11all PIM IN USUMISUCIN LILL pICICHKICT)A, COR,
hvilka styrelsens agenter ägde rätt att infinna
sig i valförsamlingarne och der intaga en sär-
skild plats.
Leon Fauchker stödde sig på ett par lagar af
den 16 Aug. 1790 och den 28 Juli 1848. Ian
slog sig derefter på att berätta några mer och
mindre löjliga, mer och mindre aulthentiska
anekdoter, som icke hörde till saken.
Derefter uppträdde Odilon Barrot och sökte
på ett värdigare sätt försvara styrelsens rätt,
att intervenera vid alla offentliga sammanträ-
den, icke för att sätta sig deremot, utan för
att hafva öfverinseende, för att veta hvad som
passerar och för att hindra all oordning. Oak-
tadt Ledru Rollins skarpsinniga dialektik och
fasta motstånd, lyssnade dock nationalförsam-
lingens majoritet icke till hans argumenter,
utan beslöt med 409 röster mot 261 att öfver-
gå till dagordningen.
Den följande dagen, 12 April, öfvergick för-
samlingen till finansbudgeten. Under behand-
lingen af detta ämne, som kommer att räcka
flera dagar, uppträdde den unge socialistchefen
Fictor Considerant, med en tre timmars in-
terpellation, eller rättare föreläsning, i hvil-
ken han utvecklade sitt system att försona
kapitalet och arbetet, och tillintetgöra kon-
kurrensens och ockrets förderfliga följder. Den
förnämsta orsaken till den olycka, som tala-
ren skildrade, fann han deruti, att den egent-
liga egendomen, som representerade ett värde
af omkring 80,000 millioner francs, lät be-
herrska sig af ett kapital, som endast belöpte
sig till ungefär 35000 millioner francs. Den
på socialismens haf alltför djerft seglande ta-
laren afbröts flera gånger af ogillande röster,
men lät dock icke modet falla, utan fortsatte
sina undersökningar, hvaraf resultatet blef, att
Considrant, för att kunna realisera sin plan, !8
af regeringen begärde dispositionsrätt öfverl!
ungefär 2500 tunnland jord; skulle han dåll
icke lösa sin uppgift, så ville han gerna låtajr
sätta sig på dårhus. S
Considerant fann en häftig motståndare ils
s
0
-—-— AA
GA —
mm ee
-—- MA - - ju -—
DD
mm 03 -
pm
-
Desjobert, men en vän och medhjelpare i
Pierre Leroux, den bekante uppfinnaren af
verldssystemets triader. Men föreläsningarne
förlorade nu helt och hållet den afsedda ka-
rakteren af en interpellation och inrikesmini-
stern satt lugn, till dess församlingen, enligt
en tidnings uttryck, åtskildes, utropande så-
som Titus: Jag har förlorat min dagl
Dagen var dock icke helt och hållet förlo-
rad, ty under den s. k. interpellationen åter-
valdes Armand Marrast till nationalförsamlin-
gens president med en majoritet af 417 röster
bland 622. t
Följande personer hafva ytterligare blifvit valdelr
till ledamöter af det s. k.statsrådet: Jean Reynaud,(
l
Charton, Perignon, Pons (de VHerault), Lignier,
Fråd. Cuvier, Langlois, Planet, de Cheppe, Du-
rand Saint-Amand, Boussingault, de Fresne, Thi-
baudeau, Beaume, Cauchy, Beaude, Edmond
Adam, Verninhac, Dunoyer, Lasnyer, Tournouer,l
Chasseloup-Laubat, Helie d Oissel och Laferriere.
Ännu återstå 6 statsråd att utvälja. j
Det berättas att Ledru-Rollin och Denjoy duelle-l:
rat med hvarandra på pistoler, men att ingenderal.
blifvit sårad.
Den beryktade baron de Richemont, som utgif-
ver sig för Ludvig XVII, synes icke hafva förlorat
modet genom de många juridiska nederlag han fått
vidkännas. Han har nu, till Tribunal civil de pre-
miere instance de la Seine, instämt hertiginnan af
Angouleme. Han tror sig kunna genom urkunder
och vittnen bevisa, att han är född den 27 Mars,
41783 och son af Ludvig XVI konung af Frankrike
och Navarra, samt dennes gemål erkehertiginnan
Marie Antoinette af Österrike, och att det officiella
föregifvandet om kärandens frånfälle den 42 Juni!
4793 är falskt, emedan ett annat barn hade i hans:
ställe blifvit insatt i Tempeltornet. I grund af allt).
detta fordrar han sin återinställelse i alla de rättig-!
beter och anspråk, som följa af hans härkomst.
En korrespondent från London vill veta, att man i
i England erhållit bref från Frohsdorf, enligt hvilka
hertigen af Bordeaux fått en obotlig hbalssjukdom;
han lärer lida af en utväxt i halsen, som en engelsk
kirurg förgäfves sökt operera. .
Fonderna stodo nästan stilla, treprocents på 56,90
å 57,15; femprocents på 89,30 å 89,65; bankens ak-
tier på 2405 å 2465; nordbanans på 4356 å 437.
STORBRITANNIEN.
Processen mot tidningen Nations utgilvare
Duffi, för högförräderi, har ånyo börjats i Dub-
lin, sedan första instansens dom blifvit af öf-
verrätt underkänd i anseende till ett formfel.l
600—700 personer hafva gifvit en bankett
i Wahlfield för Cobden, hvilken dervid hölll
elt tal om finansväsendet och förklarade att
han aldrig skulle uppgifva sina förslag i den
vägen, huru mycket man än må kaila dem för
utopiska drömmar.
Notisen att jernvägskungen Hudson blifvit
fritagen från beskyllningen för att hafva be-
dragit ett af de bolag, hvars direktör han var,
visar sig origtig. Tvärtom har den kommitte!
som skul!e undersöka Hudsons förhållande af-
gifvit det utlåtande att han sålt åt bolaget en
mängd jernvägsaktier till högre pris än det
gängse och derigenom tillskyndat bolaget be-
tydtiga förluster.
TYSKLAND.
Då berlinertidningar icke kommit oss tillhan-
da af sednare dato än den 44:de, hafva vi icke
e!ler sednare direkta underrättelser, men ham-
burgertidnin arne hafva åtskilligt att förmäla
om preussiska kamrarnes sednare sittning:r och
förvecklingen mellan preussiska och Öösterriki-
ska hofven i följd af tyska frågan.
Tull österrikiska sändebudet i Berlin hade
ankommit en depesch från Wien af den 8.de,
som är svar på Preussens cirkulärnot af den
3:dje. Det märkligaste af dess innehåll lyder:
På dessa skäl kunna vi lika så litet erkänna gil-
tigheten af de beslut, som nationalförsamlingen fat-
tat utem området för sin befogenhet, som vi kun-
na tilterkänna den rättighet till vidare verksam-
het. För oss existerar icke mera nationalför-
samlingen och kan således hyvarken utöfva infly-
tande på anordningar med afseende på bildandet af
en ny provisorisk centralmagt, eller taga del i för-
handlingarne rörande en öfverenskommelse om det
ar henne sjelf fullbordade författningsverkelo.