har blifvit så intagen af mon frere, att om jag ej hade dig, kunde jag bli afundsjuk. Men denne gång frukter jag att ingenting hjelper. Möjligvis kan hon styre sin tunge, men ögonen, minerne ... jag frukter allt. Om Carl skulle märke någet sådent, återföll hatet på mig. Han kunde vare i stånd att skicke mig och henne till Hessen ... Och se då vore jag lycklig! Om jag erhåller en half timmas enskild audiens hos prinsessan, yttrade Regina, efter litet uppehåll, så svarar jag för både hennes lynne och hennes tystnad! Kan du trolle? Ser jag ut som en trollpacka?, genmälde hon, och fästade sina blixtrande ögon på prinsen. Bäst vore att Emerentia är närvarande vid audiensen, för att ej väcka hennes afund! tillade hon. Man beslöt att Regina skulle kläda sig genast, och erhålla företräde genom fröken Däben, hvilken arfprinsen skulle vidtala derom. vÄr det du, som skall återge prinsessan sitt glada Iynne? frågade Emerentia den inkommande Regina. Det kunde du lika bra som jag, i fall händelsen för dig yppat medlet dertill. Då jag i förråret hitkom till Wermland, fanns bär en beryktad spåqvinna. Hon bodde på tant Duswwalds egendom, och försvann plötsligt, utan att någon begrep hvart hon tagit vägen. Nu har jag lust att agera hennes roll, och säga prinsessan hvad hon skall hafva sagt mig. Du finner huru olyckligt det vore, om kungen kom under fund med prinsessans missnöje med att hertigen ej drunknade. Men du måste understödja mig! Gerna ! Ehuru mycket än prinsessan sökte dölja sitt elaka lynne, förmådde hon det icke. Hvad vill du, Regina, efter du anhållit om förelräde? Just i dag vågar jag helsa eders kongl. höghet såsom Sveriges blifvande drottning! Hvad säger du, flicka? Är du galen? Nej, ers kongl. höghet! Och jag tar Emerentia och sjelfva friherrinnan Duwald till vittne att jag talar sanning. Prinsessan såg än på den ena, än på den andra. Ers kongl. höghet!, började Regina, på friherrinnans egendom fanns en utmärkt spågumma. Hon spådde ej allenast i kort och kaffe, utan äfven i folks händer, serdeles den venstra. Allt hvad hon spådde mig, har till punkt och pricka slagit in. Nu kommer det märkligaste Hon spådde .-jag anhåller att ers höghet ej onådigt upp