nalUsklassens tyranni HO dc fattlgelv UTM SOT gare, särdeles hvad qvinnan beträffar. Hurut ofta händer icke att en man af den förmög-Y nare och såkallade bättre klassen blir fader tilllå ett oäkta barn, dervid han stundom varit den d förste förföraren, och sedan låter modren för-e gäfves ropa vid hans dörr om hjelp för det d oskyldiga barnets underhåll och ohörd bortkö-a ras — ja, låter barnet förgås i hunger ochiP elände, fast han icke, såsom Martin Arosink efter all sannolikhet gjort, qväfver och bort-b kastar det. Den största barmhertighetsåtgärd,!e hvartiil en sådan fader låter förmå sig, är me-!5 rendels att lösa in barnet å barnhuset, men fört: dess framtid i öfrigt sörjer han icke. Sålunda händer icke sällan att afkomlingar af millio-!q närer komma att befolka fattighusen och fän-P gelserna ... och likväl blifva desse förförareln firade i salongernas sällskapskretsar, der man, b stundom kunnig om deras bragder, anser dyje lika bedrifter såsom små kärleksäfventyr, hvar-k vid ingen bör fästa en samvetsgrann uppmärk-0 samhet; de göra lyckliga giftermålspartier, få d goda och älskvärda hustrur, ehuru hvarje flicka r med en väldanad själ borde rysa för att hvila si vid sidan af en man, öfver hvilken, för auf nyllja en namnkunnig författares ord, oskylI diga munnar uttala sin förbannelsen !). Såsom d exempel på den rådande tonen, äfven bland!g damer, må nämnas att, då en gång en piga is: hufvudstaden, efter att hafva framfödt ett barn,!n hvars fader var sonen i en rik familj, tog sig!s före alt besöka sonens eller barnfadrens modern och för henne omtalade händelsen samt tiggdels några kläder att skyla silt arma barn med, sålå fick hon af den rika modren det svaret: harjä du skaffat dig barnet, så kan du äfven skaffaln dig kläder; jag ger dig inga. Man måste för-f vånas att den rika frun, sjelf mor, sjelf qvinna, kunde så förglömma sig, att hon, sedan hon försummat lära sin herr son gudsfruktan och sedlighet, kastade hela skulden på den ringale flickan, offret för sonens utsväfningar och van-!s vårdade uppfostran, liksom skulle denna en-Is sam kunnat skaffav sig sitt barn. Att deremot!n tillhålla sin son att samvetsgrannt uppfylla en!hb faders pligter och lindra den förfördas ochp barnets lidanden, ansåg denna mor under sinls värdighet. Huru mycket ondt en och annanlo dylik Mammas gosse tillfogar samhället kanjo knappast beräknas. I hufvudstaden, der två-!s tredjedelar af dem som födas äro oäkta, kaniyv man veta hurudan den sedliga uppfostran ärl 1 2 in beskaffad , och den som noggrannt betraktar ifrågavarande förhållande, kan ej undra att fattigdomens och brottens tillväxt der är så stark. Exempel finnas der äfven på ungkarlar, som ombyta mätresser flera gånger om året, och sedan de inöfvat dessa olyckliga qvinnor i lättja och liderlighet, öfverlemna dem åt sitt öde för att först tillfalla bordellen och sedan spianhusen eller straff-fångelserna. Dylika förförare befolka fängelserna mera än någon kan föreställa sig. Den vanliga gången af de vilseförda qvinnors öden inom hufvudstaden är följande: en flicka med hyggligt utseende och godt sätt att vara, som det heter i Dagbladsannonserna, får plats å ett sechweitzeri såsom skänkmamsell, hennes utseende lockar dit kunder åt hennes husbonde, men bland desse finnes en och annan, som spekulerar på att kunna fråntaga henne hennes oskuld. Ilennes lön blir ej mer än en pigas, eller 39 rdr rgs, ehuru hon måste vara lika elegant klädd som en mamsell i förmaken. Hvad hon får af sin husbonde räcker ej mera än till skodon, och det öfriga måste hon skaffa sig på annat håll, men hvarifrån? Af sina kamrater blir hon!! snart upplyst om hur dermed skall gå, äfvensom af förföraren. Sedan hon väl blifvit loc-s kad i snaran, förflyttas hon slutligen af sin! älskare till ett för hennes räkning hyrdt rum, hvarest hon i början får öfverflöd på allt, men ! älskaren ledsnar, och hon ser sig snart öfvergifven af den som borde sörja för hennes framtid, innan han lemnar henne; de dyrbarare kläder hon fått, måste pantsättas eller säljas! för födan; från arbete har hon blifvit afvand och hennes utväg blir att ge sig till de sämre kaffehusen el!er, med andra ord, bordellerna. Med en kropp, förstörd af smitta och elände, utskjutes hon från dessa nästen, hvarest de olyckliga ofta icke äga de kläder, de ha på sig, i utarmadt skick och måste till störstaj delen vistas på gatorne samt der öfverlemna sig åt sämre sjöfolk och förrymda brottslingar, hvarefter hon slutligen, utan att direkt stjäla, likväl, såsom afvetande stölder och för sömmande af stulet gods, inblandas i tjufmål, dömes för tjufnad, får undergå offenlig kyrkoplikt och straff samt öfverlemnas till korrrektionseller straff-fängelset) såsom försvarslös. Utkommen derifrån, begår hon förnyade brott och återkommer slutligen för att stanna der för lifstiden. En sådan bana tillryggalägges icke sällan på sex å sju år. Den som betviflar dessa uppgifter kan 5å till straffoch arbetsfängelet å norrmalm, för att öfvertyga sig både af personer och rättegångshandlingar. Flickor, som antagas till uppasserskor på de så kallade utvärdshusen i hufvudstadens grannskap, få merendels ingen lön, utan måste skaffa sig kläder genom drickspenningar af gästerne, och med deras prostitution går det lättast. Vi hafva icke såsom i andra länder några privilegierade bordeller; men frågas kan, huruvida icke våra schweitzerier och utvärdshus, med få undantag, kunna anses motsvara detsamma. Om vår lag, som har ett stadgande, hvilket aldrig efterlefves och till föga nytta tjenar, nemligen att Till vallgång skola qvinfolk brukas, ther thet ske kan, och ej gossar, vid tijo dalers bot 11 kap. 2 8 Byggn. B.; K. Br. 10:de Nov. 1660, i stället föreskrefve, att på värdshus eller kafföer skulle gossar, men ej flickor brukas till uppassning, och det vid höga böter, vore sådant ej utan nytta. Utomlands begagnas öfver allt på sådana ställen vossar, och i Paris hor man derjemte på kal tran an damaicsalla da 0 oo, Ks Tan