med act lurDeaall, så vidt det synes onskvarat,
att den nya förbundsstaten så mycket möjligt
limpas efter de ännu bestående förbundsför-
hållanderna.
Regeringen skall å sin sida göra allt för att
skyndsamt afsluta saken; hon hoppas af de
andra rezeringarne detsamma och att hon må
kunna inom högst 14 dagar förelägga kam-
varna en definitiv förklaring.
Efter uppläsandet af denna handling för-
sökte yttersta högra sidan att få bravorop i
gång, men blef öfverröstad af den venstra si-
dans missbelåtenhet.
Kammaren förkastade derefter den under
gårdagen antagna Bucherska dagordningen och
antog i stället den som blifvit föreslagen af
depuleranden Moritz, hvari ministeren göres
ansvarig för följderna af sina grundlagstridiga
förordningar af den 2 och 3 Januari d. å.
Den 5 skulle kamrarne åter församla sig.
Man trodde att de moderata fraktionerna då
skulle förena sig om det förslag till adress,
angående kejsarvalet, som Vincke hade fram-
ställt, sedan han i sitt första förslag gjort nå-
gra förändringar i ordalagen, hvarigenom ven-
stra sidan ansåg sig tillfredsställd; men man
var osäker om frågan alls skulle förekomma,
sedan den genom nya cirkulärnoten kommit i
en förändrad ställning.
Samma meddelande, som Brandenburg gjort
i andra kammaren om cirkulärnoten, gjordes i
första kammaren af grefve Arnim. Grefve
Dyrhn en af de förnämsta oppositionsmännen
föreslog derefter att utsätta siltning till följande
degen, men detta bestreds med häftighet under
påstående att kammaren icke mera var kom-
petent att fatta beslut. Namnupprop verkställ-
des derefter, då en del af högern lemnade sa-
len. (Oro, larm, oordning.) Man hör utifrån ett
högt sorl.
Blott 77 ledamöter äro närvarande. Kam-
maren är således icke kompetent att fatta be-
slut. Med stor uppståndelse åtskiljas ledamö-
terna kl. 5.
Ryska kejsarens generaladjutant, general
Stroganoff, hade ankommit till Berlin med vig-
iga depecher från Petersburg.
Krigsteatern i Ungern.
Det är förut anmärkt såsom ett bevis på
otillförlitligheten al de kejserliga segerbulleti-
nerna, att man redan den 29 December förl.
år ull de ministeriel!a bladen i Wien: kun-
gjorde en rapport om fistningen Komorns er-
öfring; en korrespondens från Wien till den
officiella tidningen i Frankfurt, daterad den 29
Mars, således jemnt trenne månader sednare,
innehåller nu följande märkliga underrättelser
om de förluster och nederlag, som drabbat den
österrikiska belägringsarmeen, utan att den-
samma, efter en långvarig belägring samt en
hel veckas bombardering, lyckats vinna rin-
gaste framgång. Uppsatsen lyder som följer:
Wien den 29 Mars. Uti Pesths omgifningar, på
ett afstånd af 6 till 40 mil från staden, hafva i
dessa dagar flera blodiga fäktningar med insurgen-
terna, under Görgeys och VYetters befäl, ägt rum.
Insurgenterna synas mindre rikta sina operationer
mot Pesth, utan fastmera hafva afsigten att göra en
diversion till förmån för det hårdt belägrade Ko-
morn. En belägringsarmå af 24,000 man står utan-
för denna fästning och har allt sedan den 47 dennes
oafbrutet beskjutit densamma, utan att ända till
detta ögonblick kunna vinna den ringaste fördel;
deremoat har densamma på slutet af förra veckan li-
dit en så str förlust, att ändamålets vinnande med
dess operationer stå i vida fältet. Fästningens kom-
mendant var, såsom man sedan erfor, förrädiskt sin-
-— - VV KR RR KR fr Oh
nad och hade för afsigt, att vid första passande till-
fälle öppna fästningens portar för den belägrande
armeen. I detta ändamål hade han satt sig i för-l
bindelse med österrikiska befälhafvaren och genoml
ett i hemlighet afsändt budskap uppmanat honom
att plötsligt företaga en allmän stormning. Då fäst
ningen ligger på en ö på den punkt, der Waag ut-
faller i Donau, så måste pontoner slås öfver Donaus
och Waags armar, för att på dem öfverföra de stor-
mande kolonnerna och artilleriet. De belägrade läto
detta arbete ostördt fulländas, och då i början af de
kejserligas öfvergång en eld mot dem öppnades från
fästningen, sköt man med löst krut, hvarigenom de
kejserligas mod än mer stegrades. Men vid det för-
sta stormanfallet mottogos de österrikiska kolonnerna
med cn så fruktansvärdt mördande kanoneld, att allt
försök att framtränga var omöjligt och ingenting an-
nat för de belägrande äterstod, än att hals öfver
hufvud störta sig tillbaka öfver pontonbryggorna.
Förlusten af manskap var dervid ganska betydande
för österrikarne. Det säges, att en del af besättnin-
gen varit i komplott med kommendanten om fäst-.
ningens öfverlemnande, men att i det afgörande
ögonblicket den öfriga deten af densamma tvungit
kommendantens parti ait ge vika, upphängt honom
sjelf såsom förrädare och derpå med fästningensi
batterier emottagit de sto:mande kolonnerna.s
Man ser häraf, all denna gången de kejser-
liga, oaktadt sin styrka af 21,000 man och
förräderiet till bundsförvandt, likväl misslyc-
kats alt taga en fästning, som för tre månader
sedan rapporterats såsom eröfrad.
Den 30 Mars hade general Welden ankom-
mit till Ungern för att öfvertaga ledningen af
operationerna mot Komorn, samt om möjligt
afbjelpa de kejserligas betänkliga ställning. Ba-
nen Jellachich hor lidit en betydlig förlust uti
en träffning med insurgenterna, och Görgey,
som vid Tckay gått öfver Theiss, har med sina
kolonner intagit en hotande ställning vid Lo-
soncz, hvarigenom belägringsarmåtens operatio-
ner mot Komorn betydligt försvåras. — En kor-
respondens från Wien af den 3 dennes bekla-
gar bittert Windisch Grätz oförsvarliga bete-
ende att afslå al underhandling med insur-
genterna, då general (:örgey för tvenne må-
nader sedan väckte fråga deromn. Nu hotar
denne djeifve insurgentschef berättar wiener-
korrespondenten att förena sig med insurgen-
ternas hufvudarmå, och lyckas honom denna
operation, så står utgången af ungerska fälttå-
i vida fältet.pv — Samma dag som Weiden an-
kom till lägret vid Komorn, elter den 30 Mars,
utfärdade han en proklamation hvaruti Komorns
besättning erbjöds pardon om den inom 12
timmar kapitulerade. Uti Wien hade man
dock den 5 ej någon underrättelse om denna
kapitulationsoffert blifvit anlagen.
Från Siebenbärgen äro underrättelserna gan-