NYKÖPINGS-MÅ LET.
Man erinrar sig, att för ett tiotal år sedan
bildade sig af större affärsmän äfvensom köp-
män här i staden ett bolag på aktier för an-
läggande af ett större faktori i Nyköping. För
inköp af lägenheter, byggnader m. fl. kostna-
der för denna storartade anläggning, upptog
bolaget eller dess styrelse lån dels af enskilda
personer, dels af allmänna kassor till så betyd-
liga belopp, att, efter realisation af bolagets
samtliga tillgångar och afräkning af hvad der-
för influtit, återstående obetalda skulder med
räntor lära uppgå till en million rdr. För
fordringsegarne syntes det väl bårdt att för-
lora så betydliga summor, under det många af
låntagarne lefde kräsliga på sin egen välbeva-
rade förmögenhet.
En den största fordringsegaren, bruksegarnes
hypotekskassa, stämde derför såväl aktieegarne,
som ledamöterna af bolagsstyrelsen till Stock-
holms kämnersrätt, med påstående att de måtte
förpligtas en för alla och alla för en betala
bemälde kassas återstående fordran.
Så väl för beloppet af det yrkade betal-
ningsansvaret, som för den principfråga rätte-
gången angick, ådrog densamma sig en större
uppmärksamhet. ÅA ena sidan syntes det vara
en orimlighet, att den person, som insatt en
summa pengar mot en aktie, skulle med sin
förmögenhet ansvara för bolagets alla skulder,
och å den andra var väl obilligt, att fordrings-
egarne, som förlitat sig på de personers för-
säkringar och namn, hvilka å bolagets vägnar
upplagit lånen, icke skulle ega att af desse
låntagare och så långt deras tillgångar räckte,
utbekomma sina fordringar. Vår lag hade in-
till sistlidet år icke afvetat andra än solidari-
ska bolag och man hade, der fråga varit On
mindre summor, sett att åtminstone de, som
upptagit lånen och derför utfärdat förbindelse