Tf MOSE: 9y EPP MAMS dklotet, hvilkas tillvaro gåfve den ädle teraren för utrikes ärenderna en nästan tståndlig frestelse att blanda sig i freme länders affärer, att reglera tronföljden rtugal och Spanien, att gå till krig för andelns undertryckande i Afrika, och att han visste icke hvad, vid Platafloden. I Hör!) Under de sednare åren hade den a vanan uppstått, att använda flere sjöän det antal huset fastställt, och att hyra arbetare, än för hvilka parlamentet gifvit slöner. Följden var, att extra tillskott e voteras år efter år, och en ständigt nde sjöbudget. Ett factum var, att amitet hushållade med flottan, icke i enligmed parlamentets vilja, utan efter sitt godtyrke. Huset borde strängt hålla på, ntal af sjömän och arbetsmanskap under vilkor skulle få öfverskridas, utan att och gällande skäl gåfves omedelbart vid mentets möte. I fjol hade 43,900 man rats; men man hade användt 3 eller 4000 mera. IKår skulle det blifva 40,000; af en nominel förminskning af 3000, men Ifva verket af 7000 man: en god början; som likväl kunde sträckas ännu vida re. Styrkan på de ostindiska och chinefarvattnen, som före 1840 utgjort 10, nu steg till 25 skepp och 4373 mans being, ville han reducera till 18 skepp, och skap i proportion; hvilket kunde ske med säkerhet, då ostindiska kompaniet höll ej dre än 23 krigsångfartyg för dessa farvatPå sydamerikanska stationerna och Stilla set, der styrkan sistl. år uppgick till 25 p och 5431 man, samt kostade en half ion , vore hälften af detta belopp mer tillväckligt, och mera än som unders före år 1842. Vid Goda Hoppsudden afrikanska stationen, der tillökningen vafrån 18 till. 37 skepp, kunde 19 skeppoch 0 man väl indragas. Sålunda kunde man dessa stationer göra en reduktion af 36 p och 6600 man, cch likväl hafva qvar flotta, fullt tillräcklig att skydda de brittiintressena och den brittiska äran. r Herbert upptog den siste talarens anmärk, att 21 jernångfartyg funnits odugliga till krigs, och svarade härpå, att af dessa endast 6 blifbygda för krig; men de öfriga för pakettjensten. d jernets användande såsom ämne för skeppsnad öfver hufvud beträffade, så hade man ännu litet försökt den saken, för att deröfyer kunna la något säkert omdöme. Hr Herbert ansåg icke utomordentligt stor linieflotta nyttig; men man e erinra sig, att icke alla de 74 linieskepp, som as på listan, kunde skickas ut till sjös. Ar Cobden fick ännu en gång ordet och erade, att alla ledamöterne i sista årets unsökningskommitte, hvaraf tal. äfven varit dlem, erhållit den öfvertygelsen, att en grof oförsvarlig misshushållning eger rum på nans varf; men det syntes påtagligt, att man bibehåller det närvarande systemet, så ehåller man äfven, så att säga, behofvet af sshushållning, derigenom att man bibehåller mängd skepp, som icke göra tjenst, men as ligga i reserv i händelse af krig. Man 1 nästan alltid finna, att en stor brist på shållning eller en större dyrhbet på produkna uppstå i alla regeringens verkstäder; h ju större verkstaden är, desto större slöiet ). ag medger likväl, sade tal., att om man 1 hålla krigsskepp, så vill jag för min del Idre se dem hemma i hammnarne sysslolösa onyttiga, än ute i batalj; och när man ar om obehaget af att icke låta redan bygda pp gå af-stapeln eller ur dockorna, så tillåt g säga, att detta är det minsta onda, antinIn man ser på kostnaden eller den allmänna färden i öfrigt. Man måste derföre in:änka flottans etablissement i det hela, hvilt likväl icke hindrar att den kan vara lika aftfull som en större; i hvilket hänseende . blott ville taga den amerikanska flottan till empel, ehuru den icke kostar fjerdedelen af n engelska. Det sätt som tal. föreslog, var och främst att betala officerare och manap bättre, än de nu äro betalte, men för rigt icke hafva ett enda skepp mera i sjön, man kan och behöfver hafva ständigt syslsatt. Bland somlige hedervärde ledamöter hade en tonen gjort sig gällande, som om denna åga icke kunde begripas af civila personer. värtom, sade tal., är det vi som bäst kunna opfatta den. I fall frågan vore om bästa ttes alt bygga, rigga eller bemanna farg, så skulle jag icke våga att fälla något ndöme. Men i frågan om huru stor förrarsstyrka bör underhållas under freden, är r civilperson fullt ut lika kompetent domare, mm en sjöman. Hvarföre har man en så stor ilitärstyrka? Detta är en hufvudfråga, som an ännu aldrig hade hört besvarad på ett tilledsställande sätt. När en framliden lord ifvit tillspord i detta ämne, hade han börjat la om verldens politiska ställning, eller nåynting dylikt; men kommitteen hade aldrig annat få ett tydligt och specifikt svar från onom. Många påstå att man behöfver en or sjöstyrka derföre, att den icke kan tillcapas 1 hast; och en hedervärd kapten på on ministeriella sidan hade sagt, att man icke in sätta skepp i sjön, lika behändigt som man ser upp ett kägelspel. Detta vill säga att an måste underhålla ett stort antal fartyg nder freden, emedan man icke kan åstadmanskap vid utbrottet af ett krig. härpå erinrade han, att den 1:ste omima ill svar Det vore utan tvifvel serdeles interessant, om en undersökningskommitte äfven hos 0ss blefve nedsatt för att undersöka och uträkna hvad vära fartyg vid flottans oner kosta i reparation och underhåll, pr stycke räknadt. Under tiden erinPP van träffande bekräftelse förhål