den nNerisKkal I LOU UulTtL VTI 2 UIvVITe UTRIKES. DANMARK. Ifrån Sundeved skrifves, den i6 April, att flera preussiska pionierer och pontonierer kommit dit, för att blifva använda för öfvergången till Alsen, och att en hop pontoner ditkommit från Rendsburg. Detta synes bestyrka, att tyska riksarmten ämnar söka bemäktiga sig ön. De sachsiska trupperna hafva isynnerhet förlorat folk, vid försöket att forcera danskarne ur broskansen. 11 officerare och 147 soldater af dessa trupper hade blifvit dödade och blesserade. I Hamburger-Korrespondenten, för den 18 dennes läses från Slesvig följande berättelse: I följd af linieskeppets (Christian VIII:s) sprängning i luften, har på en egendom, Win-; deibye, belägen nära (lärer vara omkring 2,000 alnar) Eckernföhrde, den märkvärdiga katastrofen på visst sätt upprepats. Alla ögonvittnen; omtala, alt vid explosionen, något, som man kan kalla dess kärnax, höljd i tjock rök och ströende omkring sig kulor, raketer, bomber,! kartecher m. m., uppgick i höjden. Denna! massa, i hvilkens midtel man ofta kunde se dess elddigra innehåll, drifven af den häftiga östanvinden, bade hastigt förts öfver Windebye och nedföll på en närbelägen äng, med en så stark knall, att öfver hundra fönsterrutor ) der sprängdes. Innehållet betäckte nästan hela ängen med en hop kulor, jernoch metall-. stycken, samt ändar af stockar och bjelkar. Man har sedan samlat flera lass af kulor. Tillika upplöste sig en massa af lät-. tare omfång, som flög vidare ända in på gården, samt itände en mindre byggnad derstädes. Elden släcktes snart; och man fann, att denna massa innehöll blott små och lätta saker ur kajutan : toilettaskar, linne, samt — skeppets obetydligt skadade loggbok. FRANKRIKE. I nationalförsamlingen den 16 April uppträdde konseljpresidenten Odilon Barrot och begärde en kredit af 1,200,000 fr. för alt under trenne månader på krigsfot hålla en expeditionskår, hvars bestämmelse skille vara att besä.ta en punkt på den italienska halfön. Konseljpresidenten begärde skyndsamt afgörande af denna fråga, på grund af den i de romerska staterna förestående kris, som Frankrike, särdeles med afseende på Österrikes segrande framgång, icke kunde anse vara likgiltig för vpprättbållandet af sitt inflytande och af frisinnade institutioner inom Italien. Kammaren drog sig genast tillbaka till sina byråer och utnämnde ett utskott, som skulie afgilva silt betänkande kl. 8 e. m. samma dag. Expeditionskaren, säger en korrespondent af nämnde dag, skali blifva 14000 man stark och en del deraf torde redan befinna sig i trakten af Civita Vecehia, hvarifrån trupperna på tvenne dagsmarseher kunna komma till Rom. Grefven af Montemolin afreste natten mellan den 15 och 16 April genom Paris till Calais, åtföljd af tvenne adjutanter och ett prefekturråd. Från Calais skulle han åter gå om bard till England. General Trezel, en af Ludvig Filips exministrar, bade ankommit till Paris. Emite de Girardin, den bekante redaktören af pLa Pressen, har nu äfven erhållit ledningen af en annan tidning FEytnersent, som nu skall blifva aftontidning. Sjelfva marskalk Bugeaud har nu också gripit till pennan. Samtlige de konservative bladen annonsera en broschyr med titel: Le Socialisme et le travail en commun, af marskalk Bugeaud, hertig af Istvy, 160 ex. för 8 fr. (2 sous för stycket.) Beträffande Guizots valprogram, så uttrycker han der klart och oförbehållet sina och sitt partis åsigter, så att hvarje förklaring deröfver blifver öfverflödig. Hans program bildar i detta aseende en verklig kontrast mot den tvetydiga neutralitet, som den Run Poitiorska föreningen ådagalagt i afseende på Guizuts kandidatur. Guizot yttrar utan krus Om mina vänner anse min närvaro i den förestå ende nationalförsamlingen vara nyttig för vår ge mensamma sak, så är jag beredd. Närmandet mel lan de politiska partierna anser han för nödvändig och uppkommande af sig sjulf, äfven utan att mat söker ett sådant närmande och talar deromn, såson han anmärker med ett sidohugg mot her Thiers Molå och Berryer. Sin trosbekännelse uttalar Gui zot i följande korta ord: sEn sak är för närvarand af vigt för Frankrike: att ordningens parti organi serar sig. Fill ordningens parti höra, enligt Gui zots åsigt, alla anhängare af de trenne onda verklig regeringar, som man på allvar kan säga hafva exi sterat i Frankrike och varat någonlängro tid, nem ligen: konsulatet, som snart förvandlades till kej saredöme, restaurationen och 1830 ars monarki, ti hvilka republiken icke kan räknas, emedan den ick haft. något varaktigt beständ och iche eflit Sn prof. För öfrigt vill Guzst icke hatva nagel a göra hvarken med der förflutna, för att icke ä ny uppväcka den gamla striden mellan ordningens an härgare, ej heller med framtiden, ty a t på förhan gripa in deruti, skulle göra det nödvändiga närmar det mellan desamma omöjligt; han vill blott sysse