HUF BICK UCL UDP JU, MOT MIGIaljols SIBA. En Gud, en fiskande, satt. uppå skyn Och sänkte kroken under hafvets bryn; Den fastnade — då börjar Guden draga, Och palmlund, majsfält lyftes opp; Men nu! en darrning genom refven lopp — Den brast — straxt måste klippan stupa, Den höga, svindlande, ned i det djupa — Men än atollen i sin fägring står, Mer fager, bördig ifrån år till år. L osa NÅGRA ORD i arledning af hvad som om Lungsjukan bland Hornboskapen yltrats i Aftonbladet för den 19 April. Då författaren till den artikel, som för thorsdagen den 49 April finnes införd i Aftonbladet rörande lungsjukan och dess behandling m.m. antingen förgätit innehållet af min första härom offentliggjorda uppsatts ), eller ock icke velat ihågkomma det, för att sålunda nå det syfte, hvarpå hela besagde artikel synes utgå, nemligen att öfvertyga allmänheten: 1) att velerinärerne alldeles ingen ting kunna åtgöra till förekommande eller botande af denna sjukdom, mot hvilken de icke skola känna ej heller egentligen föreskrifva något annat medel än slagtarknifven; och 2) att en af mig sednare allmängjord uppsatts ) skulle stå i öppen strid mot milt förra yttrande, då i förra uppsattsen sjukdomen, efter artikelförfattarens förmenande, skall öfverallt blifvit framställd såsom obotlig; under det att samma kurmethod, som i föregående uppsattsen, — efter hvad artikelförfattaren vill visa — förklarades för otillförlitlig, med ens blef nära ofelbar, för hvilket lyckliga resultat såsom säkert antages, att man har att tacka ett af landtbruksakademiens sekreterare herr Nathhorst meddeladt föredrag, enligt hvilket lungsjukan både lätt och säkert skall kunna botas. Tör min egen och sanningens skull anser jag mig förpligtad att uppfriska artikelförfattarens minne, genom att ur båda uppsatserna ordagrannt återgifva de omtvistade hufvudpunkterna, på det allmänheten må deraf kunna bedöma sakens verkliga ställning, och hvad grund artikelförfattarens deklamationer hafva. I första rummet får jag till artikelförfattarens lugnande uttryckligen nämna, att jag alldeles icke — såsom artikelförfattaren allt för tydligt påpekar — är auktor till den i Aftonbladet för den 5 April mot herr Nathhorst införda uppsatsen. Jag har aldrig utgifvit mig för annat än hvad jag är, och den under nämde artikel tecknade signaturen -landtbrukare och veterinär tillkommer alldeles icke mig. Jag har alltid stridt med öppen hjelm, och icke begagnat mig af anonymitetens täckmantel för att lömskt kunna gifva sidohugg åt olika tänkande, som med så stor talang öfvats af de olika resp. insändare, hvilka i denna sjukdom yttrat sig i Aftonbladet. Den första af mina ofvan nämda uppsatser nedskrefs i medvetande af min skyldighet såsom veterinär, att meddela det jag hade mig bekant rörande denna sjukdom, som jag i utlandet varit i tillfälle att studera. Den andra uppsatsen åter föranleddes af den diskussion, som rörande lungsjukan hölls vid Upsala läns Hushållssällskaps allmänna sammankomst den 26 sistl. Januari, i hvilken diskussion jag såsom ledamot af detta sällskap deltog. Då jag vid detta tillfälle bestred oriktigheten att med lungsjukan sammanblanda flera förut bland hornboskapen gängse sjukdomar, och jag vidare af herr doktor Hyckerström, genom en äfvenledes i Aftonbladet införd artikel, offentligen uppmanades att i tryck allmängöra och fullständigt motivera mina vid nämde sammankomst yttrade åsigter, så var det så mycket naturligare att jag efterkom denna uppmaning, som jag ansåg det vara af yttersta vigt att den omtvistade frågan blefve fullt utredd. Sålunda nedskrefs min sednare uppsats om Mjeltbrandens och Boskapspestens historia jemförd med Lungsjukan, och i sak har jag ännu icke funnit något försök mot mig till vederläggning. De motiver artikelförfattaren uppdiktat såsom hafvande föranledt sistnämde uppsats, hafva för mig varit alldeles främmande, då jag alltid endast fästat mig vid sak, icke vid person — och icke heller någonsin förnedrat mig till personliga utfall mot möjliga antagonister. Jag trotsar ock artikelförfattaren, att han icke skall kunna uppvisa något, hvad han kallar naggande hvarken mot den ene eller andre i mina ofvanbemälde uppsatser; — och går nu att framlägga huru beskaffade och huru ärliga de citater äro, på hvilka artikelförfattaren stödt sitt påstående, att jag återtagit i sednare uppsatsen hvad jag yttrat i den första. Styrkan för hela sin argumentation stödjer artikelförfattaren på påståendet, att jag i min förra uppsats i 35:te häftet af Arrhenii Tidskrift skulle förklarat lungsjukan hos hornboskapen för obotlig och att nedslagtningsmethoden sålunda vore den enda användbara, under det jag i 37:de häftet af samma tidskrift fört ett annat språk. Låtom oss nu tillse huru härmed förhåller sig. I 35:te häftet säges redan i inledningen (sid. 258) att huruvida läkebehandlingen skall kunna krönas med framgång, beror helt och hållet på igenkännandet af sjukdomen i dess början; och (såsom sid. 266 närmare utyecklas) till och med på 5:te dagen i andra perioden kan tillfriskning äga rum, nemligen under rationell behandling,. Vidare har jag yttrat (sid. 278), att då sjukdomen visar sig i en hjord bör läkarebehandlingen genast företagas, ty endast genom en tidig, med omtanka och kraft ledd läkeåtgärd kan man hoppas undvika svåra förluster. Motsäges nu detta i ringaste mån af hvad jag yttrat i den sednare uppsatsen (37:de häftet sid. 40) der jag uttryckligen anmärkt, att i första perioden och andra periodens första hälft sjukdomen genom läkarebehandling blifvit häfven; då deremot detta icke lyckats sedan sjukdomen uppnåtl andra periodens sednare hälft eller tredje perioden. Tvertom lärer hvar och en finna, att här icke förefinnes ringaste motsägelse mellan mina i de olika uppsatserna fällda yttranden. — Och huru kan artikelförfattaren ens vilja påstå, att jag i förra uppsatsen obetingadt förklarat sjukdomen för obotlig, så att enda medlet emot densamma vore slagtarknifven, då jag under serskild rubrik i 55:te häftet sid. 278—2984 just framställt sjukdomens behandling och dervid omständligen redovisat för den läkemetod som af sjukdomens natur indiceras, och hvars värde blifvit styrkt i de länder, der sjukdomen blifvit så hemmastadd, att man icke vidare kan I ) Beskrifning om Lungsjukan hos Hornboskap (Pneumonia exudatoria contagiosa) dess känPpecken, orsaker och behandling (med tvänne och Korat Tidskrift för LandtmannaTrettiofemte häftet, I dT J. Arrhenius. ) Mjeltbrandens och Boskapspestens historia, framställd i jemförelse med den nu bland hornboska