rättens advokatfiska!l, i målet mellan nu mera
tillförordnade kommissarien vid garnisonssjuk-
huset M. J. Björkman och grefve Claes Fredrik
Horn, är också af sådan beskaffenhet, att sä-
kerligen allmänheten skall finna det intres-
sant, att deraf taga del.
STRETTENBERGSKA MÅLET.
18:0 Gustaf Larsson, att vid sockenstämma i
Tanums kyrka den 42 December sistlidet år, då ny
ordförande i fastigstyrelsen skulle utväljas, sedan
gästgifvaren Em. Ehnebom afsagt sig samma befat-
ning, hade församlingsboarne och deribland förre
nämndemannen Carl Hansson i Ljungbytorp föresla-
git käranden till efterträdare, hvarpå svaranden icke
velat höra, utan uppgifvit andre, som dertill skulle
vara mera passande, och dervid nämnt förre nämnde-
mannen Johannes Thoresson i Tegneby, hvilket för-
slag likväl icke antagits, emedan Thoresson tillförene
icke haft så mycket förtroende, utan hade försam-
lingen med sitt val stannat på käranden, då prosten
förklarat, att denne icke ägde hans förtroende, hvil-
ket, oansedt vittnet, äfvensom andra, tyckte, att kä-
randen var den bäst passande; då svaranden yrkade,
att käranden skulle ställa borgen för de medel han
kunde komma att få om händer, hvilket församlin-
gen icke ansåg nödigt, enär han vore sjelf fullt ve-
derhäftig, hvarefter käranden omsider blef antecknad
såsom vald, emedan svaranden, då alla röstade på
käranden, härtill således blef tvungen; att vid snart
sagdt hvarje sockenstämma, då någon ville fram-
ställa en mening, stridande emot svarandens, blir
denne alltid ond, och förorsakar ständiga obehag
samt är svår att hafva något att skaffa med, så att
han undvikes så mycket som möjligt; att vittnet
icke har sig bekant om protokollet vid ofvanberörde
sockenstämma blef uppläst och justeradt, emedan
vittnet, den söndag sidant skulle göras, ej var i
kyrkan, men begärde käranden icke, att få i proto-
kollet antecknadt hvad som vid sockenstämman till-
drog sig.
19:0 Jonas Hansson har i förevarande åtal icke
något att upplysa.
90:0 Carl Nilsson i Nästegård, att då socken-
stämma sistlidet år förrättades till utseende af elek-
torer vid instundande riksdagsmannaval, hade pro-
sten icke låtsat höra, att flere af församlingsboarne
röstade på käranden, men då flerfalldige gifvit kä-
randen sina röster, hade svaranden slutligen måst
anteckna honom såsom vald; att vittnet sjelf aldrig
haft något obehag af svaranden, men deremot hört
många andra beklaga sig öfver, att då de kowma
till svaranden blifva de näpste och afviste samt få
ovett då de begära något af honom såsom bevis,
dock finnas äfven de som förklara att svaranden äf-
ven har sina goda sidor.
Svaranden och konsistoriiombudet åberopade, ef-
ter antecknandet af vittnesmilet, deras förr gjorda
anmärkningar, och anse, att de afgifna berättelserna
så mycket mindre kunna förtjena afseende, som vilt-
nena i allmänhet icke kunnat bestämdt afgifva hvari
svarandens ogenhet består eller huru hans omvitt-
nade trätgirighet yttrat sig, hvarefter slutligen af-
hördes
21:0 Hans Andersson, som, jemte Gustaf Pers-
son i Axtorp, varit närvarande vid uppträdet i sa-
kristion den 27 sistlidne Februari, hvarvid svaran-
den var ond och uppretad, samt frågade käranden,
hvarföre han icke bekommit de papper han begärt;
samt, utan att viltnet hörde hvad käranden härtill
svarade, pekade finger åt käranden, under yttrande:
Sicken en, du borde skämmas!, samt sprang fram
och tillbaka på golfvet och sträckte begge händerna
fram emot käranden; att vittnet sjelf aldrig haft nå-
got ondt af svaranden, men deremot af andra hört
dåligt rykte om honom för egenhet och svårighet
att komma till lags med; uppgifvande vittnet i öf-
rigt, hvad angår tilldragelserna vid kärandens ut-
väljande till ordförande i fattigstyrelsen, enahanda
berättelse med Hans Hansson i Ulfveskede.
Sedan nu alla vittnen blifvit afhörde och vittnes-
målen uppläste, vidhållits af vittnen, fordrade desse
ersättning för deras färd till tingsstaden, dit de upp-
gåfvo sig hafva Carolus Magnusson i Lilla Anrås en
och en fjerdedels, Anders Magnusson under Hud,
Anders Olausson i Erbseröd, Johannes Johansson i
seröd och Gustaf Larsson i Heljeröd en mil, Olof
Bruse på Gubbestöd, Jonas Hansson i Gustorp och
Carl Nilsson i Nästegård tre fjerdedels; Hannibal
Hansson i Bro, Johannes Andersson i Orrckläpp,
Samuel Hansson i Kyrkoryk, August Börjesson i
Tegneby, Jeremias Knek i Bro, Peter Börjesson i
Mungseröd och Hans Andersson i Surtung en hall
mil, samt de öfriga en fjerdedels mils väg, hvarvid
antecknas att villnet Gustaf Persson i Oxtorp i dag
är som nämndeman tjenstgörande.
Svaranden anhöll härefter om del af Häradsrät-
tens protokoll och blifvande utslag i målet, för att
komma i tillfälle anföra besvär emot de fel, som af
domstolen, efter svarandens förmenande, blifvit i
rättegången begångna, hvarjemte han anhöll om upp-
skof för att besvara kärandens ohemula och osann-
färdiga framställningar, samt till deras vederläggande
framkalla vittnen, hvilket uppskof käranden sade sig
icke vilja bestrida, men hemställde, huruvida det
kan tillåtas svaranden, efter de besvärande omstän-
digheter som mot honom förekommit, att på fri fot
vistas, och om han icke, i enlighet med föreskrif-
terna uti lagen af den 22 December 1686 bör i häkte
inmanas, hvilket allt af svaranden likasom af kon-
sistoriiombudet bestriddes, med tillkännagifvande, att
de till alla delar åberopa hvad de förut anfört och
motsäga Paul Anderssons ohemula och obilliga på-
ståenden, enär svaranden icke gjort sig skyldig till
annat, än att hafva tillrättavisat kärandens son för
ett ovärdigt och ohörsamt uppförande mot sin lärare.
Då något vidare nu icke förekom, tillsades de
närvarande att vid Tingets slut afbida Häradsrättens
Utslag,
afsagdt den 31 Augusti 4848.
Jemte det Häradsrätten, med stöd af 24 uti
Kongl. Maj:ts nådiga previlegier för biskopar och
samtelige presterskapet af den 46 Oktober 17253, för-
klarar, att kärandens hemställande om svarandens in-
manande i häkte icke kan bifallas, uppskjutes före-
varande åtal till åttonde rättegångsdagen af nästa i
häraderne infallande allmänna hösteting, då parterna
skola tillstädeskomma i Konsistoriiombudets öfver-
varo, käranden, vid honom föresatt Tre riksdaler
416 sk. bankos vite och svaranden personligen, vid
äfventyr, att i annor händelse varda på dess egen