de afrättningar, som blifvit kungiorda, stiger för närvarande till mer än tvåhundrade. Men icke en enda af de dömde har gjort sig skyldig till något annat brott, än att hafva velat sitt lands frihet. Dessa grymheter förmådde italienarne att ånyo gripa till vapen. Denna gång hoppades de att segra, ty Toscana och Rom hade gjort sig af, det ena landet med sin storhertig och det andra med sin påfve, och ville handla i förening med Piemont, hvars konung ville hämnas förra årets nederlag. Olyckligtvis har icke Piemont dugliga generaler. Staben i dess armå, bildad under den monarkiska styrelsen, är sammansatt af adelsmän, som frukta demokratien och icke hafva så serdeles mycket emot Österrikarne, såsom man får se längre fram. Derföre blefvo ock Piemontesarne slagne af Radetzky, redan vid stridens första början. Ån en seger till åt Österrikarne, och de äro i Turin, Piemonts hufvudstad; de hafva sina regementen vid Frankrikes gränser. Och Frankrike, det republikanska Frankrike, som lofvat sitt bistånd åt alla folk, sitt skydd åt alla rättigheter, har det icke något att säga? Kan det vid sina gränser tåla dessa plundringar, dessa rofferier, dessa mord. Skall det låta Österrikes afskyvärda styrelse på sina troner åleruppsätta dessa furstar, som deras folk fördrifvit, på samma sätt som Frankrikes folk fördrifvit sin? Om man ställer dessa frågor till dem, som nu styra Frankrike, så se här hvad de skulle svara: Presidenten: att han väl skulle vilja skydda Italien, men icke vill stöta sig med Österrike. Ministrarne: att de redan hade sagt Italienarne förut, hvad som skulle hända dem. De hvita: att konungarne göra väl deruti, att de hålla sig bajonetter, kanoner och män sådana som Radetzky. Börsherrarne: att freden är god, äfven om den är vanhedrande; ty räntan stiger. De reaktionära tidningarne: att allt detta bör tjena till lärdom, och att om man i Paris icke vill hålla sig i skinnet, så skall Radetzky komma och lära folket alt tiga, genom att nedskjuta 5å 600 storskräflare, som icke låta den goda ordningen herrska i Paris ... såsom den herrskar i Lombardiet och Polen. osdese——— ——— ————