Tf MOSE: 9y EPP MAMS
dklotet, hvilkas tillvaro gåfve den ädle
teraren för utrikes ärenderna en nästan
tståndlig frestelse att blanda sig i frem-
e länders affärer, att reglera tronföljden
rtugal och Spanien, att gå till krig för
andelns undertryckande i Afrika, och att
han visste icke hvad, vid Platafloden.
I Hör!) Under de sednare åren hade den
a vanan uppstått, att använda flere sjö-
än det antal huset fastställt, och att hyra
arbetare, än för hvilka parlamentet gifvit
slöner. Följden var, att extra tillskott
e voteras år efter år, och en ständigt
nde sjöbudget. Ett factum var, att ami-
tet hushållade med flottan, icke i enlig-
med parlamentets vilja, utan efter sitt
godtyrke. Huset borde strängt hålla på,
ntal af sjömän och arbetsmanskap under
vilkor skulle få öfverskridas, utan att
och gällande skäl gåfves omedelbart vid
mentets möte. I fjol hade 43,900 man
rats; men man hade användt 3 eller 4000
mera. IKår skulle det blifva 40,000;
af en nominel förminskning af 3000, men
Ifva verket af 7000 man: en god början;
som likväl kunde sträckas ännu vida
re. Styrkan på de ostindiska och chine-
farvattnen, som före 1840 utgjort 10,
nu steg till 25 skepp och 4373 mans be-
ing, ville han reducera till 18 skepp, och
skap i proportion; hvilket kunde ske med
säkerhet, då ostindiska kompaniet höll ej
dre än 23 krigsångfartyg för dessa farvat-
På sydamerikanska stationerna och Stilla
set, der styrkan sistl. år uppgick till 25
p och 5431 man, samt kostade en half
ion , vore hälften af detta belopp mer
tillväckligt, och mera än som under-
s före år 1842. Vid Goda Hoppsudden
afrikanska stationen, der tillökningen va-
från 18 till. 37 skepp, kunde 19 skeppoch
0 man väl indragas. Sålunda kunde man
dessa stationer göra en reduktion af 36
p och 6600 man, cch likväl hafva qvar
flotta, fullt tillräcklig att skydda de britti-
intressena och den brittiska äran.
r Herbert upptog den siste talarens anmärk-
, att 21 jernångfartyg funnits odugliga till krigs-
, och svarade härpå, att af dessa endast 6 blif-
bygda för krig; men de öfriga för pakettjensten.
d jernets användande såsom ämne för skepps-
nad öfver hufvud beträffade, så hade man ännu
litet försökt den saken, för att deröfyer kunna
la något säkert omdöme. Hr Herbert ansåg icke
utomordentligt stor linieflotta nyttig; men man
e erinra sig, att icke alla de 74 linieskepp, som
as på listan, kunde skickas ut till sjös.
Ar Cobden fick ännu en gång ordet och er-
ade, att alla ledamöterne i sista årets un-
sökningskommitte, hvaraf tal. äfven varit
dlem, erhållit den öfvertygelsen, att en grof
oförsvarlig misshushållning eger rum på
nans varf; men det syntes påtagligt, att
man bibehåller det närvarande systemet, så
ehåller man äfven, så att säga, behofvet af
sshushållning, derigenom att man bibehåller
mängd skepp, som icke göra tjenst, men
as ligga i reserv i händelse af krig. Man
1 nästan alltid finna, att en stor brist på
shållning eller en större dyrhbet på produk-
na uppstå i alla regeringens verkstäder;
h ju större verkstaden är, desto större slö-
iet ).
ag medger likväl, sade tal., att om man
1 hålla krigsskepp, så vill jag för min del
Idre se dem hemma i hammnarne sysslolösa
onyttiga, än ute i batalj; och när man
ar om obehaget af att icke låta redan bygda
pp gå af-stapeln eller ur dockorna, så tillåt
g säga, att detta är det minsta onda, antin-
In man ser på kostnaden eller den allmänna
färden i öfrigt. Man måste derföre in-
:änka flottans etablissement i det hela, hvil-
t likväl icke hindrar att den kan vara lika
aftfull som en större; i hvilket hänseende
. blott ville taga den amerikanska flottan till
empel, ehuru den icke kostar fjerdedelen af
n engelska. Det sätt som tal. föreslog, var
- och främst att betala officerare och man-
ap bättre, än de nu äro betalte, men för
rigt icke hafva ett enda skepp mera i sjön,
man kan och behöfver hafva ständigt sys-
lsatt.
Bland somlige hedervärde ledamöter hade
en tonen gjort sig gällande, som om denna
åga icke kunde begripas af civila personer.
värtom, sade tal., är det vi som bäst kunna
opfatta den. I fall frågan vore om bästa
ttes alt bygga, rigga eller bemanna far-
g, så skulle jag icke våga att fälla något
ndöme. Men i frågan om huru stor för-
rarsstyrka bör underhållas under freden, är
r civilperson fullt ut lika kompetent domare,
mm en sjöman. Hvarföre har man en så stor
ilitärstyrka? Detta är en hufvudfråga, som
an ännu aldrig hade hört besvarad på ett till-
edsställande sätt. När en framliden lord
ifvit tillspord i detta ämne, hade han börjat
la om verldens politiska ställning, eller nå-
ynting dylikt; men kommitteen hade aldrig
annat få ett tydligt och specifikt svar från
onom. Många påstå att man behöfver en
or sjöstyrka derföre, att den icke kan till-
capas 1 hast; och en hedervärd kapten på
on ministeriella sidan hade sagt, att man icke
in sätta skepp i sjön, lika behändigt som man
ser upp ett kägelspel. Detta vill säga att
an måste underhålla ett stort antal fartyg
nder freden, emedan man icke kan åstad-
manskap vid utbrottet af ett krig.
härpå erinrade han, att den 1:ste
omima
ill svar
Det vore utan tvifvel serdeles interessant, om en
undersökningskommitte äfven hos 0ss blefve ned-
satt för att undersöka och uträkna hvad vära far-
tyg vid flottans oner kosta i reparation och
underhåll, pr stycke räknadt. Under tiden erin-
PP van träffande bekräftelse förhål-