och republiken, dem de sökt hala undan,
kosta hvad det vill.
—— a—
Paris den 25 April 4849.
Ju närmare man nalkas valen till den nya natio-
nalförsamlingen, ju mera sysselsätter denna för Frank-
rike vigtiga handling allmänhetens uppmärksamhet.
Alla samtal vända sig kring detta ämne, klubbarne
blifva mer och mer besökta och partierna pronon-
cera allt tydligare sina antagna färger. Särdeles ly-
ser den hvita bjertare än någonsin. De strängaste
försigtighetsmått vidtagas mot de republikanska, el-
ler som man nu börjat hellre benämna dem, de
socialistiska församlingarne, der arresteringar ochi
förbud nästan böra till dagordningen, under det å
motpartiernas sida intriger och kabaler af alla slag
fritt användas, för att locka eller missleda folket.
Det bästa af allt är, att dessa partier sinsemellan
fortfarande äro i strid på lif och död. Intetdera vill
gifva vika till fördel för ett annat; alla behålla hellre
den stackars förhatade republiken, hvilken således,
lugnt åseende splitet, alltid blir den vinnande parten.
Klubben i Rue Poitiers har hos folket förlorat allt
förtroende, sedan efter tusende krumbugter hit och
dit sanningen kommit i dagen, i afseende på den,
efter Februarirevolutionen, förekomna frågan om in-
ställandet af 35-procents räntans betalning. Deita
välmenta råd gafs nemligen åt provisoriska regerin-
gen för att sålunda ådraga republiken ett allmänt
hat och om möjligt störta den straxt. Man ville
för ett ögonblick låta de rika sitta i klämman, för
att sedan kunna skrika på anarki och orättvisa. Väl
vetande, att ett dylikt projekt blifvit uttaladt, men i
ovissheten hvarifrån det egentligen utgått, har man
lagt republikanerna det till last, liksom mycket an-
nat. Goudehaux har icke velat omtala namnet på
den man, som gaf detta råd; men Ledru Rollin har
slagit hufvudet på spiken och allt är upptäckt. Den
ifrågavarande personen är en af de största bankirer
i Paris och en bland de förnämsta medlemmarne af
klubhen i rue Poitiers, hvilken sistnämnde gifvit sig
titel af ordningspartiet. Massån, upplyst om rätta
förhållandet, har höjt ett allmänt rop af ovilja och
förlrytsamhet. Lyckligtvis snärjdes icke provisoriska
regeringen i det utlagda nätet, utan tog hellre sin
tillflykt till de 45 centimerna: en åtgärd, kanske för
sträng mot den mindre bemedlade klassen, men dock
rättvis, då den drabbade alla. — Laroche-Jacquelin
håller stora och vidlyftiga tal i den legitimistiska
klubben i rue Duphbot. Be utvalde blefvo härom
dagen så betagne deraf, att de öfverljudt ropade
avive Henri V!, hvilket dock ögonblickligen be-
svarades med skoj och skrik, samt rop af: å bas
la Royaute! å bas les aristos! Förundran här-
öfver blef ganska stor, då ingen slipper in i klub-
ben, utan att vara försedd med biljett. Saken ut-
tyddes dock sålunda, att inträdeskorten blifvit illa
distribuerade, och man är nu mera noggrann der-
med. Endast sådana personer, hvilkas sympatier för
den Bourbonska familjen äro kända af klubbens egna
medlemmar, erhålla inträde i helgedomen. — De re-
publikanska och socialistiska samlingsrummen äro
deremot öppna för hela verlden, så vidt utrymmet
tillåter och inträde icke nekas af vakt och polis, på
autoriteternas befallning. Armöen är isynnericet
strängt förbjuden att deltaga i dessa sammankom-
ster, och föriiden lördags afton uppstod i anledning
häraf rörelse och folksamlingar i förstäderna S:t De-
nis och Prisonnitre. Den demokratiskt-socialistiska
föreningen, hvilken håller sina rådplägningar i den
så kallade salte de la fraternite, rus Martel, hade
nemligen dit inbjudit en mängd officerare och solda-
ter, hvilka, anlända till porten, hindrades af vakten
att inkomma och måste återvända derifrån. Kom-
mittöerna af alla de socialistiska och demokratiska
klubbarne hade i söndags från kl. 8 på morgonen
ett sammanträde, för att öfverligga om hvilka per-
soner iman borde föreslå till valen. Rådplägningen
härom slutades först på mändagen kl. 42, och re-
sultatet omtalas i dag i tidningarne ).
I söndags afton skulle klubbarne öppnas kl. 8.
klockan 6 stod utanför hvar och cn af
amling af fiera hundrade personer, hvilka,
ande regn, täligt ville afbida kom-
mittgens ankomst. Vid den utsatta tiden ankom
bud, att kommiltien icke kunde: sluta sin öfver-
läggning för aftonen och folkmassan ätskiljdes för
att följande dagen återkomma. Särdeles i la salle
de la fraternite emottogs listan på de utvalde med
stor belåtenhet. Ilvarje namn helsades, vid upplä-
sandet, med enthusiasm, men midt under den atl-
männa glädien inträder plötsligen en poliskommis-
sarie. Presidenten tillsäger honom att gå ut; men
te-
) Saken afejordes genom omröstning af 486 depu
rade, hvarvid Pierre Leroux erhöll 179 1Ö
Pyat 177, Leita Rollin 473, Greppo 165, T
164, Lagrange 158, Cabet 434, Hizay 249, Proud
hon 448 Pordignier 144, Madier 442, Malarmet
442, Lamennais 425, Rybeyrolles 423, V. Conside-
rant 492, Hervåi 122, Demay 413, T. Bac 121,
Savary 140, Vidal 108, Montagne 133, Charassin
498, Langlois 123, PAlton-Ske? 148, Lebon 403
och Genillez 96 röster.
