fattande en dylik anmälan, derigenom Björkman
utan något laga skäl blifvit utmärkt såsom en brotts-
ling och till polismyndighetens serskilda uppsigt öf-
verlemnad, och hvilken skrifvelse destoheldre måste
tilläggas karaktären af embetsskrifvelse, som densam-
ma, affattad å landskansliet och med dess betjente
fortskaffad, till innehållet uteslutande utgår från och
hänför sig till de nyss förut af konungens befall-
ningshafvande och tr landshöfdingen hållne ofvan-
omförmälde kansliförhör, hvadan ock, då för öfrigt
hr grefven icke ens påstått att hans förfarande mot
Björkman varit föranledt utaf någon af enskilda or-
saker uppkommen och nård hämndlusta, otvifyelak-
ligt är, att hr grefyen och landshöfdingen vid skrif-
velsens expedierande sjelf ansåg sig handla såsom
embetsman och icke blott såsom enskild samhälls-
medlem,
Lägger man nu härtill, att af de, på sätt ofvan-
berördt är, för hr Jlandshöfdingen gjorde uppgifter
om brottsligt förhållande af Björkman icke någon
föranledt ens åtals anställande emot honom, men
deremot Gripenwaldt, hvilken uti Post- och Inrikes-
Tidningar för den 4 April 4847, enligt derstädes
införd notifikation af den 27 nästförutgångna Mars,
tillkännagifvit, att den omnämnde skuldsedeln af
Björkman, hvaraf Gripenwaldt varit innebafvare, för
honom bortkommit och derföre i hvars hand den
vara må, dödades, härigenom synes sjelf hafva er-
känt, att skuldsedeln åtrninstone icke blifvit, såsom
han förut uppgifvit, sönderrifven, lärer man, på
grund af hvad i detta mål förekommit, vara fullt be-
rättigad till det omdöme, att hr landsböfdingen grefve
Horn genom sine omförmälte beteenden i flere hän-
seenden förfarit lagstridigt i embetet, äfvensom i hög
grad missbrukat sin myndighet såsom landshöfding
till skadande af en honom misshaglig person. samt
att, ehuru öfverståthållare-embetet lärer funnit hr
jandshöfdingens förutnämnde skrifvelse icke kunna
leda till någon påföljd för Björkman, Björkman lik-
väl genom samma för honom smädliga skrift, så väl
som de honom vid kansliförhöret af hr landshöfdin-
gen gjorda skymfiiga och äreröriga tillmälen, till sin
beder samt medborgerliga namn och rykte blifvit af
hr grefven och landshöfdingen på ett ganska oför-
synt sätt angripen; och föranlätes jag alltså, å ad-
vokatfiskalsembetets vägnar, vördsamt yrka det hr
f. d. landshöfdingen grefye Horn för de förbrytelser
till hvilka han under utöfningen af landshöfdinge-
embetet i Stockholms län i ofvanberörde måtto gjort
sig saker, med stöd af 9 kap. 5 utsökningsbalken
och 4 kap. 42 rättegångsbalken, jemförde med de
i 60 kap. missgerningsbalken om den, som ljuger å
en annan eller kallar honom oqvädinsord, stadgade
straffbestämmelser, målte dömas att böta ett tusende
daler silfvermynt med 333 rdr 46 sk. bko samt sitt
brott emot Björkman offentligen inför Kongl. hof-
rärten afbedja; hvarförutan hr grefyen torde varda
förpligtad att godtgöra Björkmans kostnad och skada,
som han till följd af hr grefyens ifrågavarande för-
farande fått vidkännas.
De advokatfiskalsembetet delgifne handlingar i må-
let varda härhos i ödmjukhet återställde. Stock-
holm den 26 Mars 4849.
Th. A. Billbergh.
