AR TD DV DR
RAA fn
nål inför Stockholms kämnersrätt. Ehuru manl?
vet att en sådan ed enligt svensk lag icke kan8
läggas utan halfva skäl eller bindande omstän-
ligheter, och en man af ambition heldre uppgörn
n dylikaffår i godo, äfven der han vet, såsom nn
let vanligen heter, att han icke varit ensam, än I
tt underkasta sig en skandal, så har dockF
resten fått fortfara i utöfningen af sitt heliga?
call, och officeren ej af kamrater eller förmänllv
land militären (der åtminstone fordom enlS
n sträng esprit de corps rådde och ännu sä-b
ses existera i vissa fall) blifvit förmådd attl!
aga afsked. I
Ytterligare bevis på förakt och grymhet mot b
jvinnan erfar hvar och en som hemvandrart
vå Stockholms gator den mörka delen af dyg-!
ret, då man ser de fruntimmer, som icke kunnal?
vestå sig betjening med lanterna, eller kaval-
erssällskap, anfallas af män, tillhörande bättrejY
.lassen, och, då de ej velat efterkomma deras!q
orena afsigter, ryckas eller sparkas. — För ett!s
lylikt tilltag mot flickor af en bättre familj,!k
hvilka råkade att något sent hemvända från!9
sin promenad, var en af Stockholms ungherrard
örliden sommar ställd inför polisens skrank.d
Deremot vet man, att i öfriga europeiska län-k
ler kan ett fruntimmer promenera ensam ån
satan vid hvad tid hon behagar och resa en-s
sam hur långt hon vill, utan att mötas afan-n
nat än höflighet och artighet från männensd
sida, såvida hon ej sjelf ger anledning till an-J1
vat. Den republikanske nordamerikanaren upp- I
står, för att lemma sittplats, å ångfartygd
it en tjenstflicka, och det endast emedan hon!
ir qvinna och derföre bör af det starkare kö-!t
het njuta mildhet och skydd?) Hos ingend
folkstam njuter qvinnan så stort skydd och såd
rtigt bemötande som hos den engelska, annarsb
så känd för sin stelhet 2).
Det andra af förutnämnde namnkunniga mål,
eller den Löhr-Delandska saken, kan numera,
sedan de dervid förmod förgiftningsför-
sök mot äktenskapsbfyterskans man befun-
nits ogrundade, anses såsom mindre oer-
hördt och i alla länder icke ovanligt bland
personer af en lättsinnig uppfostran; dock må-
ste äfven medgifvas, att den hos oss rådande
opinionen mot män, som förledt andras hustrur
och förstört familjers frid, icke är så sträng
som den borde vara, enär dylike förförare icke
varda, som de förtjent, afskydde i sällskaps-
lifvet. Utom allt annat ondt innebär dylikt
brott i sig en djup missaktning för och ett
kränkande af annans rätt, så att karakterens
låghet hos förledaren blott derigenom klart
framstår. Det var ur sådan synpunkt motio-
nären i franska republikens nationalförsamling
utgick, som liknade dylika förförare vid tjuf-
var och derföre yrkade deras uteslutande från
representanträtt. Ehuru deras liknande vid
tjufvar icke vann bifall, gick dock motionen
om deras ovärdighet att deltaga i val och le-
damotskap igenom med stor pluralitet, såsom
vi selt af tidningarne. Att samma opinion,
som den franske motionären uttryckt, fordom
varit hos oss rådande, synes af konung Chri
stofers landslag, som säger: Bästa ting en man
i sill bo hafver är hans laggifta kustru, hvil-
ken som henne från honom stjäl, han är denl
värste och störste tjufven, och hvar som hu- (
strun från mannen lockar, skall dömas och I
upphängas öfver alta andra tjufvar?); — ja,
landskapslagarna berättigade den förorättade!
mannen att slå ihjäl både förförarn och sin!
trolösa hustru då ban träffade dem på par ger-S
ning ). !
Den öfverhandtagande sedeslöshet och det!
I
f
i
S
i
(
SS Mm ee
-— — AA. SS AN
S
1
i
S
l
1
S
l
l
till grymhet ledande lättsinne, hvarom vi här
gjort en kort och, vi erkänna det, mindre full-
ständig framställning, måste påkalla lagstifta-
rens största uppmärkstmhet. Vi vilja derföre,
af blott välmening och utan allt anspråk på!
fullständighet, antyda hvad lagstiftningen här-.
vid kan hafva att göra.
Att i ett väl ordnadt samhälle den svages
och värnlöses rätt bör vara väleskyddad mot
den starkares förtryck och hårdhet är ju en
obestridlig sanning? — men vid medgifvandet
häraf finner man äfven, alt vår lagstiftning
alltför kraftlöst beskyddar qvinnan mot för-
föraren och lemmnar det värnlösa oäkta barnet
nära nog åt sitt öde — — Den stränga bevis-
ning, som fordras för modren till ett sådant,
då hon vill söka uppfostringshjelp af en för-
sumlig fader, förutsätter, att hon skall hafva
förlorat all qvinlig blygsamhet, för att kunna
vara försedd med det vittnesmål, lagen for-
drar, hvarför hon ofta, då moderskänslan öf-
verröstat skammen och farhågan att uppträda
inför rätta med sitt påstående, måste ohulpen
atervända — — Hon är af naturen ålagd ett
hårdt straff för sin förseelse genom de plågor
och faror, som hvarje moder har att genomgå,
och måste, försatt i clände och nöd, se sin
förförare gå ostraffad, under det hon, till råga!
på allt, lar ensam bära hela vanärans stämpel
för ett brott, hvartill hon ej kan anses mer än
hälften vållande. — Det torde derföre ej synas
otjenligt att härutinnan taga engelska lagstiftnin-
gen till efterföljd, med den modifikation våra för-
Jbällanden kunna erfordra. Enligt nämnde lag-
ustiftning tillåtes qvinna, som fromfödt oäkta
barn, att, då omständigheter och liknelser fin-
Nas som styrka hennes uppgift, sjelf med sin
-led afgöra, hvem som är fader till hennes barn,
d .
-10ch denne ådömes då genast alt betala en viss
summa till barnets underhåll, samt måste, om
- han treskas eller saknar tillgång att fullgöra
, domen, träda i bysättningshäkte, der staten
i
vw betalar fångens underhåll. Denna lag, som
sserligen tyckes vara sträng och lemna en
kt rättighet åt qvinnan, har dock det
2
ti? För tillståndet i europeiska länder utom Sverige
samt i Nordamerika, lemnas redogörelse i Julius,
1 Nordamerikas sitviche Zustände, 2:dra del. sid. 26.
3 Se Gosselmans Resa i Nordamerika.
;) Den bekanta författarinnan Lady Blessington
ni omtalar i en artikel, benämnd Railroads and
Steamboats,, jernvägar och ångbåtar) att hon
jemte några nnga damer at förnäm familj förata.