2 BU IRIsLR INATT s Antages eller afslås kejsarvalet? var dagensh lösen i Berlin ännu då de med gårdagens post ankomna tidningar derifrån afgingo. Man kände icke hvad svar Frankfurterdeputationen skullel. bekomma, och ett slags beklämning rådde öf-. verallt innan man fick veta utgången. Dej, olika partiernas tidningar hade för tillfället!c nästan inställt sina inbördes fiendtligheter, förl! att endast tala om den stora tyska angelägen-l: heten, om hvilken de yttra sig med en viss! återhållsamhet i tonen, som tyckes tillkännagifva, att de fleste icke rätt kunna göra sig ; redo för, till hvilken åsigt de borde sluta sig. lt I andra kammaren hade minister-presidenten lf yttrat sig, men i ordalag, som snarare kunde lf tydas emot än för antagandet. På sednare ti-ls den har Deutsche Reformp varit den tidning, ! hvilken först haft del af nyheter, som genom ; telegraferna blifvit regeringen meddelade. Manl. ville deraf sluta, att den stod i närmare för-, hållande till vederbörande och att hvad denh yttrade i frågan om kejsarskapet vore närmast öfverensstämmande med konungens egna åsigter. I sådant fall torde det icke sakna intresse för våra läsare att erhålla del af dess hufvudsakligaste yttranden: Det parti, som är för ärftlig kejsare, har drifvit igenom sin sak; men till hvilket pris! Den nygrundade makten är nästan lika svag som den fordna kejsarmakten var efter Westfaliska freden; icke en gång mot förändringar i författningen skall riksöf-l, verhufvudet hafva ett absolut veto. Det är dess utom icke, sisom då, de furstliga öfverheterna,!, hvilka inskränka öfverherrskapet, utan riksrepresen-l, tationen i statshuset och folkhuset. Tyska furstarnes rättigheter äro nästan tillintetgjorda; rilksrådet, som, sammansatt af deras fullmäktige, skulle, deltaga i riksregeringen, är helt och hållet åsidosatt. Och dessutom är den folket tillhörande rätten att välja, skoningslöst gifven till pris åt demagogien — pseudodemokraterna hafva segrat vid den hemliga omröstningen. ; Oech likväl har något mäktigt skett, som aldrigl, åter kan utplånas ur historiens annaler: Nationen har i sin lagliga representation på laglig väg betecknat Tysklands räddare. Hura kan konung Fredrik Wilhelm uppfylla sin sändning? Icke derigenom att han afslår, men väl derigenom att han föreskrifver vilkor. Härpå vari: redan på förhand hela verlden (2?) beredd; efter dagens händelse väntas det af alla; af demokratien i det hopp, att förvirring deraf skall uppstå; af alla fåderneslandets vänner under tillförsigt, att nu ändtligen Tyskland får ordning och öfverhet. Kejserliga partiet i Frankfurt har utan tvifvel fattat beslutet blott under förväntan, att dessa vilkor uppfyllas; och de blifva det, ty vensterns motstånd blir vanmäktigt, så snart österrikarne öfvergifva Paulskyrkan. Gud upplyse konungens rådslag ! Sålunda yttrade sig D. R. den 29:de, då telegrafon meddelade utgången af valet; sedermera skrifver den: Vi instämma icke i deras åsigt, som mena, att genom riksförsamlingens votum vore verket fulländadt; vi önska höra, jemte hela folkets röst, också ! de enskilda furstarnes och de enskilda stammarnes.. Ingen skall nödgas mot sin vilja inträda i värt nya, rikssamhälle; vår kejsare skall icke med vapenmakt ! ät sig eröfra sitt rike, vårt nya förbund icke börjas med borgarkrig. Derföre må konungen af Proussen också höra de tyska furstarnes röster och bemö da sig att bringa dem i öfverensstämmelse med folkets önskan. Må furstarne anse vår nya riksförfatt-; ning, såsom en af folket oktrojerad, om de vilja;l. det skall i hvarje fall från båda sidor blott kunnal, erkännas såsom en rättvis önskan, att för den på grund af författningen af kejsaren sammankallade nya riksdagen denna författning framlägges till yllerligare revision, såsom redan till allmän belätenhet i omvänd ordring skedde i Preussen. p Men ditintills är det konungens lagliga pligt att föra det åt honom anförtrodda styret. Riksföreståndaren har ansett sin mission uppfylld och förl. hastigt, såsom det synes oss, nedlagt sitt höga embete. Utan öfserhufvud och regering är Tyskland i detta ögonblick; nu är tiden kommen då Fredrik Wilhelm bör lösa sitt löfte att i nöd och fara vara Tysklands skydd och sköld.n De flesta pressens organer hafva yttrat sig i samma syfte. Blott Neue Preussische Zeitung, ultraaristokraternas organ, förklarade sig afejordt mot allt, antagande af kejsarvärdigheten ur folkets ombuds händer och såg i mottagandet af den nya kronan en säker förlust af den gamla. National Zeitung förordar ifrigt, att konungen må antaga den honom erbjudna kronan, och visar att Österrike måste väl tre gånger betänka sig innan det under nuvarande förhållanden böriar ett krig mot Preussen och Tysktand. Grefve Brandenburg yttrade i andra kammarens sittning den 34 Mars bland annat: Det kan icke betviflas att den väg regeringen väljer, blir den, hon redan länge utmärkt för sig, och hvilken haft att glädja sig åt båda kamrarnes bifall. Med anledning af detta ministerpresidentens meddelande. anmärkte presidenten Grabow att tvenne brådskande motioner inkommit, den ene af v. Unruh, den andra af v. Vincke. Det förra förslaget lydde att: . Kamrmaren måtte besluta att till konungen afpilva en adress med anhållan att antaga den af npationalförsamlingen i Frankfurt åt honom öferlemnade kejsarkronan, och att genast genom eningarne välja en kommission af 214 ledaer till adressens uppsättande,. S delen af venstern reste sig för att understödja detta förslag såsom brådskande; men vid räkningen befinnes att blott 444 i stället för 420, som enligt den nya arbetsordningen fordrades, understödt förslaget. Pet andra förslaget of Vincke lydde att: i Den höga kammaren mätte besluta att utnänina en kommission, som hade att göra utkast till en adress åt konungen, för att deri uttrycka kammarens känslor och förhoppningari afseende på valet i den höga nationa!församlingen i Frankvurt til tyska rikets öfverhufvud. ta försleg erhöll en talrik majoritet och komionen utvaldes. Bland dess Ivdamöter räknade nan Vincke, v. Berg, Berends, Urlichs, Vv. Unruh, v. Auerswald och Ullrick. Den 2 April meddelades i kammarens sittning kommissionens försleg till adress af föjinde innehåll: Konglige hMaicställ Tyska nationa!församlingen har genomsina sista beslut fört det stora verket att förena och stärka Tyskland närmare sin fullbordan. Densamma har i följd af dessa beslut utvalt eders kongl. maj:t till den ärorika kallelsen aft vara det återuppståndna Tysklands första öfverhufvud. Andra kammaren ligger full af vördnad på 0. ke maj:ts hjerta den bevekande bönen att uppfylla tyska na ionalförsamlingens väntan och förhoppningarne Los tyska folket, som genom densamma är represen I