111845 års riksdag det af denna kommitte full-
ibordade strafflagförslag blifvit jemte förslag till
tilag om verkställighet af fängelsestraff af Kongl.
I Maj:t till pröfning af rikets ständer öfverlem-
nade, så hafva rikets ständer dels under sist-
Ynämnde riksdag, dels ock vid nästlidna eller
11848 års riksdag, med anmälan att de beviljat
tU fortfarande anslag för lagberedningen, endast
tlanhållit, att den påbörjade granskningen af ci-
tj villagen jemte arbetet i afseende å rättegångs-
Jordningen och vissa i och för nya lagens in-
Iförande nödiga ansedda författningar, måtte med
tjall möjlig skyndsamhet bringas till slut. Den
:Itill följd af sednare granskningen förändrade
tIredaktionen är till betydlig del färdig och nå-
got deraf har redan genom trycket utkommit.
Vid det sålunda verkställde arbetet kan icke
annorledes hafva tillgått än att, sedan, i när-
I varo af ofvanbemälda embetsmän eller funk-
tionära ledamöter, diskussion i anledning af
Tanmärkningarne egt rum, samt hufvudgrunderna
för lagverket på det hela samt för hvarje dess
Iserskiida afdelning blifvit öfverenskomna, åt ar-
I betande ledamöterna öfverlemnats att i enlig-
het med dessa grunder utarbeta och redigera
förslagen, hvilka redakt.oner deruppå under-
gått granskning af samtliga ledamöter. Sedan
,hufvudgrunderna en gång blifvit bestämda och
en stor del af så väl allmänna civillagen som
rättegångsordningen blifvit i öfverensstämmelse
dermed fullbordad, synes temligen klart, att
icke samma behof och anledning för fortfa-
rande öfverläggning mellan de funktionära och
öfriga ledamöterna förefinnes. De förra kan
det icke tillkomma att verkställa utarbetan-
det af förslagen, och icke låter det sig göra att
för hvarje gång någon ledamot, såsom ganska ofta
bänder, utur lagberedningen afgår och an-
nan ledamot inträder, å nyo börja att disku-
tera, omkullkasta eller förändra de grunder,
-hvarå de redan färdiga delarna af det stora ar-
betet blifvit utförda; så vidt nemligen den af
rikets ständer äskade fullbordan af lagverket
någonsin skall uppnås. Af sjelfva arbetets
natur följer således, att i den mån principerna
blifvit bestämda och arbetet fortskridit sam-
.manträden för öfverläggning mellan samtliga le-
.damöterna allt mindre af behofvet påkallas.
Att hr Theorell, som först nästlidet år, då lag-
beredningens arbeten redan flere år fortgått, i
egenskap af justitieombudsman såsom led-
mot i beredningen tog sitt inträde, icke åter-
fann dessa, i början af f. d. lagkommitteens verk-
samhet ofta förekommande plenisammankom-
ster, kan icke förefalla någon underligt, som
vill göra sig reda för lagarbetets beskaffenhet
och den naturliga fortgången af detsamma.
Emedlertid klagar hr Theorell öfver lagbered-
ningens arbetssätt, enär den genom icke iakt-
tagande af en plenidag i hvarje vecka skall
öfverträda hvad Rikets Ständer afsett, då de
för lagberedningen beviljat förnyade anslag.
Tiden förundrar sig dels deröfver, att själen
i beredningen, dess spiritus rector, hr Richert
ännu är qvar deri, dels att en förment gifven
föreskrift uraktlåtits till den grad, att en så-
dan befallning Öm den af hr Theorell påyrkade
varit af nöden. Detta allt var en gåta, för
Tidens patroner; men, säga de, herr justitie-
ombudsmannens skrift löser bindeln från våra
ögon och visar oss de inre ställningar och
förhållanden, som på ett märkvärdigt sätt
göra sig gällande vid behandlingen af dennal
nationens vigtigaste angelägenhet. Det synes
nemligen vara så långt ifrån att vederbörande
skulie gå en hårsmån tillbaka eller låta natio-
nalombudens uttalade mening inverka på sig,
vatt den styrande principen inom kommitteen
tvärtom, enligt de af herr justitieombudsman-
nen anförda faktiska förhållanderna, söker stänga
vägen för alla modifikationer eller afvikelser,
som kunna komma i fråga, såsom följd af den
vaf riksståndens pluralitet omfattade mening.
Tydligast uppenbarar sig detta syftemål i den :
af lagberedningen sjelfmyndigt vidtagna för-,
1
1
1
I
ändringen i dess arbetsordning. Derigenom
söker man — tillögges det — att neutralisera!
rjustilteombudsmannens tillgörande och undan-,
rödja detta motstånd (mot lagreformen!). — Se-
dan vi ofvan visat att lagberedningen genom
ett träget arbete alla söcknedagar i veckan
söker i hvad på den ankommer befordra Ri-
kets Ständers önskan att till nästa riksdag er-
hålla de lagberedningen uppdragna arbeten full-
bordade; behöfves till vederläggning af justitie-
ombudsmannens af Tidens insinuationer under-
stödde anklagelser och yrkanden endast erin-
ras: att Rikets Ständer hvarken vid lagbered-
ningens bildande eller sedermera föreskrifvit
att lagberedningen skulle hålla allmänna eller
plenisammankomster på vissa dagar: att Jlag-
stiftningsarbetets egen beskaffenhet i början,
intill dess hufvudgrunderna blifvit i allo be-
stämda, fordrade tätare sammanträden mellan
alla i beredningen deltagande ledamöter, än
hvad händelsen är sedan icke allenast planen
och detaljgrunderna blifvit antagna, utan ock
en betydlig del af lagverket i enlighet dermed
utarbetad; att ändamålet med Ständernas före-
skrift om samarbete med de bemälda embets
männen i väsendtligaste måtto redan blifvit
uppfylldt, då jemförelsen af de inkomna an-
märkningarne, granskning af äldre förslagen,
samt bestämmandet af grunderna för nya ar-
betena långt före detta blifvit af beredningens
samtliga ledamöter verkställda: att Ständernas
mening icke kunnat vara att redaktionsarbetet
skulle utföras af andra än de s. k. arbetande leda-
möterna: att föreskriften om de ofvanuppräknade
embetsmännens deltagande i arbetet likväl äf-
ven nu, på bästa sätt iakttages, då de hafva
sig öppet, att hvilka dagar eller stunder på
dagen som helst, då deras öfriga funktioner det
medgifva, bevista lagberedningens sammanträ-
den äfvensom att de, så vidt vi kunnat inhemta,
icke — om ej undantagsvis herr Theorell —
undandragit sig sådant deltagande i lagarbetet,
som af detsammas beskaffenhet och för dess
fortgång erfordrats: att Rikets Ständer all-
deles icke begärt att lagberedningen ,skullele
gå tillbaka i arbetet eller göra ,afvikelser,)c
från plauen: tvärtom hafva ständerna nåvrlat1
I
na m 6 IA Ma pet — —— HA
kt - JR Jo JA UA bt FR nt DD